Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  gotländsk nunneört

Organismgrupp Kärlväxter Corydalis gotlandica
Gotländsk nunneört Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Gotlandsnunneörten är en 10–20 cm hög jordröksväxt med upprepat parbladiga blad, som är kala och grågröna men har en liten röd spets. Vid stjälkbasen sitter ett blekt fjäll. Stjälken bildar en underjordisk stamknöl, försedd med birötter. Blomställningen är en tät, upprätt klase med rödvioletta blommor, vars övre kronblad har en grov, uppåtriktad sporre. Blommornas stödblad är i allmänhet helbräddade men några av de nedersta kan vara grovflikiga. De runda, platta fröna har ett rakt bihang. Stor nunneört C. solida är lika högrest, klasen är upprätt men blomskaften är längre och tunnare. Blomfärgen har en dragning åt violett och stödbladen är oftast starkt flikiga. Fröet har likaledes ett rakt bihang. Smånunneört C. intermedia är genomgående mera späd än gotlandsnunneörten, blomställningen är nickande, stödbladen hela och fröet har ett spiralvridet bihang.
Utbredning
Länsvis förekomst för gotländsk nunneört Observationer i  Sverige för gotländsk nunneört
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Gotlandsnunneörten är en endemisk gotländsk art, vars utbredning huvudsakligen inskränker sig till Stora Karlsö samt ett område runt Paviken i Västergarns socken. Arten anses ha uppkommit i nyare tid på Stora Karlsö efter korsning mellan stor nunneört och smånunneört vilka här växer jämsides. Korsningsprodukten har nästan dubbelt så många kromosomer som föräldraarterna och har därigenom blivit fertil. Genom analys av DNA-sekvenser hos de tre arterna har deras inbördes släktskap kunnat bekräftas. Populationen av gotlandsnunneört på Stora Karlsö är mycket liten. Kring Paviken finns tusentals exemplar, och här finns tecken på expansion, två ytterligare lokaler har nyligen upptäckts flera kilometer bort, i Sanda och Tofta socknar.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Förekommer endast på Gotland (endem). Arten är flerårig och kan spridas med stamknölar och med frön som myror släpar iväg. Den växer gärna på delvis beskuggade platser längs murar och stengärden och under buskage i trädgårdar på näringsrik, sandig mark. Kraftig igenväxning och exploatering kan utgöra ett hot mot arten. Arten ingår i art- och habitatdirektivets bilagor 2 och 4. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (7500-15000). Antalet lokalområden i landet skattas till 7 (5-12). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 200 (150-250) km² och förekomstarean (AOO) till 40 (36-50) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). Utbredningens storlek är nära gränsvärdena för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. Därför rödlistas arten som Nära hotad (NT). (D2).
Ekologi
Arten är flerårig och kan spridas med stamknölar och med frön som myror släpar iväg. Den växer gärna på delvis beskuggade platser längs murar och stengärden och under buskage i trädgårdar på näringsrik, sandig mark. Den är en korsbefruktare som pollineras av humlor. Blomningstiden infaller i mars-april. Efter blomningen vissnar den snabbt.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Buskmark
Buskmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Levande djur
Levande djur
· myror
· myror
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Ranunculales (ranunkelordningen), Familj Papaveraceae (vallmoväxter), Släkte Corydalis (nunneörter), Art Corydalis gotlandica Lidén - gotländsk nunneört Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Förekommer endast på Gotland (endem). Arten är flerårig och kan spridas med stamknölar och med frön som myror släpar iväg. Den växer gärna på delvis beskuggade platser längs murar och stengärden och under buskage i trädgårdar på näringsrik, sandig mark. Kraftig igenväxning och exploatering kan utgöra ett hot mot arten. Arten ingår i art- och habitatdirektivets bilagor 2 och 4. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (7500-15000). Antalet lokalområden i landet skattas till 7 (5-12). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 200 (150-250) km² och förekomstarean (AOO) till 40 (36-50) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). Utbredningens storlek är nära gränsvärdena för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. Därför rödlistas arten som Nära hotad (NT). (D2).
Konventioner Habitatdirektivets bilaga 2, Habitatdirektivets bilaga 4, CITES bilaga B
Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 7. Bestämmelsen gäller hela landet
Global rödlistning NT (2013)
Gotlandsnunneörten är en 10–20 cm hög jordröksväxt med upprepat parbladiga blad, som är kala och grågröna men har en liten röd spets. Vid stjälkbasen sitter ett blekt fjäll. Stjälken bildar en underjordisk stamknöl, försedd med birötter. Blomställningen är en tät, upprätt klase med rödvioletta blommor, vars övre kronblad har en grov, uppåtriktad sporre. Blommornas stödblad är i allmänhet helbräddade men några av de nedersta kan vara grovflikiga. De runda, platta fröna har ett rakt bihang. Stor nunneört C. solida är lika högrest, klasen är upprätt men blomskaften är längre och tunnare. Blomfärgen har en dragning åt violett och stödbladen är oftast starkt flikiga. Fröet har likaledes ett rakt bihang. Smånunneört C. intermedia är genomgående mera späd än gotlandsnunneörten, blomställningen är nickande, stödbladen hela och fröet har ett spiralvridet bihang.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för gotländsk nunneört

Länsvis förekomst och status för gotländsk nunneört baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för gotländsk nunneört

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Gotlandsnunneörten är en endemisk gotländsk art, vars utbredning huvudsakligen inskränker sig till Stora Karlsö samt ett område runt Paviken i Västergarns socken. Arten anses ha uppkommit i nyare tid på Stora Karlsö efter korsning mellan stor nunneört och smånunneört vilka här växer jämsides. Korsningsprodukten har nästan dubbelt så många kromosomer som föräldraarterna och har därigenom blivit fertil. Genom analys av DNA-sekvenser hos de tre arterna har deras inbördes släktskap kunnat bekräftas. Populationen av gotlandsnunneört på Stora Karlsö är mycket liten. Kring Paviken finns tusentals exemplar, och här finns tecken på expansion, två ytterligare lokaler har nyligen upptäckts flera kilometer bort, i Sanda och Tofta socknar.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Ranunculales - ranunkelordningen 
  • Familj
    Papaveraceae - vallmoväxter 
  • Släkte
    Corydalis - nunneörter 
  • Art
    Corydalis gotlandicaLidén - gotländsk nunneört

Arten är flerårig och kan spridas med stamknölar och med frön som myror släpar iväg. Den växer gärna på delvis beskuggade platser längs murar och stengärden och under buskage i trädgårdar på näringsrik, sandig mark. Den är en korsbefruktare som pollineras av humlor. Blomningstiden infaller i mars-april. Efter blomningen vissnar den snabbt.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Människoskapad miljö på land, Öppen fastmark, Buskmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Levande djur (Viktig)
· myror - Formicidae (Viktig)
Gotlandsnunneörten tycks inte vara begärlig för betande får eller kaniner. Möjligen kan alltför tidigt bete på växtplatserna påverka den negativt. Eftersom Stora Karlsö är naturreservat är den där skyddad mot plockning. I Västergarnsområdet är risken för mänskliga ingrepp större, eftersom endast en mindre del av beståndet vid Paviken skyddas av naturreservatet.

Påverkan
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
  • Jakt/insamling (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Arten verkar livskraftig och det bör tills vidare räcka med tillsyn från floraväktare och andra botanister.
Arten odlas i Göteborgs botaniska trädgård. Utländska namn – NO: Gotlandslerkespore, DK: Gotlands-Lærkesporre.

Ingmansson, G. 1995. Stora Karlsös kärlväxtflora. Rindi 15: 55–150.

Lidén, M. 1991. Jakten på Gotlandsnunneörten. Rindi 11: 4–8.

Lidén, M. 1991. Notes on Corydalis sect. Corydalis in the Baltic area. Nord. J. Bot. 11: 129–133.

Lidén, M. 1991. De svenska nunneörterna. Svensk Bot. Tidskr. 85: 65–69.

Petersson, J. 1991. Nyheter i Gotlands flora 1990. Rindi 11: 16–27.

Petersson, J. 1993. Nyheter i Gotlands flora 1992. Rindi 13: 14–26.

Petersson, J. 1999. Hotade växter på Gotland. Del 2: Sårbara arter. Rindi 19: 59-118.

Qvillberg, E. & Sandqvist, Y. 1992. Ancestry of Corydalis gotlandica (Papaveraceae) based on random amplified polymorphic DNA (RAPD). Stencil. Göteborgs Universitet.

Rosvall, S. 1976. Fagningros och jordsyren. Södertälje.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Elsa Bohus Jensen 1994.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Ranunculales - ranunkelordningen 
  • Familj
    Papaveraceae - vallmoväxter 
  • Släkte
    Corydalis - nunneörter 
  • Art
    Corydalis gotlandica, Lidén - gotländsk nunneört
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Elsa Bohus Jensen 1994.