Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  lappticka

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Amylocystis lapponica
Lappticka Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En ticka vars fruktkroppar kan uppträda från midsommar till sent ut på hösten. Dessa är konsolformade, 5–10 cm breda, mjuka och saftiga och med en finluden till tufsig ovansida. Fruktkropparna är vita, men blir rödbruna med ålder eller vid tumning. Arten kan förväxlas med blödticka (Oligoporus fragilis) som dock normalt är mindre och som skiljer sig väl i mikroskop. Unga exemplar kan förväxlas med likaledes unga fruktkroppar av sotticka (Ischnoderma benzoinum). Även kötticka (Leptoporus mollis) har vissa likheter men blir vid tumning violett.
Utbredning
Länsvis förekomst för lappticka Observationer i  Sverige för lappticka
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Lappticka är i Sverige känd från mer än 800 fyndplatser spridda från Uppland och norrut och väl eftersökt av mykologer och genom Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms vara högst 2 000 (2005). 200 av de kända lokalerna är skyddade (2003). Den utgör ett nordöstligt s k taigaelement i vår flora och gynnas av ett kontinentalt klimat varför den sällan är funnen i det av oceaniskt klimat påverkade Jämtland eller utefter kusten. Den är funnen på en lokal i Telemark i södra Norge och på några lokaler i Finland. Arten saknas i Danmark. I övrigt är lappticka känd från Polen (urskogsreservatet Bialowieza), f.d. Tjeckoslovakien, f.d. Sovjetunionen och Nordamerika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
A2c+3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Nedbrytare på liggande stammar av gran i barrskog, helst i brandrefugiala miljöer. Arten är knuten till grova lågor och gynnas av lång kontinuitet av lågor, dvs till skogar som inte kalavverkats. Förekommer i tidigare dimensionsavverkade skogar. Omkring 25 % (ca 200) av de kända lokalerna är skyddade medan motsvarande andel av tidigare kända lokaler avverkats sedan förra rödlistan (2010). Generell naturhänsyn är inte tillräckligt för att lappticka skall överleva hyggesfasen. Den totala population i landet bedöms ha minskat och fortgående minska p.g.a. att arealen granskog som aldrig kalavverkats minskar och genom att mängden lämplig grov död granved minskar genom att lågor körs sönder vid kalavverkning och markberedning. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (7500-20000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (1000). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 1000 (750-2000). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 30 % inom 30 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A2c+3c+4c).
Ekologi
Lapptickan är nedbrytare på liggande grova stammar (lågor) av gran och gynnas av lågakontinuitet. Den förekommer i olikåldriga och under lång tid orörda skogar med hög luftfuktighet. Artens miljö finns i gransumpskog, örtrik granskog eller höglägesgranskog. Sådana skogar kännetecknas i regel av att under lång tid ha undgått skogsbrand (brandrefugier). Den växer på grova, omkullfallna, delvis barklösa granlågor och orsakar brunröta. Enstaka fynd på tall är kända. På granlågor växer arten ofta tillsammans med rosenticka (Fomitopsis rosea). På de kända lokalerna uppträder som regel fruktkroppar av lappticka bara på ett mindre antal platser. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som ofta fragmenterats till ett par frilevande, men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är ettåriga, men mycelets livslängd kan vara lång, flera decennier och potentiellt lika lång som veden finns kvar.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· gran
· gran
Dött träd
Dött träd
· gran
· gran
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Polyporales, Familj Fomitopsidaceae, Släkte Amylocystis, Art Amylocystis lapponica (Romell) Singer - lappticka Synonymer Amylocystis lapponicus (Romell) Bondartsev & Singer ex Singer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier A2c+3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Nedbrytare på liggande stammar av gran i barrskog, helst i brandrefugiala miljöer. Arten är knuten till grova lågor och gynnas av lång kontinuitet av lågor, dvs till skogar som inte kalavverkats. Förekommer i tidigare dimensionsavverkade skogar. Omkring 25 % (ca 200) av de kända lokalerna är skyddade medan motsvarande andel av tidigare kända lokaler avverkats sedan förra rödlistan (2010). Generell naturhänsyn är inte tillräckligt för att lappticka skall överleva hyggesfasen. Den totala population i landet bedöms ha minskat och fortgående minska p.g.a. att arealen granskog som aldrig kalavverkats minskar och genom att mängden lämplig grov död granved minskar genom att lågor körs sönder vid kalavverkning och markberedning. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (7500-20000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (1000). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 1000 (750-2000). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 30 % inom 30 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A2c+3c+4c).
En ticka vars fruktkroppar kan uppträda från midsommar till sent ut på hösten. Dessa är konsolformade, 5–10 cm breda, mjuka och saftiga och med en finluden till tufsig ovansida. Fruktkropparna är vita, men blir rödbruna med ålder eller vid tumning. Arten kan förväxlas med blödticka (Oligoporus fragilis) som dock normalt är mindre och som skiljer sig väl i mikroskop. Unga exemplar kan förväxlas med likaledes unga fruktkroppar av sotticka (Ischnoderma benzoinum). Även kötticka (Leptoporus mollis) har vissa likheter men blir vid tumning violett.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för lappticka

Länsvis förekomst och status för lappticka baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för lappticka

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Lappticka är i Sverige känd från mer än 800 fyndplatser spridda från Uppland och norrut och väl eftersökt av mykologer och genom Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms vara högst 2 000 (2005). 200 av de kända lokalerna är skyddade (2003). Den utgör ett nordöstligt s k taigaelement i vår flora och gynnas av ett kontinentalt klimat varför den sällan är funnen i det av oceaniskt klimat påverkade Jämtland eller utefter kusten. Den är funnen på en lokal i Telemark i södra Norge och på några lokaler i Finland. Arten saknas i Danmark. I övrigt är lappticka känd från Polen (urskogsreservatet Bialowieza), f.d. Tjeckoslovakien, f.d. Sovjetunionen och Nordamerika.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Polyporales  
  • Familj
    Fomitopsidaceae  
  • Släkte
    Amylocystis  
  • Art
    Amylocystis lapponica(Romell) Singer - lappticka
    Synonymer
    Amylocystis lapponicus (Romell) Bondartsev & Singer ex Singer

Lapptickan är nedbrytare på liggande grova stammar (lågor) av gran och gynnas av lågakontinuitet. Den förekommer i olikåldriga och under lång tid orörda skogar med hög luftfuktighet. Artens miljö finns i gransumpskog, örtrik granskog eller höglägesgranskog. Sådana skogar kännetecknas i regel av att under lång tid ha undgått skogsbrand (brandrefugier). Den växer på grova, omkullfallna, delvis barklösa granlågor och orsakar brunröta. Enstaka fynd på tall är kända. På granlågor växer arten ofta tillsammans med rosenticka (Fomitopsis rosea). På de kända lokalerna uppträder som regel fruktkroppar av lappticka bara på ett mindre antal platser. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som ofta fragmenterats till ett par frilevande, men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är ettåriga, men mycelets livslängd kan vara lång, flera decennier och potentiellt lika lång som veden finns kvar.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
Dött träd (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
Alla skogsskötselåtgärder på eller i omedelbar närhet av lokalerna utgör ett hot. På lång sikt torde de olikåldriga och under lång tid orörda skogarnas tillbakagång utgöra ett allvarligt hot genom att potentiella lokaler inte nyskapas och genom att artens spridningsmöjligheter försämras. Arten missgynnas av att mängden grov död ved minskar och genom att lågor körs sönder av skogsmaskiner, framförallt vid markberedning.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Lokaler där arten är känd bör helst undantas från rationell skogsskötsel. Alternativt kan delar av objekten sparas och andra delar genomgå försiktig avverkning. Det viktiga är att arten även efter en avverkning får kontinuerlig tillgång på död ved.
Utländska namn – NO: Lappkjuke, FI: Pursukääpä.

Eriksson, J. 1958. Studies in the Heterobasidiomycetes and Homobasidiomycetes–Aphyllophorales of Muddus National Park in North Sweden. Symbolae Botanicae Upsaliensis 16(1).

Jenssen, G.M. & Ryvarden, L. 1978. Lappkjuke (Amylocystis lapponica), ny for Norge. Blyttia 36: 189–192.

Kotiranta, H. & Niemelä, T. 1981. Composition of the polypore communities of four forest areas in southern Central Finland. Karstenia 21: 31–48 Kotiranta, H. & Niemelä, T. 1996. Uhanalaiset käävät Suomessa (Threatened polypores in Finland). Oy Edita Ab, Helsinki.

Nitare J. 2000. Signalarter, indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer. Skogsstyrelsen. Jönköping

Ryman, S. & Holmåsen, I. 1984. Svampar. En fälthandbok. Interpublishing, Stockholm. .

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Svengunnar Ryman 1984. Rev. Karl-Henrik Larsson 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Polyporales  
  • Familj
    Fomitopsidaceae  
  • Släkte
    Amylocystis  
  • Art
    Amylocystis lapponica, (Romell) Singer - lappticka
    Synonymer
    Amylocystis lapponicus (Romell) Bondartsev & Singer ex Singer
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Svengunnar Ryman 1984. Rev. Karl-Henrik Larsson 1997.