Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  mångfruktsmossa

Organismgrupp Mossor Cryphaea heteromalla
Mångfruktsmossa Mossor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Växer i mattgröna eller mörkgröna tussar eller mattor med utåtriktade skott. De primära skotten är krypande medan de sekundära, 1-2,5 cm långa skotten är riktade ut från underlaget och sparsamt, oregelbundet förgrenade. Stambladen är som fuktiga mer eller mindre utstående och raka. Som torra är de upprätta och tryckta mot varandra. De är rundat äggrunda, tydligt avsmalnande mot basen och uppåt gradvis avsmalnande till en smal eller bred spets. Nerven är enkel och når 60-80 % upp i bladet. Bladkanten är helbräddad, och brett tillbakaböjd i nedre 40-60 %. Cellerna i bladmitten är släta, 7,5-21 × 6-10,5 µm, rundat rombformiga eller kort linjära, och bildar ofta rader snett utåt-framåt från bladnerven. Bashörnsgrupperna är stora, avlångt äggrunda längs bladkanten, och når 20-25 % upp i bladet. De består huvudsakligen av rundade, bredare än långa eller kvadratiska celler, som nära basen övergår i rektangulära celler. Arten är samkönad. Sporkapslar är vanliga och sitter ofta i rader längs ena sidan av de utstående stammarna. Kapslarna är avlångt äggformiga eller cylindriska och sitter på ett kort skaft, till stor del omslutna av honbladen. Båda tandkransarna är reducerade. Sporerna är (12,5-)14,5-21 µm.
När mångfruktsmossa har sporkapslar kan den knappast förväxlas med någon annan svensk art. Små exemplar utan sporkapslar kan ibland vara svåra att känna igen, men kombinationen av bladens form och långa enkla nerv, de korta, släta bladcellerna och de stora bashörnsgrupperna är karakteristisk.
Utbredning
Länsvis förekomst för mångfruktsmossa Observationer i  Sverige för mångfruktsmossa
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Mångfruktsmossa är känd från några få växtplatser på västkusten. Ett par äldre fynd finns från Göteborgstrakten och Dalsland. På de två gamla lokalerna från 1920-talet har arten eftersökts utan resultat. Ett tredje fynd gjordes 1995 i Västergötland några mil från Göteborg men även från denna lokal har arten försvunnit. Senare har arten hittatspå några få lokaler i Halland och Skåne. I Danmark är arten mycket sällsynt, medan den saknas i Norge och Finland. Arten är annars utbredd i stora delar av Europa, Makaronesien, Afrika och sydvästra Asien. Efter en kraftig nedgång i stora delar av Västeuropa verkar arten åter öka i frekvens, och möjligen breder den även ut sig åt öster, åtminstone i Tyskland. Om de nya fynden i Sverige hänger ihop med den allmänna återhämtningen i Europa eller om arten tidigare varit förbisedd hos oss går inte att säga.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)
Arten växer på barken av lövträd i sydvästligaste Sverige. Arten var tidigare funnen endast på två lokaler, en i Göteborgstrakten och en i Dalsland. Arten försvann från båda dessa någon gång efter 1950-talet, troligtvis på grund av luftföroreningar. Istället har några enstaka moderna lokaler i Västergötland och Halland upptäckts och dessa består idag av mycket små förekomster (vardera ett träd). De "nya" lokalerna ligger i områden där luftföroreningar tidigare gjort att knappt inga epifytiska mossor kunnat växa vilket tyder på att den renare luften som finns idag fått positiva effekter på mossfloran. Antalet reproduktiva individer skattas till 20 (6-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 2000 km² och förekomstarean (AOO) till 24 (4-50) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (D).
Ekologi
Arten växer på stammar av lövträd och buskar, framförallt i miljöer med hög luftfuktighet. Den växer på ett flertal olika lövträd, i synnerhet på gamla fläderbuskar. De två gamla svenska fynden är gjorda på asp i anslutning till bäck- eller sjöstränder. Det nya fyndet i Västergötland gjordes på en ca 30 cm grov lönn vid en gammal torpruin intill en liten grusväg. Följearter var bl.a. skogshättemossa Orthotrichum stramineum, trädhättemossa O. speciosum och allémossa Leucodon sciuroides. I Västeuropa växer arten även på döda trädstammar och på klippor, där den har en preferens för pH-värden över 5,5.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande), Epifyt
Substrat/Föda
Levande träd
Levande träd
Ved och bark
Ved och bark
· asp
· asp
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Bryopsida (egentliga bladmossor), Ordning Hypnales, Familj Cryphaeaceae, Släkte Cryphaea (mångfruktsmossor), Art Cryphaea heteromalla (Hedw.) D.Mohr - mångfruktsmossa Synonymer Cryphaea heteromalla (Hedw.) Mohr, Neckera heteromalla Hedw.

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation Arten växer på barken av lövträd i sydvästligaste Sverige. Arten var tidigare funnen endast på två lokaler, en i Göteborgstrakten och en i Dalsland. Arten försvann från båda dessa någon gång efter 1950-talet, troligtvis på grund av luftföroreningar. Istället har några enstaka moderna lokaler i Västergötland och Halland upptäckts och dessa består idag av mycket små förekomster (vardera ett träd). De "nya" lokalerna ligger i områden där luftföroreningar tidigare gjort att knappt inga epifytiska mossor kunnat växa vilket tyder på att den renare luften som finns idag fått positiva effekter på mossfloran. Antalet reproduktiva individer skattas till 20 (6-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 2000 km² och förekomstarean (AOO) till 24 (4-50) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (D).
Växer i mattgröna eller mörkgröna tussar eller mattor med utåtriktade skott. De primära skotten är krypande medan de sekundära, 1-2,5 cm långa skotten är riktade ut från underlaget och sparsamt, oregelbundet förgrenade. Stambladen är som fuktiga mer eller mindre utstående och raka. Som torra är de upprätta och tryckta mot varandra. De är rundat äggrunda, tydligt avsmalnande mot basen och uppåt gradvis avsmalnande till en smal eller bred spets. Nerven är enkel och når 60-80 % upp i bladet. Bladkanten är helbräddad, och brett tillbakaböjd i nedre 40-60 %. Cellerna i bladmitten är släta, 7,5-21 × 6-10,5 µm, rundat rombformiga eller kort linjära, och bildar ofta rader snett utåt-framåt från bladnerven. Bashörnsgrupperna är stora, avlångt äggrunda längs bladkanten, och når 20-25 % upp i bladet. De består huvudsakligen av rundade, bredare än långa eller kvadratiska celler, som nära basen övergår i rektangulära celler. Arten är samkönad. Sporkapslar är vanliga och sitter ofta i rader längs ena sidan av de utstående stammarna. Kapslarna är avlångt äggformiga eller cylindriska och sitter på ett kort skaft, till stor del omslutna av honbladen. Båda tandkransarna är reducerade. Sporerna är (12,5-)14,5-21 µm.
När mångfruktsmossa har sporkapslar kan den knappast förväxlas med någon annan svensk art. Små exemplar utan sporkapslar kan ibland vara svåra att känna igen, men kombinationen av bladens form och långa enkla nerv, de korta, släta bladcellerna och de stora bashörnsgrupperna är karakteristisk.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för mångfruktsmossa

Länsvis förekomst och status för mångfruktsmossa baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för mångfruktsmossa

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Mångfruktsmossa är känd från några få växtplatser på västkusten. Ett par äldre fynd finns från Göteborgstrakten och Dalsland. På de två gamla lokalerna från 1920-talet har arten eftersökts utan resultat. Ett tredje fynd gjordes 1995 i Västergötland några mil från Göteborg men även från denna lokal har arten försvunnit. Senare har arten hittatspå några få lokaler i Halland och Skåne. I Danmark är arten mycket sällsynt, medan den saknas i Norge och Finland. Arten är annars utbredd i stora delar av Europa, Makaronesien, Afrika och sydvästra Asien. Efter en kraftig nedgång i stora delar av Västeuropa verkar arten åter öka i frekvens, och möjligen breder den även ut sig åt öster, åtminstone i Tyskland. Om de nya fynden i Sverige hänger ihop med den allmänna återhämtningen i Europa eller om arten tidigare varit förbisedd hos oss går inte att säga.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Bryidae  
  • Överordning
    Hypnanae  
  • Ordning
    Hypnales  
  • Familj
    Cryphaeaceae  
  • Släkte
    Cryphaea - mångfruktsmossor 
  • Art
    Cryphaea heteromalla(Hedw.) D.Mohr - mångfruktsmossa
    Synonymer
    Cryphaea heteromalla (Hedw.) Mohr
    Neckera heteromalla Hedw.

Arten växer på stammar av lövträd och buskar, framförallt i miljöer med hög luftfuktighet. Den växer på ett flertal olika lövträd, i synnerhet på gamla fläderbuskar. De två gamla svenska fynden är gjorda på asp i anslutning till bäck- eller sjöstränder. Det nya fyndet i Västergötland gjordes på en ca 30 cm grov lönn vid en gammal torpruin intill en liten grusväg. Följearter var bl.a. skogshättemossa Orthotrichum stramineum, trädhättemossa O. speciosum och allémossa Leucodon sciuroides. I Västeuropa växer arten även på döda trädstammar och på klippor, där den har en preferens för pH-värden över 5,5.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande), Epifyt

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Löv-/barrblandskog

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land

Substrat/Föda:
Levande träd (Viktig)
Ved och bark (Viktig)
· asp - Populus tremula (Viktig)
Alla typer av åverkan på värdträdet utgör allvarliga hot. Tyvärr finns endast ett måttligt antal lämpliga rikbarksträd i närheten av förekomsten, vilket är negativt för artens spridningsmöjligheter. Arten anses i Holland starkt hotad av luftföroreningar.

Påverkan
  • Försurning (Viss negativ effekt)
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
De nu existerande lokalerna för arten måste bevakas regelbundet så att eventuella förändringar av miljön runt trädet förhindras. Tills vidare bör miljön runt träden förbli opåverkad. På sikt är det troligen nödvändigt att gallra bort eventuella skuggande granar.
Utländska namn - DK: Bark-Dækmos, GB: Lateral Cryphaea.

Barkman, J.J. 1957. A new locality of Cryphaea heteromalla in Denmark. Bot. Tidsskr. 53: 295-297.

Barkman, J.J. 1958. Phytosociology and ecology of cryptogamic epiphytes. Including a taxonomic survey and description of their vegetation units in Europe. Assen.

Cronberg, N. 2015. Fynd av mångfruktmossa Cryphaea heteromalla i Skåne. - Myrinia 25: 41-44.

Dirkse, G., During, H. J. & van Melick, H. 1978. Mossen in de omgeving van Buzenol (Belgisch Lotharingen). Dumortiera 10: 4-9.

Groenhuijzen, S. 1981. De Mosflora van Groot-Amsterdam. Lindbergia 7: 131-136.

Hedenäs, L. 2014. Cryphaea heteromalla mångfruktsmossa s. 315-316. I: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. [AJ 37-57], Bladmossor: skirmossor-baronmossor : Bryophyta: Hookeria-Anomodon. Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.

Ludwig, G., Düll. R., Philippi, G., Ahrens, M., Caspari, S., Koperski, M., Lütt, S., Schulz, F. & Schwab, G. 1996. Rote Liste der Moose (Anthocerophyta et Bryophyta) Deutschlands. Schr.-R. f. Vegetationskde. 28: 189-306. BfN, Bonn-Bad Godesberg 1996.

Möller, Hj. 1927. Några för Sverige nya mossor. Bot. Not. 80: 137-144.

Mönkemeyer, W. 1927. Die Laubmoose Europas. I L. Rabenhorsts Kryptogamen-Flora von Deutschland, Österreich und der Schweiz 1 (4), Ergänzungsband. Leipzig.

Nyholm, E. 1954-69. Illustrated moss flora of Fennoscandia 2. Musci. Lund.

Hill, M.O., Preston, C.D. & Smith, A.J.E. 1994. Atlas of the bryophytes of Britain and Ireland. Vol 3. Mosses (Diplolepideae). Harley Books, Colchester.

Rose, F. & Wallace, E.C. 1974. Changes in the bryophyte flora of Britain. I D.L. Hawksworth (red), The changing flora and fauna of Britain. Publ. Syst. Assoc. special volume 6: 27-46.

Sérgio, C., Sim-Sim, M. & Santos-Silva, C. 1990. Briófitos epifíticos como indicatores de los dominios bioclimáticos en Portugal. Tratamiento estadístico de las áreas seleccionadas. Anales Jard. Bot. Madrid 46 (2): 457-467 (en portugués).

Söderström, L. (ed.). 1996. Preliminary Distribution Maps of Bryophytes in Northwestern Europe. Vol 2 Musci (A-I). Mossornas Vänner. Trondheim.

Weeda, J. E. 1989. Cryphaea heteromalla (Hedw.) Mohr und andere Epiphyten an Sambucus nigra L. auf Baltrum (Ostfriesische Inseln). Tuexenia 9: 469-476.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Lars Hedenäs 1994. Rev. Henrik Weibull 1997. Uppdaterat 2010. Rev. Lars Hedenäs 2014. Rev. Niklas Lönnell 2016.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Bryidae  
  • Överordning
    Hypnanae  
  • Ordning
    Hypnales  
  • Familj
    Cryphaeaceae  
  • Släkte
    Cryphaea - mångfruktsmossor 
  • Art
    Cryphaea heteromalla, (Hedw.) D.Mohr - mångfruktsmossa
    Synonymer
    Cryphaea heteromalla (Hedw.) Mohr
    Neckera heteromalla Hedw.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Lars Hedenäs 1994. Rev. Henrik Weibull 1997. Uppdaterat 2010. Rev. Lars Hedenäs 2014. Rev. Niklas Lönnell 2016.