Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  piggfjällskivling

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Echinoderma jacobi
Piggfjällskivling Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Piggfjällskivling är liten och vacker brunfjällig svamp. Hatten är 2–5 cm bred och tätt beströdd med 1 mm höga filtaktiga kägelformiga mörkbruna fjäll på en blek hattbotten. Foten nedför ringen är starkt filtartad – trådig i zonerade band och av hattens färg. Lamellerna är vitaktiga och täta. De ellipsoida sporer är 3,5–5,5 x 2,5–3,0 µm. Den luktar sötaktigt eller lite metalliskt. En möjlig förväxlingsart är taggfjällskivling, Lepiota echinacea, som har hatt med mörkbruna, krumma spetsiga fjäll på läderbrun botten och fot som nedanför ringen är läderbrun med isolerade, ej filtade gråbruna fjäll.
Utbredning
Länsvis förekomst för piggfjällskivling Observationer i  Sverige för piggfjällskivling
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Piggfjällskivlingen är en uppenbart mycket sällsynt art knuten till exklusiva miljöer. Det första fyndet i Sverige gjordes sannolikt 1978 på Kinnekulle i Västergötland. För närvarande är fem aktuella lokaler kända i landet (Västergötland och Skåne). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 50, vilket motsvarar ungefär 100 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 1 000 individer enligt IUCN:s definitioner). Utbredningen i landet bedöms vara kraftigt fragmenterad. Förekomstarean skattas till som mest omkring 200 km2. Utbredningen i landet bedöms vara kraftigt fragmenterad. Total population i landet bedöms ha minskat med mellan 20 och 30 % över de senaste 20 åren. En fortlöpande minskning kan befaras, i första hand p.g.a. slutavverkning eller annan exploatering av växtplatserna. Piggfjällskivling är rödlistad i Danmark (sårbar VU), i Norge sårbar (V), i Lettland kunskapsbrist (DD), Tyskland sårbar (V) och i Holland (E).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(iii); C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Nedbrytare i förna på naturligt näringsrik mark. Påträffas i örtrik ädellövskog på kalkrik mark. Lätt uppmärksammad art i välinventerad miljö och uppenbart en mycket sällsynt art knuten till exklusiva miljöer. Total population i landet liten och bedöms fortgående minska , främst p.g.a. slutavverkning eller annan exploatering av växtplatserna. Antalet reproduktiva individer skattas till 600 (120-1200). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (30). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (6-60). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 20000 (17148-20000) km² och förekomstarean (AOO) till 120 (28-240) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Starkt hotad (EN). (B2ab(iii); C2a(i)).
Ekologi
Piggfjällskivling är en nedbrytare i förna på naturligt näringsrik mark. Påträffas i ädellövskog på kalkrik mark. Fruktkropparna växer ensamma eller i grupp i humid lövskog, mer sällan i barrskog och på rik mark. Som regel uppträder fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par platser på de kända lokalerna. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som ofta fragmenteras till flera frilevande, men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ; schablonmässigt översätts en genet av en förnalevande svamp till att motsvara tio rameter). Fruktkropparna är kortlivade, men markmycelet kan ha lång livslängd, flera decennier, eller mer.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Agaricaceae, Släkte Echinoderma, Art Echinoderma jacobi (Vellinga & Knudsen) Gminder - piggfjällskivling Synonymer Lepiota jacobi Vellinga & Knudsen, Lepiota langei Knudsen

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(iii); C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Nedbrytare i förna på naturligt näringsrik mark. Påträffas i örtrik ädellövskog på kalkrik mark. Lätt uppmärksammad art i välinventerad miljö och uppenbart en mycket sällsynt art knuten till exklusiva miljöer. Total population i landet liten och bedöms fortgående minska , främst p.g.a. slutavverkning eller annan exploatering av växtplatserna. Antalet reproduktiva individer skattas till 600 (120-1200). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (30). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (6-60). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 20000 (17148-20000) km² och förekomstarean (AOO) till 120 (28-240) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Starkt hotad (EN). (B2ab(iii); C2a(i)).
Konventioner Skogsstyrelsens signalart
Piggfjällskivling är liten och vacker brunfjällig svamp. Hatten är 2–5 cm bred och tätt beströdd med 1 mm höga filtaktiga kägelformiga mörkbruna fjäll på en blek hattbotten. Foten nedför ringen är starkt filtartad – trådig i zonerade band och av hattens färg. Lamellerna är vitaktiga och täta. De ellipsoida sporer är 3,5–5,5 x 2,5–3,0 µm. Den luktar sötaktigt eller lite metalliskt. En möjlig förväxlingsart är taggfjällskivling, Lepiota echinacea, som har hatt med mörkbruna, krumma spetsiga fjäll på läderbrun botten och fot som nedanför ringen är läderbrun med isolerade, ej filtade gråbruna fjäll.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för piggfjällskivling

Länsvis förekomst och status för piggfjällskivling baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för piggfjällskivling

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Piggfjällskivlingen är en uppenbart mycket sällsynt art knuten till exklusiva miljöer. Det första fyndet i Sverige gjordes sannolikt 1978 på Kinnekulle i Västergötland. För närvarande är fem aktuella lokaler kända i landet (Västergötland och Skåne). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 50, vilket motsvarar ungefär 100 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 1 000 individer enligt IUCN:s definitioner). Utbredningen i landet bedöms vara kraftigt fragmenterad. Förekomstarean skattas till som mest omkring 200 km2. Utbredningen i landet bedöms vara kraftigt fragmenterad. Total population i landet bedöms ha minskat med mellan 20 och 30 % över de senaste 20 åren. En fortlöpande minskning kan befaras, i första hand p.g.a. slutavverkning eller annan exploatering av växtplatserna. Piggfjällskivling är rödlistad i Danmark (sårbar VU), i Norge sårbar (V), i Lettland kunskapsbrist (DD), Tyskland sårbar (V) och i Holland (E).
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Agaricaceae  
  • Släkte
    Echinoderma  
  • Art
    Echinoderma jacobi(Vellinga & Knudsen) Gminder - piggfjällskivling
    Synonymer
    Lepiota jacobi Vellinga & Knudsen
    Lepiota langei Knudsen

Piggfjällskivling är en nedbrytare i förna på naturligt näringsrik mark. Påträffas i ädellövskog på kalkrik mark. Fruktkropparna växer ensamma eller i grupp i humid lövskog, mer sällan i barrskog och på rik mark. Som regel uppträder fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par platser på de kända lokalerna. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som ofta fragmenteras till flera frilevande, men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ; schablonmässigt översätts en genet av en förnalevande svamp till att motsvara tio rameter). Fruktkropparna är kortlivade, men markmycelet kan ha lång livslängd, flera decennier, eller mer.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Löv-/barrblandskog, Människoskapad miljö på land

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Piggfjällskivlingen är otvetydigt en sällsynt art. Artens sällsynthet motiverar att alla kända lokaler av arten skyddas. Av de kända lokalerna är bara omkring hälften skyddade. Avverkning med efterföljande markberedning och gallring utan att beakta artens förekomster eller dålig naturvårdshänsyn i skogar med arten innebär med stor sannolikhet att arten försvinner.
Artens ekologi och förekomst i Sverige bör klargöras bättre. Den bör eftersökas på potentiella lokaler. De få lokaler som är kända skyddas. För att gynna arten måste skogsbruket i de ofta mycket skyddsvärda, näringsrika skogarna på kalkmark i södra Sverige bedrivas med stor aktsamhet.

Candusso M och Lanzoni G 1990. Lepioita s.l. Fungi Europaei 4: 1–743.

Nitare J. 2000. Signalarter, indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer. Skogsstyrelsen. Jönköping

Rald E, Heilmann-Claussen J och Lange C 1992 1991 – et godt år for parasolhatte. Svampe 26: 33–39

Vesterholt, J 2004. Danmarks svampe. Gyldendal

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Sigvard Svensson 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Agaricaceae  
  • Släkte
    Echinoderma  
  • Art
    Echinoderma jacobi, (Vellinga & Knudsen) Gminder - piggfjällskivling
    Synonymer
    Lepiota jacobi Vellinga & Knudsen
    Lepiota langei Knudsen
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Sigvard Svensson 2006.