Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  ljungsnärja

Organismgrupp Kärlväxter Cuscuta epithymum
Ljungsnärja Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Ljungsnärja är en ettårig, vårgroende, mycket späd, rikt förgrenad, röd- eller gulaktig parasitisk ört som saknar klorofyll och rötter. Den slingrar sig runt och parasiterar på diverse växter, t ex backtimjan Thymus serpyllum och gulmåra Galium verum men även på t.ex. skogsklöver Trifolium medium. Blomställningarna är klotrunda och något glesa. Blommorna är små och vitrosa. Foderflikarna är omkring 2 mm långa och tämligen spetsiga. Märkena är trådsmala. Ljungsnärja är lik nässelsnärja Cuscuta europaea men är spädare; stiftet är lika långt som eller längre än fruktämnet och ståndarna är utskjutande. Den blommar i juli och augusti. Arten ljungsnärja brukar delas upp på två variteter: ljungsnärja var. epithymum och klöversnärja var. trifolii. Den senare förkommer främst på odlad klöver (vilket även var. epithymym kan göra) och är en frodigare typ av arten. De olika variteterna är oklart skiljda från varandra. Klöversnärjan infördes med orent vallfrö och var tidigare ett allvarligt problem vid vallodling men är nu i stort sett försvunnen genom bättre frörensning.
Utbredning
Länsvis förekomst för ljungsnärja Observationer i  Sverige för ljungsnärja
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Ljungsnärja förekommer från Skåne till Uppland men har minskat överallt och gör så fortlöpande. På Öland och Gotland är den dock fortfarande riklig på flera lokaler. Många av lokalerna är dock små, enstaka kvardratmetrar. Den förekommer även i södra Norge och i Danmark. Världsutbredningen omfattar i stort sett hela Europa, Nordafrika och västra Asien. Arten är införd i Nord- och Sydamerika, Australien, Nya Zeeland, Kina och södra Afrika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(ii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Förekommer från Skåne upp till Bohuslän och Uppland samt på Öland och Gotland. Växer på torrängar, ofta på naturbetesmarker men även på vägrenar och åkerrenar. Gödsling, igenväxning på grund av upphört bete missgynnar arten. Antalet reproduktiva individer skattas till 15000 (2500-30000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 350 (300-600) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iv,v)).
Ekologi
Ljungsnärja växer på torrängar, ofta på naturbetesmarker. Ibland förekommer den på trädesåkrar, åkerrenar, vägrenar och dikeskanter. Arten varierar starkt beroende på årsmånen.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Parasit
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· backtimjan
· backtimjan
· gulmåra
· gulmåra
· klövrar
· klövrar
· ljung
· ljung
· luserner
· luserner
· skogsklöver
· skogsklöver
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Solanales (potatisordningen), Familj Convolvulaceae (vindeväxter), Släkte Cuscuta (snärjor), Art Cuscuta epithymum (L.) L. - ljungsnärja Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(ii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Förekommer från Skåne upp till Bohuslän och Uppland samt på Öland och Gotland. Växer på torrängar, ofta på naturbetesmarker men även på vägrenar och åkerrenar. Gödsling, igenväxning på grund av upphört bete missgynnar arten. Antalet reproduktiva individer skattas till 15000 (2500-30000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 350 (300-600) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iv,v)).
Ljungsnärja är en ettårig, vårgroende, mycket späd, rikt förgrenad, röd- eller gulaktig parasitisk ört som saknar klorofyll och rötter. Den slingrar sig runt och parasiterar på diverse växter, t ex backtimjan Thymus serpyllum och gulmåra Galium verum men även på t.ex. skogsklöver Trifolium medium. Blomställningarna är klotrunda och något glesa. Blommorna är små och vitrosa. Foderflikarna är omkring 2 mm långa och tämligen spetsiga. Märkena är trådsmala. Ljungsnärja är lik nässelsnärja Cuscuta europaea men är spädare; stiftet är lika långt som eller längre än fruktämnet och ståndarna är utskjutande. Den blommar i juli och augusti. Arten ljungsnärja brukar delas upp på två variteter: ljungsnärja var. epithymum och klöversnärja var. trifolii. Den senare förkommer främst på odlad klöver (vilket även var. epithymym kan göra) och är en frodigare typ av arten. De olika variteterna är oklart skiljda från varandra. Klöversnärjan infördes med orent vallfrö och var tidigare ett allvarligt problem vid vallodling men är nu i stort sett försvunnen genom bättre frörensning.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för ljungsnärja

Länsvis förekomst och status för ljungsnärja baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för ljungsnärja

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Ljungsnärja förekommer från Skåne till Uppland men har minskat överallt och gör så fortlöpande. På Öland och Gotland är den dock fortfarande riklig på flera lokaler. Många av lokalerna är dock små, enstaka kvardratmetrar. Den förekommer även i södra Norge och i Danmark. Världsutbredningen omfattar i stort sett hela Europa, Nordafrika och västra Asien. Arten är införd i Nord- och Sydamerika, Australien, Nya Zeeland, Kina och södra Afrika.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Solanales - potatisordningen 
  • Familj
    Convolvulaceae - vindeväxter 
  • Släkte
    Cuscuta - snärjor 
  • Art
    Cuscuta epithymum(L.) L. - ljungsnärja

Ljungsnärja växer på torrängar, ofta på naturbetesmarker. Ibland förekommer den på trädesåkrar, åkerrenar, vägrenar och dikeskanter. Arten varierar starkt beroende på årsmånen.

Ekologisk grupp: Parasit

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna strandbiotoper, Människoskapad miljö på land

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· backtimjan - Thymus serpyllum (Viktig)
· gulmåra - Galium verum (Viktig)
· klövrar - Trifolium (Har betydelse)
· ljung - Calluna vulgaris (Har betydelse)
· luserner - Medicago (Har betydelse)
· skogsklöver - Trifolium medium (Har betydelse)
Gödsling, igenväxning på grund av upphört bete, skogsplantering är de främsta hoten mot ljungsnärjan. Felaktig tidpunkt samt för kraftig slåtter av dess vägkantslokaler.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Viss negativ effekt)
Betesmarker med ljungsnärja måste bevaras genom att traditionell skötsel bibehålls. Vägverket bör informeras om dess vägkantslokaler. Gödsling måste undvikas. Arten bör övervakas av floraväktarna.
Utländska namn – NO: Timiansnikjetråd, DK: Lyng-Silke, FI: Apilanvieras, GB: Dodder.

Anonym 1996. Intressanta fynd vid de senaste årens inventering. Calluna 13 (2): 19–21.

Anonym 1996. Floraväktarverksamheten i Skåne. Årsrapport 1995. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1996 (1): 5–52.

Anonym 1997. Floraväktarverksamheten i Skåne. Årsrapport 1996. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1997 (1).

Antonsson, K. 1997. Hotade kärlväxter i Östergötland 1997. Information från länsstyrelsen i Östergötlands län 1997:4.

Bertilsson, A. m fl 2002. Västergötlands flora. Lund.

Edqvist, M. & Rühling, Å. 1996. Floraväktarverksamheten i Småland. Årsrapport 1995. Parnassia 9 (1): 4–15.

Fröberg, L. 2006. Blekinges flora. SBF-förlaget, Uppsala.

Georgson, K. m fl 1997. Hallands flora. Lund.

Hansen, A. 1963. Convolvulaceernes, Cuscutaceernes, Hydrophyllaceernes, Polemoniaceernes og Solanaceernes udbredelse i Danmark. Bot. Tidsskr. 59: 141–176.

Knutsson, T. m fl 1997. Försvunna, hotade och sårbara kärlväxter på Öland. Krutbrännaren. Suppl. 2.

Rühling, Å. 1997. Floran i Oskarshamns kommun. Lund.

Rydberg, H & Wanntorp, H.-E. 2001. Sörmlands Flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Sterner, R. 1986: Ölands kärlväxtflora. 2:a rev. uppl. utgiven av Åke Lundqvist. Stockholm.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor 1992. Rev Mora Aronsson & Margareta Edqvist 2006. ©ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Solanales - potatisordningen 
  • Familj
    Convolvulaceae - vindeväxter 
  • Släkte
    Cuscuta - snärjor 
  • Art
    Cuscuta epithymum, (L.) L. - ljungsnärja
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor 1992. Rev Mora Aronsson & Margareta Edqvist 2006. ©ArtDatabanken, SLU 2007.