Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  barrmusseron

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Leucopaxillus cerealis
Barrmusseron Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Barrmusseronen är en typisk representant för det musseronliknande släktet Leucopaxillus. Arterna skiljs från övriga musseronsläktingar på att ha sporer som blir kraftigt amyloida med Melzers reagens, ha mer eller mindre kraftig ornamentering i form av taggar. Makroskopiska karaktärer är svårare att sammanfatta men de har alla en speciell habitus; är köttiga, med oftast något nedlöpande lameller som är lätt löstagbara, relativt kraftig fot och ofta speciell doft eller smak. En mikroskopisk undersökning är dock nästan alltid nödvändig för att bli helt säker. L. cerealis är en tämligen anonym, helt igenom vit till något gulaktig musseronliknande svamp. Hatt är torr, matt, 3–6 cm bred och med länge inrullad, ibland svagt fårad kant. Lameller är tunna, vita, urnupna-lätt nedlöpande. Foten är likaså vit och 30–60 x 5–15 mm. Smak och lukt beskrivs mycket olika men är svag och ofta mjölliknande. Sporerna är 6–8 x 4–5.5 µm, brett ellipsoida, vårtiga och amyloida. Dess närmaste släkting är besk barrmusseron L. alboalutaceus som framför allt skiljer sig mikroskopiskt genom betydligt mindre och mera ellipsoida sporer. Då smaken tycks variera är det namnet till trots ingen artskiljande karaktär. Som exsickat skiljer de sig även genom att L. cerealis har helt ljusa fruktkroppar medan hos L. alboalutaceus lamellerna torkar in till att vara betydligt mörkare än fruktkropparna i övrigt.
Utbredning
Länsvis förekomst för barrmusseron Observationer i  Sverige för barrmusseron
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige är arten sällsynt och känd från ett 60-tal lokaler i främst östra Mellansverige, Västergötland samt på Öland och Gotland (2005). Det totala antalet lokaler i Sverige bedöms som högst vara 600. En fortlöpande minskning på nationell nivå misstänks pågå, framför allt p.g.a. slutavverkningar. Omfattningen är dock svår att bedöma. I övriga nordiska länder är arten känd från Finland och Norge där den även där är upptagen i respektive rödlista. Dess världsutbredning är på grund av taxonomiska oklarheter svår att känna till. Samma eller liknande taxa finns bl.a. i Nordamerika samt i de tempererade delarna av Europa. Den har dock stora luckor i utbredningen och är överallt ansedd som sällsynt.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Nedbrytare i barrförna i äldre granskog på kalkstark mark.Förekommer främst i kalk- och örtrik barrblandskog. Sällsynt och bedömd ha liten population. En fortlöpande minskning på nationell nivå bedöms pågå, framför allt p.g.a. slutavverkningar. Omfattningen är dock svår att bedöma. Tillhör ett komplex av närstående och fortfarande outredda arter. Svenska fynd rapporterade under detta namn innefattar troligen flera arter. De fynd som tidigare kallades L. lentus (syn. till L. cerealis) innefattar troligen även fynd av den vanligare L. alboalutaceus. Antalet reproduktiva individer skattas till 4000 (800-8000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (200). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 200 (40-400). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 600 (156-600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (C2a(i)).
Ekologi
Barrmusseronen är en förnanedbrytare i barrmattor under främst gran i rika barrblandskogar. Den tycks vara beroende av kalkrik eller åtminstone högbonitetsskogar och anträffas aldrig i mera triviala skogstyper. Som regel uppträder fruktkroppar av barrmusseron bara på någon enstaka ställe på varje lokal. Varje plats rymmer troligtvis bara en genetiskt unik svampindivid (genet) som dock kan fragmenteras till flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, men markmycelet kan ha lång livslängd, flera decennier, eller mer.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Tricholomataceae, Släkte Leucopaxillus, Art Leucopaxillus cerealis (Lasch) Singer - barrmusseron Synonymer Leucopaxillus lentus

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Nedbrytare i barrförna i äldre granskog på kalkstark mark.Förekommer främst i kalk- och örtrik barrblandskog. Sällsynt och bedömd ha liten population. En fortlöpande minskning på nationell nivå bedöms pågå, framför allt p.g.a. slutavverkningar. Omfattningen är dock svår att bedöma. Tillhör ett komplex av närstående och fortfarande outredda arter. Svenska fynd rapporterade under detta namn innefattar troligen flera arter. De fynd som tidigare kallades L. lentus (syn. till L. cerealis) innefattar troligen även fynd av den vanligare L. alboalutaceus. Antalet reproduktiva individer skattas till 4000 (800-8000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (200). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 200 (40-400). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 600 (156-600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (C2a(i)).
Barrmusseronen är en typisk representant för det musseronliknande släktet Leucopaxillus. Arterna skiljs från övriga musseronsläktingar på att ha sporer som blir kraftigt amyloida med Melzers reagens, ha mer eller mindre kraftig ornamentering i form av taggar. Makroskopiska karaktärer är svårare att sammanfatta men de har alla en speciell habitus; är köttiga, med oftast något nedlöpande lameller som är lätt löstagbara, relativt kraftig fot och ofta speciell doft eller smak. En mikroskopisk undersökning är dock nästan alltid nödvändig för att bli helt säker. L. cerealis är en tämligen anonym, helt igenom vit till något gulaktig musseronliknande svamp. Hatt är torr, matt, 3–6 cm bred och med länge inrullad, ibland svagt fårad kant. Lameller är tunna, vita, urnupna-lätt nedlöpande. Foten är likaså vit och 30–60 x 5–15 mm. Smak och lukt beskrivs mycket olika men är svag och ofta mjölliknande. Sporerna är 6–8 x 4–5.5 µm, brett ellipsoida, vårtiga och amyloida. Dess närmaste släkting är besk barrmusseron L. alboalutaceus som framför allt skiljer sig mikroskopiskt genom betydligt mindre och mera ellipsoida sporer. Då smaken tycks variera är det namnet till trots ingen artskiljande karaktär. Som exsickat skiljer de sig även genom att L. cerealis har helt ljusa fruktkroppar medan hos L. alboalutaceus lamellerna torkar in till att vara betydligt mörkare än fruktkropparna i övrigt.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för barrmusseron

Länsvis förekomst och status för barrmusseron baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för barrmusseron

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige är arten sällsynt och känd från ett 60-tal lokaler i främst östra Mellansverige, Västergötland samt på Öland och Gotland (2005). Det totala antalet lokaler i Sverige bedöms som högst vara 600. En fortlöpande minskning på nationell nivå misstänks pågå, framför allt p.g.a. slutavverkningar. Omfattningen är dock svår att bedöma. I övriga nordiska länder är arten känd från Finland och Norge där den även där är upptagen i respektive rödlista. Dess världsutbredning är på grund av taxonomiska oklarheter svår att känna till. Samma eller liknande taxa finns bl.a. i Nordamerika samt i de tempererade delarna av Europa. Den har dock stora luckor i utbredningen och är överallt ansedd som sällsynt.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Tricholomataceae  
  • Släkte
    Leucopaxillus  
  • Art
    Leucopaxillus cerealis(Lasch) Singer - barrmusseron
    Synonymer
    Leucopaxillus lentus

Barrmusseronen är en förnanedbrytare i barrmattor under främst gran i rika barrblandskogar. Den tycks vara beroende av kalkrik eller åtminstone högbonitetsskogar och anträffas aldrig i mera triviala skogstyper. Som regel uppträder fruktkroppar av barrmusseron bara på någon enstaka ställe på varje lokal. Varje plats rymmer troligtvis bara en genetiskt unik svampindivid (genet) som dock kan fragmenteras till flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, men markmycelet kan ha lång livslängd, flera decennier, eller mer.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Artens val av växtplats i högproduktiva gran- och barrblandskogar gör att dess växtplatser är mycket attraktiva för avverkningar. I samma miljö växer en lång rad andra hotade och sällsynta svamparter varför ett ökat skydd för växtplatserna bör övervägas. Hur en slutavverkning påverkar ett mycel av barrmusseron är inte känt och bör undersökas. Det är dock troligt att miljöförändringarna, förändrad temperatur och fuktighet i barrmattan, resulterar i barrmusseronens mycel försvinner.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Kalkrika, gran- och barrblandskogar med hög bonitet måste avsättas som nyckelbiotoper eller skyddas på annat sätt för att en lång rad hotade och sällsynta svampar, inklusive barrmusseron skall fortleva i landet.
Barrmusseron har under lång tid sammanblandats med besk barrmusseron, Leucopaxillus alboalutaceus. Den sistnämnda arten växer vanligtvis på liknande sätt, men i betydligt surare barrblandskogar, främst i västra delarna av Skandinavien. Den detaljerade utbredningen är tack vare sammanblandningen inte känd i detalj och alla fynd bör beläggas. Utländska namn – FI: lumivalmuska.

Hansen & Knudsen (ed.). 1992. Nordic macromycetes, Vol. 2. Copenhagen.

Møller, F.H. 1954. The Genus Leucopaxillus in Denmark. Bot. Tidsskr. 51: 233–241.

Romell, L. 1895. Fungi novi vel critici in Suecica lecti. Bot. Notiser 1895: 65–76.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Tommy Knutsson 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Tricholomataceae  
  • Släkte
    Leucopaxillus  
  • Art
    Leucopaxillus cerealis, (Lasch) Singer - barrmusseron
    Synonymer
    Leucopaxillus lentus
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Tommy Knutsson 2005.