Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  stäppmusseron

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Leucopaxillus paradoxus
Stäppmusseron Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Stäppmusseronen är en typisk representant för det musseronliknande släktet Leucopaxillus. Arterna skiljs från övriga musseronsläktingar på att ha sporer som blir tydligt amyloida med Melzers reagens samt ha mer eller mindre kraftig ornamentering i form av taggar. Makroskopiska karaktärer är svårare att beskriva men släktet har en speciell habitus; är köttiga, med oftast något nedlöpande lameller som är lätt löstagbara, relativt kraftig fot och ofta speciell doft eller smak. En mikroskopisk undersökning är dock nästan alltid nödvändig för att bli helt säker. L. paradoxus är en tämligen kraftig, helt igenom vit till något gulaktig musseronliknande svamp. Hatt är torr, matt, ibland uppsprickande i rutmönster, 3–8 cm bred och med länge inrullad, ofta svagt fårad kant. Lamellerna är tämligen tjocka, gulvita, lätt-kraftigt nedlöpande och ofta anastomoserande. Foten är likaså vit-gulvit och 30–60 x 5–15 mm. Smak och lukt beskrivs mycket olika: tydligt obehaglig, syrlig, ”sur disktrasa”, ”öststatstoalett efter rengöring” etc. Sporerna är 6–8 x 4–5,5 µm, brett ellipsoida, tydligt vårtiga och amyloida. Dess närmaste släkting är barrmusseron L. cerealis som framför allt skiljer sig genom mindre storlek, tunnare lameller som inte är lika tydligt nedlöpande eller gaffelgrenade samt annorlunda ekologi. Mikroskopiskt tycks skillnaderna små men L. cerealis har något mindre sporer, annorlunda sporform och saknar ibland de tydliga cheilocystider som är mer eller mindre framträdande hos L. paradoxus.
Utbredning
Länsvis förekomst för stäppmusseron Observationer i  Sverige för stäppmusseron
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige är arten mycket sällsynt och känd från ett fåtal lokaler i Skåne (gammalt fynd avseende variteten cutefractus) samt på Öland och möjligen även från Gotland. De tre kända aktuella lokaler ligger alla på Öland (2005). Det skattade maximala antal lokaler Sverige i storleksordningen 30-40. Åtminstone på Öland avser en av lokalerna variten cutefractus. Livsförutsättningarna för stäppmusseronen har bedömts minska då arten är beroende av kontinuerligt bete på de lokaler där den växer. Omfattningen är dock svår att bedöma eftersom dyntrattskivling, L. cutefractus, innefattas i bedömningen. I övriga nordiska länder är arten inte känd. Dess världsutbredning är på grund av taxonomiska oklarheter svår att känna till. Samma eller liknande taxa finns bl.a. i Nordamerika samt i de tempererade delarna av Europa och den är känd från Tyskland, Holland, Belgien, Storbritannien, Schweiz och Österrike. Den har stora luckor i utbredningen, är rödlistad i flera länder och överallt ansedd som sällsynt. Först i Ungern blir arten någorlunda allmän där den främst växer i torra, stäppartade skogar av Robinia, Populus och Pinus.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Nedbrytare som lever i sandgräshed och sanddyner vid havet, men sällsynt även i luckig ädellövskog och kalkbarrskog. Total population i landet mycket liten, bedöms ha minskat och fortgående att minska p.g.a. att arten är beroende av kontinuerligt bete på de lokaler där den växer. L. cutefractus innefattas i bedömningen av L. paradoxus. Antalet reproduktiva individer skattas till 300 (60-600). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (15). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 15 (3-30). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4 km² och förekomstarean (AOO) till 4 km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Starkt hotad (EN). (C2a(i)).
Ekologi
Stäppmusseronen är en nedbrytare i förnamattor under löv- och barrträd i rika blandskogar. Den tycks vara beroende av kalkrik eller åtminstone högproduktiva skogar och anträffas aldrig i mera triviala skogstyper. Den variant som beskrivits som Leucopaxillus paradoxus var. cutefractus har en helt annan ekologi och växer på kalkrik sand i strandnära gräshedar tillsammans med timjan och andra örter. Som regel uppträder fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par ställen på varje lokal. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, men markmycelet kan ha lång livslängd, flera decennier, eller mer.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Tricholomataceae, Släkte Leucopaxillus, Art Leucopaxillus paradoxus (Costantin & L. M. Dufour) Boursier - stäppmusseron Synonymer

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Nedbrytare som lever i sandgräshed och sanddyner vid havet, men sällsynt även i luckig ädellövskog och kalkbarrskog. Total population i landet mycket liten, bedöms ha minskat och fortgående att minska p.g.a. att arten är beroende av kontinuerligt bete på de lokaler där den växer. L. cutefractus innefattas i bedömningen av L. paradoxus. Antalet reproduktiva individer skattas till 300 (60-600). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (15). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 15 (3-30). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4 km² och förekomstarean (AOO) till 4 km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Starkt hotad (EN). (C2a(i)).
Stäppmusseronen är en typisk representant för det musseronliknande släktet Leucopaxillus. Arterna skiljs från övriga musseronsläktingar på att ha sporer som blir tydligt amyloida med Melzers reagens samt ha mer eller mindre kraftig ornamentering i form av taggar. Makroskopiska karaktärer är svårare att beskriva men släktet har en speciell habitus; är köttiga, med oftast något nedlöpande lameller som är lätt löstagbara, relativt kraftig fot och ofta speciell doft eller smak. En mikroskopisk undersökning är dock nästan alltid nödvändig för att bli helt säker. L. paradoxus är en tämligen kraftig, helt igenom vit till något gulaktig musseronliknande svamp. Hatt är torr, matt, ibland uppsprickande i rutmönster, 3–8 cm bred och med länge inrullad, ofta svagt fårad kant. Lamellerna är tämligen tjocka, gulvita, lätt-kraftigt nedlöpande och ofta anastomoserande. Foten är likaså vit-gulvit och 30–60 x 5–15 mm. Smak och lukt beskrivs mycket olika: tydligt obehaglig, syrlig, ”sur disktrasa”, ”öststatstoalett efter rengöring” etc. Sporerna är 6–8 x 4–5,5 µm, brett ellipsoida, tydligt vårtiga och amyloida. Dess närmaste släkting är barrmusseron L. cerealis som framför allt skiljer sig genom mindre storlek, tunnare lameller som inte är lika tydligt nedlöpande eller gaffelgrenade samt annorlunda ekologi. Mikroskopiskt tycks skillnaderna små men L. cerealis har något mindre sporer, annorlunda sporform och saknar ibland de tydliga cheilocystider som är mer eller mindre framträdande hos L. paradoxus.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för stäppmusseron

Länsvis förekomst och status för stäppmusseron baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för stäppmusseron

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige är arten mycket sällsynt och känd från ett fåtal lokaler i Skåne (gammalt fynd avseende variteten cutefractus) samt på Öland och möjligen även från Gotland. De tre kända aktuella lokaler ligger alla på Öland (2005). Det skattade maximala antal lokaler Sverige i storleksordningen 30-40. Åtminstone på Öland avser en av lokalerna variten cutefractus. Livsförutsättningarna för stäppmusseronen har bedömts minska då arten är beroende av kontinuerligt bete på de lokaler där den växer. Omfattningen är dock svår att bedöma eftersom dyntrattskivling, L. cutefractus, innefattas i bedömningen. I övriga nordiska länder är arten inte känd. Dess världsutbredning är på grund av taxonomiska oklarheter svår att känna till. Samma eller liknande taxa finns bl.a. i Nordamerika samt i de tempererade delarna av Europa och den är känd från Tyskland, Holland, Belgien, Storbritannien, Schweiz och Österrike. Den har stora luckor i utbredningen, är rödlistad i flera länder och överallt ansedd som sällsynt. Först i Ungern blir arten någorlunda allmän där den främst växer i torra, stäppartade skogar av Robinia, Populus och Pinus.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Tricholomataceae  
  • Släkte
    Leucopaxillus  
  • Art
    Leucopaxillus paradoxus(Costantin & L. M. Dufour) Boursier - stäppmusseron

Stäppmusseronen är en nedbrytare i förnamattor under löv- och barrträd i rika blandskogar. Den tycks vara beroende av kalkrik eller åtminstone högproduktiva skogar och anträffas aldrig i mera triviala skogstyper. Den variant som beskrivits som Leucopaxillus paradoxus var. cutefractus har en helt annan ekologi och växer på kalkrik sand i strandnära gräshedar tillsammans med timjan och andra örter. Som regel uppträder fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par ställen på varje lokal. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, men markmycelet kan ha lång livslängd, flera decennier, eller mer.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog, Jordbrukslandskap, Havsstrand

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Löv-/barrblandskog, Lövskog, Ädellövskog, Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Artens val av habitat gör att dess växtplatser är mycket utsatta för negativa förändringar i markanvändning. Dess skogliga miljöer kan hotas av avverkning medan sandiga betesmarker har minskat stort i omfattning tack vare exploateringar, upphörd hävd, igenväxning, plantering av skog m.m.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
Kalkrika, löv- och blandskogar av högproduktiv typ måste avsättas som nyckelbiotoper eller skyddas på annat sätt för att en lång rad hotade och sällsynta svampar, bl a stäppmusseron, skall fortleva i landet. Dess varietet cutefractus enda nuvarande nordiska växtplats i Högby socken på norra Öland saknar trots rikedom på ovanliga och hotade arter formellt skydd!
Stäppmusseron har under lång tid varit ett svårbegripligt taxon med trasslig nomenklatur. Komplexet har vidsträckt utbredning i såväl gamla som nya världen och det är osäkert huruvida det rör sig om flera olika ”kryptiska” arter eller en enda, variabel art. Pågående DNA-undersökningar kan förhoppningsvis klarlägga taxonomi och huruvida var. cutefractus visar avvikande genetik från huvudtypen. Den detaljerade utbredningen är tack vare sammanblandningen inte känd i detalj och alla fynd bör beläggas. Utländska namn – FI: kermavalmuska.

Hansen & Knudsen (ed.). 1992. Nordic macromycetes, Vol. 2. Copenhagen.

Jeppson, M., Knutsson, T. & Nitare, J. 1996. Dynmusseron, Leucopaxillus cutefractus, funnen i Sverige. Jordstjärnan 17(2): 20–25.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Tommy Knutsson 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Tricholomataceae  
  • Släkte
    Leucopaxillus  
  • Art
    Leucopaxillus paradoxus, (Costantin & L. M. Dufour) Boursier - stäppmusseron
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Tommy Knutsson 2005.