Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Lopadostoma pouzarii

Organismgrupp Storsvampar, Sporsäcksvampar Lopadostoma pouzarii
  Storsvampar, Sporsäcksvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Avviker från släktets övriga arter bl.a. genom att bilda stroman på död ved och genom sitt konidiestadium.

Stroman på grov ved, karakteristiska, rundat utbredda, 1–7 × 0,5–1,5 cm, endast något upphöjda över vedytan; till sin byggnad är de s.k. eutypoida pseudostroman, det vill säga till största delen bestående av vedfibrer och med ytan delvis täckt av vedceller. I stromat finns rikligt med insänkta, rundade perithecier. Ytan närmast peritheciemynningarna svart men mellan dem rödbrunaktig. På lite avstånd (ej i lupp) har ytan en speciell, lilaaktig färgton som syns bäst där svampen färgat veden vid sidan av fruktbädden svart. Sporsäckarnas sporbärande del 84–108 × 8–12 µm, skaft 96–140 µm. Sporer mörkt rödbruna, 12–16,5 × 5–7 µm, brett ellipsoida till spolformiga; groddspringa sporlång, längsgående. Konidiestadium av geniculisporium-typ; konidiesporer 13–16 × 1,5 µm.
Utbredning
Länsvis förekomst för Lopadostoma pouzarii Observationer i  Sverige för Lopadostoma pouzarii
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige sällsynt och hittills funnen i Skåne, på Öland, i Småland, Västergötland, Uppland, Medelpad och Norrbotten. Även känd från Danmark, Norge, Finland, Frankrike och Kanada.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Nedbrytare i grova grenar av alm i ädellövskog, i norra Sverige även funnen på asp. Den bildar iögonfallande fruktkroppar på bar ved men bedöms ändå ha ett högt mörkertal. Arten beskrevs 1996 och status och hotbild fortfarande något oklar, men uppenbarligen en sällsynt art. Den har tillfälligt ökat som en följd av almdöden, men kommer på sikt att minska. Antalet reproduktiva individer skattas till 1000 (200-2000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (125). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 200 (20-400). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 500 (28-1000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Lever på lövved, ofta grova lågor. I Sverige är fynden gjorda på ask Fraxinus excelsior, skogsalm Ulmus glabra och asp Populus tremula. Utomlands finns även fynd på lönn Acer sp. I Danmark verkar arten ha gynnats av almsjukan, och även i dödvedsrika Örups almskog i Skåne finns en stor population. Fynden antyder att arten är knuten till frodiga, naturskogsliknade miljöer.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Triviallövskog
Triviallövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· ask
· ask
· asp
· asp
· skogsalm
· skogsalm
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Sordariomycetes, Ordning Xylariales, Familj Lopadostomataceae, Släkte Lopadostoma, Art Lopadostoma pouzarii Granmo & L.E.Petrini Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Nedbrytare i grova grenar av alm i ädellövskog, i norra Sverige även funnen på asp. Den bildar iögonfallande fruktkroppar på bar ved men bedöms ändå ha ett högt mörkertal. Arten beskrevs 1996 och status och hotbild fortfarande något oklar, men uppenbarligen en sällsynt art. Den har tillfälligt ökat som en följd av almdöden, men kommer på sikt att minska. Antalet reproduktiva individer skattas till 1000 (200-2000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (125). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 200 (20-400). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 500 (28-1000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Avviker från släktets övriga arter bl.a. genom att bilda stroman på död ved och genom sitt konidiestadium.

Stroman på grov ved, karakteristiska, rundat utbredda, 1–7 × 0,5–1,5 cm, endast något upphöjda över vedytan; till sin byggnad är de s.k. eutypoida pseudostroman, det vill säga till största delen bestående av vedfibrer och med ytan delvis täckt av vedceller. I stromat finns rikligt med insänkta, rundade perithecier. Ytan närmast peritheciemynningarna svart men mellan dem rödbrunaktig. På lite avstånd (ej i lupp) har ytan en speciell, lilaaktig färgton som syns bäst där svampen färgat veden vid sidan av fruktbädden svart. Sporsäckarnas sporbärande del 84–108 × 8–12 µm, skaft 96–140 µm. Sporer mörkt rödbruna, 12–16,5 × 5–7 µm, brett ellipsoida till spolformiga; groddspringa sporlång, längsgående. Konidiestadium av geniculisporium-typ; konidiesporer 13–16 × 1,5 µm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Lopadostoma pouzarii

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Lopadostoma pouzarii

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige sällsynt och hittills funnen i Skåne, på Öland, i Småland, Västergötland, Uppland, Medelpad och Norrbotten. Även känd från Danmark, Norge, Finland, Frankrike och Kanada.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Sordariomycetes  
  • Underklass
    Xylariomycetidae  
  • Ordning
    Xylariales  
  • Familj
    Lopadostomataceae  
  • Släkte
    Lopadostoma  
  • Art
    Lopadostoma pouzariiGranmo & L.E.Petrini

Lever på lövved, ofta grova lågor. I Sverige är fynden gjorda på ask Fraxinus excelsior, skogsalm Ulmus glabra och asp Populus tremula. Utomlands finns även fynd på lönn Acer sp. I Danmark verkar arten ha gynnats av almsjukan, och även i dödvedsrika Örups almskog i Skåne finns en stor population. Fynden antyder att arten är knuten till frodiga, naturskogsliknade miljöer.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Triviallövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· ask - Fraxinus excelsior (Har betydelse)
· asp - Populus tremula (Har betydelse)
· skogsalm - Ulmus glabra (Viktig)
Dött träd (Viktig)
De fåtaliga fynden antyder att arten är knuten till frodiga naturskogsbestånd dominerade av ädellövträd och i norr innehållande asp – biotoper som i Sverige och Europa har minskat mycket kraftigt och idag har mycket liten utbredning. Tillgången på substrat i form av grov, död ädellövved och aspved måste tillåtas öka i skogslandskapet.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Minskning av relaterad art (Stor negativ effekt)
Arten bör uppmärksammas och eftersökas i lämpliga miljöer. Dess ekologi medför att den vanligen förekommer på samma lokaler som en lång rad andra rödlistade och ovanliga svampar. Kända men oskyddade lokaler bör undantas från rationellt skogsbruk. Hänsynen inom skogsbruket, inte minst i södra och mellersta Sveriges lövregioner, bör inta en tydligare målbild där förekomst av grova träd premieras.
Arten är relativt nybeskriven och detaljer i ekologi och utbredning ännu dåligt kända. Artens framgång i södra Sverige och Danmark tack vare almsjukan är troligen tillfällig och innebär inte att artens överlevnad på lång sikt är tryggad.

Det är osäkert om arten egentligen hör hemma i släktet Lopadostoma.

Granmo, A. & Petrini, L.E. 1996. A new species of Lopadostoma and the anamorph of Biscogniauxia cinereolilacina. Mycol. Helvetica 8(1): 43–50.

Hansen & Knudsen (ed.). 2000. Nordic macromycetes 1. Copenhagen.

Vesterholt, J. 1998. Usædvanlige danske svampefund. Svampe 38: 9.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Tommy Knutsson 2005, Björn Nordén 2017.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Sordariomycetes  
  • Underklass
    Xylariomycetidae  
  • Ordning
    Xylariales  
  • Familj
    Lopadostomataceae  
  • Släkte
    Lopadostoma  
  • Art
    Lopadostoma pouzarii, Granmo & L.E.Petrini
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Tommy Knutsson 2005, Björn Nordén 2017.