Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  praktklipptuss

Organismgrupp Mossor Cynodontium fallax
Praktklipptuss Mossor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Arten är en av de största i släktet. Skotten växer i luckra, gröna tuvor och blir upp till 6 cm höga. Bladen är relativt jämnbreda, långsamt avsmalnande och försedda med en tydlig nerv som upphör i bladspetsen. De övre bladcellerna är kvadratiska, ca 10 µm breda och kraftigt papillösa. Bladskivan är ett cellager tjock. Bladkanten är tillbakaböjd i den nedre halvan. Hanbladen är spetsiga. Kapseln är upprätt, brun och fårad som torr. De 16 peristomtänderna är välutvecklade och kluvna nästan till basen. Annulus består av små celler.
I fält kan praktklipptuss vara svår att skilja från andra storvuxna arter i släktet. Svanklipptuss C. gracilescens har dock kapselskaft som i väta är tydligt krökta och bladceller som är smalt ovala i tvärsnitt. Nordisk klipptuss C. suecicum har blad med långt utlöpande nerv som gör att bladspetsen är mycket smal. Stor klipptuss C. jenneri har mer långsmala, nästan cylindriska kapslar. Småsvuxna tuvor av praktklipptuss med mindre kapslar måste mikroskoperas för säker bestämning.
Utbredning
Länsvis förekomst för praktklipptuss Observationer i  Sverige för praktklipptuss
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten förekommer sällsynt i Mellansverige och Norrland, och den verkar vara något vanligare i nederbördsrika trakter. Den är sällsynt i Norge och saknas i övriga Norden. Utbredningen i övrigt omfattar andra suboceaniska delar av Europa, Turkiet samt norra Asien österut till Altaibergen och Japan. Arten är rödlistad även i flera andra länder i Europa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)
Växer på silikatsten på lokaler med hög luftfuktighet (skuggade branter, block vid bäckar) i södra halvan av Sverige. Några av förekomsterna har blivit decimerade p g a skogsavverkning men merparten lokaler är idag belägna antingen i reservat eller i djupa raviner där det största hotet utgörs av slumpartade skeenden. Antalet reproduktiva individer skattas till 1300 (90-6000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 520 (80-2400) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Praktklipptuss växer i sprickor på fuktiga klippor i skuggiga eller halvexponerade lägen på lokaler med förhållandevis hög luftfuktighet. Den finns främst på klippor i närheten av sjöar och rinnande vatten eller i skyddade dalgångar med hög luftfuktighet. Substratet är vanligen sura bergarter som granit och gnejs. Även på gynnsamma lokaler tycks endast enstaka tuvor förekomma. Klippor som hyser arten är ofta artrika; där kan exempelvis finnas bergklipptuss C. polycarpon, skogsflikmossa Lophozia ventricosa var. silvicola och mörk flikmossa L. sudetica, och även andra ovanligare arter såsom svanklipptuss Cynodontium gracilescens och skuggmossa Dicranodontium denudatum.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Bryopsida (egentliga bladmossor), Ordning Dicranales, Familj Rhabdoweisiaceae, Släkte Cynodontium (klipptussar), Art Cynodontium fallax Limpr. - praktklipptuss Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Växer på silikatsten på lokaler med hög luftfuktighet (skuggade branter, block vid bäckar) i södra halvan av Sverige. Några av förekomsterna har blivit decimerade p g a skogsavverkning men merparten lokaler är idag belägna antingen i reservat eller i djupa raviner där det största hotet utgörs av slumpartade skeenden. Antalet reproduktiva individer skattas till 1300 (90-6000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 520 (80-2400) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Arten är en av de största i släktet. Skotten växer i luckra, gröna tuvor och blir upp till 6 cm höga. Bladen är relativt jämnbreda, långsamt avsmalnande och försedda med en tydlig nerv som upphör i bladspetsen. De övre bladcellerna är kvadratiska, ca 10 µm breda och kraftigt papillösa. Bladskivan är ett cellager tjock. Bladkanten är tillbakaböjd i den nedre halvan. Hanbladen är spetsiga. Kapseln är upprätt, brun och fårad som torr. De 16 peristomtänderna är välutvecklade och kluvna nästan till basen. Annulus består av små celler.
I fält kan praktklipptuss vara svår att skilja från andra storvuxna arter i släktet. Svanklipptuss C. gracilescens har dock kapselskaft som i väta är tydligt krökta och bladceller som är smalt ovala i tvärsnitt. Nordisk klipptuss C. suecicum har blad med långt utlöpande nerv som gör att bladspetsen är mycket smal. Stor klipptuss C. jenneri har mer långsmala, nästan cylindriska kapslar. Småsvuxna tuvor av praktklipptuss med mindre kapslar måste mikroskoperas för säker bestämning.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för praktklipptuss

Länsvis förekomst och status för praktklipptuss baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för praktklipptuss

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten förekommer sällsynt i Mellansverige och Norrland, och den verkar vara något vanligare i nederbördsrika trakter. Den är sällsynt i Norge och saknas i övriga Norden. Utbredningen i övrigt omfattar andra suboceaniska delar av Europa, Turkiet samt norra Asien österut till Altaibergen och Japan. Arten är rödlistad även i flera andra länder i Europa.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Dicranidae  
  • Ordning
    Dicranales  
  • Familj
    Rhabdoweisiaceae  
  • Släkte
    Cynodontium - klipptussar 
  • Art
    Cynodontium fallaxLimpr. - praktklipptuss

Praktklipptuss växer i sprickor på fuktiga klippor i skuggiga eller halvexponerade lägen på lokaler med förhållandevis hög luftfuktighet. Den finns främst på klippor i närheten av sjöar och rinnande vatten eller i skyddade dalgångar med hög luftfuktighet. Substratet är vanligen sura bergarter som granit och gnejs. Även på gynnsamma lokaler tycks endast enstaka tuvor förekomma. Klippor som hyser arten är ofta artrika; där kan exempelvis finnas bergklipptuss C. polycarpon, skogsflikmossa Lophozia ventricosa var. silvicola och mörk flikmossa L. sudetica, och även andra ovanligare arter såsom svanklipptuss Cynodontium gracilescens och skuggmossa Dicranodontium denudatum.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog, Löv-/barrblandskog, Öppen fastmark, Blottad mark

Substrat/Föda:
Berg/hårdbotten (Viktig)
Ingrepp som innebär ökad exposition av växtplatsen kan hota artens fortbestånd.

Påverkan
  • Försurning (Viss negativ effekt)
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
  • Mänsklig störning av art (Viss negativ effekt)
Artens gamla lokaler bör återbesökas och dess habitatkrav undersökas. Samtliga aktuella växtplatser bör ges ett ändamålsenligt skydd mot vind- och ljusinsläpp.
Utländska namn - NO: Krusskortemose, GB: False Dog-tooth.

Etymologi: fallax (lat.) = bedräglig, vilseledande, falsk.
Uttal: [Synodóntium fállax]

KEY FACTS False Dog-tooth. A relatively large species forming lax, up to 6 cm high, green tufts. Leaves linear-lancelate, slowly tapering. Nerve distinct. Upper laminal cells quadrate (c. 10 µm), strongly papillose. Capsule stout, erect, striate when dry. Peristome teeth well developed, split almost down to the base. - Grows in cracks and crevices of acidic rocks (e.g. granite and gneiss) in shady to half-exposed situations. Typically found at sites with humid air, for instance near lakes and streams or in moist, secluded valleys. Never abundant, typically occurring only as single tufts even at favourable sites.

Brotherus V.F. 1923. Die Labmoose Fennoskandias. Flora Fennica 1. Helsingfors.

Hill, M.O., Preston, C.D. & Smith, A.J.E. 1992. Atlas of the bryophytes of Britain and Ireland. Vol 2. Mosses (except Diplolepideae). Harley Books, Colchester.

Jensen, C. 1939. Skandinaviens bladmossflora. Köpenhamn.

Mönkemeyer, W. 1927. Die Laubmoose Europas. I L. Rabenhorsts Kryptogamen-Flora von Deutschland, Österreich und der Schweiz 1 (4), Ergänzungsband. Leipzig.

Nyholm, E. 1987. Illustrated flora of Nordic mosses. Fasc. 1. Nordisk Bryologisk Förening, Köpenhamn och Lund.

Persson, H. 1936. Mossfloran inom Ombergs skyddsområde. KVA Skrifter i naturskyddsärenden 31.

Rose, F. & Wallace, E.C. 1974. Changes in the bryophyte flora of Britain. I D.L. Hawksworth (red), The changing flora and fauna of Britain. Publ. Syst. Assoc. special volume 6: 27-46.

Weibull, H. 2006. Cynodontium fallax praktklipptuss s. 277. I: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. [AJ 6-23], Bladmossor. Sköldmossor - blåmossor : Bryophyta : Buxbaumia - Leucobryum. Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Henrik Weibull 2006. Uppdaterad av Tomas Hallingbäck 2010.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Dicranidae  
  • Ordning
    Dicranales  
  • Familj
    Rhabdoweisiaceae  
  • Släkte
    Cynodontium - klipptussar 
  • Art
    Cynodontium fallax, Limpr. - praktklipptuss
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Henrik Weibull 2006. Uppdaterad av Tomas Hallingbäck 2010.