Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  stor klipptuss

Organismgrupp Mossor Cynodontium jenneri
Stor klipptuss Mossor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Arten är en av de mer storvuxna i släktet. Den blir upp till 6 cm hög och växer i luckra, gröna tuvor. Bladen är smalt triangulära, relativt jämnbreda och långsamt avsmalnande i en något tandad bladspets. Nerven är tydlig och upphör i bladspetsen. De övre bladcellerna är kvadratiska, ganska stora, 12-14(-20) µm breda och nästan helt släta. Bladskivan är ett cellager tjock, och bladkanten är plan även i den nedre halvan. Kapseln är upprätt, cylindrisk, brun och fårad som torr. Peristomtänderna är välutvecklade och kluvna till hälften. Annulus består av stora, lätt avfallande celler.
Stor klipptuss har nästan cylindriska kapslar som är smalare än hos övriga storvuxna klipptussar. I fält kan den ändå vara svår att skilja från andra storvuxna arter i släktet. Bladen är dock släta och har plan bladkant, och cellerna i bladet är större än hos de andra arterna. Mer småvuxna tuvor måste ofta mikroskoperas för säker bestämning.
Utbredning
Länsvis förekomst för stor klipptuss Observationer i  Sverige för stor klipptuss
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten förekommer sällsynt i södra Sverige men är något mer frekvent i landskapen väster om Vänern. Den är vanligare i Norge - särskilt i kusttrakter - men mycket sällsynt i Danmark liksom på Island. Den anses nu vara försvunnen från Finland. Arten är funnen även på Färöarna. I övrigt förekommer den i västra och nordvästra Europa och i Nordamerika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Arten växer i ganska exponerade klipp- och rasbranter utefter västkust med enstaka lokaler i inlandet. Inget tyder på att arten kommer att minska men populationerna är ändå ytmässigt relativt små och sårbara. Antalet reproduktiva individer skattas till 1000 (50-7000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 500 (40-3000) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Stor klipptuss växer i sprickor på relativt torra klippor i halvexponerade lägen. Substratet är oftast sura bergarter som granit och gnejs. Arten finns i kustnära områden eller i närheten av sjöar - ofta tillsammans med arter som strumamossa C. strumiferum, cypressfläta Hypnum cupressiforme och mussvansmossa Isothecium myosuroides.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Barrskog
Barrskog
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Bryopsida (egentliga bladmossor), Ordning Dicranales, Familj Rhabdoweisiaceae, Släkte Cynodontium (klipptussar), Art Cynodontium jenneri (Schimp.) E.Britton - stor klipptuss Synonymer Cynodontium jenneri (Schimp.) Stirt.

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Arten växer i ganska exponerade klipp- och rasbranter utefter västkust med enstaka lokaler i inlandet. Inget tyder på att arten kommer att minska men populationerna är ändå ytmässigt relativt små och sårbara. Antalet reproduktiva individer skattas till 1000 (50-7000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 500 (40-3000) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Arten är en av de mer storvuxna i släktet. Den blir upp till 6 cm hög och växer i luckra, gröna tuvor. Bladen är smalt triangulära, relativt jämnbreda och långsamt avsmalnande i en något tandad bladspets. Nerven är tydlig och upphör i bladspetsen. De övre bladcellerna är kvadratiska, ganska stora, 12-14(-20) µm breda och nästan helt släta. Bladskivan är ett cellager tjock, och bladkanten är plan även i den nedre halvan. Kapseln är upprätt, cylindrisk, brun och fårad som torr. Peristomtänderna är välutvecklade och kluvna till hälften. Annulus består av stora, lätt avfallande celler.
Stor klipptuss har nästan cylindriska kapslar som är smalare än hos övriga storvuxna klipptussar. I fält kan den ändå vara svår att skilja från andra storvuxna arter i släktet. Bladen är dock släta och har plan bladkant, och cellerna i bladet är större än hos de andra arterna. Mer småvuxna tuvor måste ofta mikroskoperas för säker bestämning.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för stor klipptuss

Länsvis förekomst och status för stor klipptuss baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för stor klipptuss

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten förekommer sällsynt i södra Sverige men är något mer frekvent i landskapen väster om Vänern. Den är vanligare i Norge - särskilt i kusttrakter - men mycket sällsynt i Danmark liksom på Island. Den anses nu vara försvunnen från Finland. Arten är funnen även på Färöarna. I övrigt förekommer den i västra och nordvästra Europa och i Nordamerika.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Dicranidae  
  • Ordning
    Dicranales  
  • Familj
    Rhabdoweisiaceae  
  • Släkte
    Cynodontium - klipptussar 
  • Art
    Cynodontium jenneri(Schimp.) E.Britton - stor klipptuss
    Synonymer
    Cynodontium jenneri (Schimp.) Stirt.

Stor klipptuss växer i sprickor på relativt torra klippor i halvexponerade lägen. Substratet är oftast sura bergarter som granit och gnejs. Arten finns i kustnära områden eller i närheten av sjöar - ofta tillsammans med arter som strumamossa C. strumiferum, cypressfläta Hypnum cupressiforme och mussvansmossa Isothecium myosuroides.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Löv-/barrblandskog, Barrskog, Öppen fastmark, Blottad mark

Substrat/Föda:
Berg/hårdbotten (Viktig)
Försurande nederbörd, skogsbruk i angränsning till eller i bergbranter samt stenbrytning utgör alla olika hot mot artens överlevnad.

Påverkan
  • Försurning (Viss negativ effekt)
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
  • Mänsklig störning av art (Stor negativ effekt)
Artens gamla lokaler bör återbesökas och dess habitatkrav undersökas. Eftersom arten inte verkar vara vanlig någonstans i sitt förekomstområde bör Sveriges ansvar för arten i ett globalt perspektiv undersökas. Ansvariga myndigheter bör göras uppmärksamma på artens förekomst i området, för att åstadkomma ett ändamålsenligt skydd.
Utländska namn – NO: Planskortemose, DK: Slank Hundetandsmos, IS: Urðavisk.

Etymologi: jenneri (lat.) = efter Charles Jenner (1810-1893), engelsk klädeshandlare och algolog.
Uttal: [Synodóntium jennéri]

KEY FACTS Jenner’s Dog-tooth. A relatively large species forming lax, up to 6 cm high, green tufts. Leaves linear-lanceolate, slowly tapering. Nerve distinct. Upper laminal cells quadrate, relatively large (12-14(-20) µm), almost completely smooth. Capsule fairly stout, erect, striate when dry. Peristome teeth well developed, split approximately half-way down. Annulus consisting of large, fugacious cells. - Grows in cracks and crevices of relatively dry rocks in half-exposed situations. Typically found on acidic rock (e.g. granite or gneiss) in coastal areas or near lakes.

Bergqvist, S. & Blomgren, E. 1998. Sotenäsets mossor. Lund.

Hill, M.O., Preston, C.D. & Smith, A.J.E. 1992. Atlas of the bryophytes of Britain and Ireland. Vol 2. Mosses (except Diplolepideae). Harley Books, Colchester.

Nyholm, E. 1987. Illustrated flora of Nordic mosses. Fasc. 1. Nordisk Bryologisk Förening, Köpenhamn och Lund.

Weibull, H. 2006. Cynodontium jenneri stor klipptuss s. 281. I: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. [AJ 6-23], Bladmossor. Sköldmossor - blåmossor : Bryophyta : Buxbaumia - Leucobryum. Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Henrik Weibull 2006. Rev. Tomas Hallingbäck 2010.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Dicranidae  
  • Ordning
    Dicranales  
  • Familj
    Rhabdoweisiaceae  
  • Släkte
    Cynodontium - klipptussar 
  • Art
    Cynodontium jenneri, (Schimp.) E.Britton - stor klipptuss
    Synonymer
    Cynodontium jenneri (Schimp.) Stirt.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Henrik Weibull 2006. Rev. Tomas Hallingbäck 2010.