Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  naverlönn

Organismgrupp Kärlväxter Acer campestre
Naverlönn Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Naverlönn är en stor buske eller ett upp till 10–15 meter högt träd med finhåriga kvistar och blad. De relativt långstjälkade, vanligen 5–6 cm långa, mattgröna bladen har hjärtlik bas och 3–5 äggrunda, trubbiga flikar. Blommorna är små, gulgröna och sitter i upprätta, glesa knippen. Blomstjälken och hyllet är tätt hårigt. De 2–4 cm långa delfrukternas vingar är rakt utstående. Arten blommar i maj och förökar sig med frön och stubbskott.
Utbredning
Länsvis förekomst för naverlönn Observationer i  Sverige för naverlönn
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Naverlönn upptäcktes som vild svensk växt i Svedala socken i sydvästra Skåne 1749. På en vall mellan två åkrar finns fortfarande ett bestånd av naverlönn kvar som anses vara en relikt av tidigare rikare förekomster i trakten. Bland annat fynd i torv har visat att naverlönn är ett ursprungligt inslag i den svenska floran. Antalet träd på vallen uppgår idag till 54 stycken varav färre än 25 är fertila. Dessa har vuxit fram som stubbskott efter en avverkning som ska ha skett 1927. Naverlönn är även allmänt odlad och den finns förvildad på många platser i södra Sverige. I Danmark är naverlönn, som inhemsk vildväxande art, ganska vanlig på de sydliga öarna, undantaget Bornholm där den saknas. Arten finns inte som ursprunglig i de övriga nordiska länderna. Naverlönn har ett sammanhängande utbredningsområde i de centrala och södra delarna av Europa, från Irland och de nordöstra delarna av Iberiska halvön i väster till området kring Kaspiska havet i öster. Den finns även i de norra delarna av Mindre Asien och i norra Algeriet. De skandinaviska förekomsterna av naverlönn är de nordligaste för arten.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Endast en indigen population i Skåne känd från 1749. Finns i övrigt planterad och förvildad i södra Sverige. Endast förekomster som bedöms som inhemska ingår i bedömningen. Antalet reproduktiva individer skattas till 17 (10-25). Antalet lokalområden i landet skattas till 1. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4 km² och förekomstarean (AOO) till 4 km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (D).
Ekologi
Naverlönn växer i lövskogar, bryn och snår på kalkhaltig mark. Den vall som idag hyser det svenska beståndet av naverlönn är en gränsvall mellan två fastigheter och var troligen ett skogsbryn fram till mitten av 1800-talet. Under början av och fram till mitten av 1900-talet fanns många växter kvar på vallen som är karaktäristiska för ängslövskogar och som visar på ett tidigare större och sammanhängande lövskogsbestånd. Idag består undervegetationen huvudsakligen av grovvuxna gräs och örter.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Sapindales (kinesträdordningen), Familj Sapindaceae (kinesträdsväxter), Släkte Acer (lönnar), Art Acer campestre L. - naverlönn Synonymer

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Endast en indigen population i Skåne känd från 1749. Finns i övrigt planterad och förvildad i södra Sverige. Endast förekomster som bedöms som inhemska ingår i bedömningen. Antalet reproduktiva individer skattas till 17 (10-25). Antalet lokalområden i landet skattas till 1. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4 km² och förekomstarean (AOO) till 4 km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (D).
Naverlönn är en stor buske eller ett upp till 10–15 meter högt träd med finhåriga kvistar och blad. De relativt långstjälkade, vanligen 5–6 cm långa, mattgröna bladen har hjärtlik bas och 3–5 äggrunda, trubbiga flikar. Blommorna är små, gulgröna och sitter i upprätta, glesa knippen. Blomstjälken och hyllet är tätt hårigt. De 2–4 cm långa delfrukternas vingar är rakt utstående. Arten blommar i maj och förökar sig med frön och stubbskott.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för naverlönn

Länsvis förekomst och status för naverlönn baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för naverlönn

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Naverlönn upptäcktes som vild svensk växt i Svedala socken i sydvästra Skåne 1749. På en vall mellan två åkrar finns fortfarande ett bestånd av naverlönn kvar som anses vara en relikt av tidigare rikare förekomster i trakten. Bland annat fynd i torv har visat att naverlönn är ett ursprungligt inslag i den svenska floran. Antalet träd på vallen uppgår idag till 54 stycken varav färre än 25 är fertila. Dessa har vuxit fram som stubbskott efter en avverkning som ska ha skett 1927. Naverlönn är även allmänt odlad och den finns förvildad på många platser i södra Sverige. I Danmark är naverlönn, som inhemsk vildväxande art, ganska vanlig på de sydliga öarna, undantaget Bornholm där den saknas. Arten finns inte som ursprunglig i de övriga nordiska länderna. Naverlönn har ett sammanhängande utbredningsområde i de centrala och södra delarna av Europa, från Irland och de nordöstra delarna av Iberiska halvön i väster till området kring Kaspiska havet i öster. Den finns även i de norra delarna av Mindre Asien och i norra Algeriet. De skandinaviska förekomsterna av naverlönn är de nordligaste för arten.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Sapindales - kinesträdordningen 
  • Familj
    Sapindaceae - kinesträdsväxter 
  • Släkte
    Acer - lönnar 
  • Art
    Acer campestreL. - naverlönn

Naverlönn växer i lövskogar, bryn och snår på kalkhaltig mark. Den vall som idag hyser det svenska beståndet av naverlönn är en gränsvall mellan två fastigheter och var troligen ett skogsbryn fram till mitten av 1800-talet. Under början av och fram till mitten av 1900-talet fanns många växter kvar på vallen som är karaktäristiska för ängslövskogar och som visar på ett tidigare större och sammanhängande lövskogsbestånd. Idag består undervegetationen huvudsakligen av grovvuxna gräs och örter.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog, Människoskapad miljö på land

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Det främsta hotet mot beståndet av naverlönn utgörs av avverkning, uppodling och påverkan av kemikalier från de omgivande åkrarna.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Lokalen för naverlönn arrenderades av Skånes Naturskyddsförening fram till 1951. Markägarna är dock informerade om naverlönnens förekomst på ägorna och är angelägna om artens fortbestånd på lokalen. Det är angeläget att lokalen får ett varaktigt skydd och en ändamålsenlig skötsel, som bl.a. bör innefatta skydd mot jordbrukskemikalier och en viss röjning av undervegetationen så att självföryngring möjliggörs. Växtplatsen för naverlönn hålls under årlig uppsikt av Floraväktarna i Skåne.
Naverlönn brukar ibland delas upp i två underarter, ssp. hebecarpum där de utvecklade frukterna är håriga och bladen får en röd höstfärg och ssp. leiocarpum där de utvecklade frukterna är nästan kala och bladen får en gul höstfärg. De spontana skånska och danska naverlönnarna hänförs till ssp. hebecarpum medan de odlade formerna vanligtvis tillhör ssp. leiocarpum. De två underarternas systematiska värde är dock omdiskuterat och deras utbredning dåligt känd. Utländska namn – NO: Naverlønn, DK: Navr, FI: Niverävaahtera, GB: Field Maple.

Anonym 1996. Floraväktarverksamheten i Skåne. Årsrapport 1995. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1996 (1): 5–52.

Anonym 1997. Floraväktarverksamheten i Skåne. Årsrapport 1996. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1997 (1): 1–40.

Antonsson, K. 1997. Hotade kärlväxter i Östergötland 1997. Information från länsstyrelsen i Östergötlands län 1997:4.

Johansson, B. G. & Larsson, B.† 1997. Odlade växter i Gotlands natur II. Rindi 17: 47–139.

Knutsson, T. m fl 1997. Försvunna, hotade och sårbara kärlväxter på Öland. Krutbrännaren. Suppl. 2.

Kraft, J. 1975. Naverlönnen i Svedala - en av Sveriges sällsyntaste växter. Skånes Natur (kontaktblad) 62: 10–13.

Mattiasson, G. 1993. Floraväktarverksamheten i Skåne. Årsrapport 1992. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1993 (1): 24–68.

Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.Å. 1976. Projekt Linné rapporterar 1–13. Svensk Bot. Tidskr. 70: 165–175.

Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1985. Projekt Linné: slutrapport. Svensk Bot. Tidskr. 79: 319–328.

Olsson, K.-A. 2004. Floraväktarrapport 2004. Bot. Not. 137 (3): 1-36.

Påhlman, G. 1907. Acer campestre L. och dess förekomst i Sverige. Bot. Not. 60: 225–229.

Ødum, S. 1968. Udbredelsen af træer og buske i Danmark. Bot. Tidsskr. 64: 1–118.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kjell-Arne Olsson 1995. © ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Sapindales - kinesträdordningen 
  • Familj
    Sapindaceae - kinesträdsväxter 
  • Släkte
    Acer - lönnar 
  • Art
    Acer campestre, L. - naverlönn
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kjell-Arne Olsson 1995. © ArtDatabanken, SLU 2006.