Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  ladlav

Organismgrupp Lavar Cyphelium tigillare
Ladlav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Ladlav är en skorplav med vårtig och intensivt gulgrön bål. Apothecier är svarta, sotande och insänkta i bålvårtor. Arten har ett par snarlika släktingar, sydlig ladlav C. notarisii som skiljs från ladlav genom murformade sporer och fjällsotlav C. pinicola som växer på barklösa tallgrenar i fjällnära skog. Dess apothecier är mer upphöjda.
Utbredning
Länsvis förekomst för ladlav Observationer i  Sverige för ladlav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Ladlav var förr mer allmän i både skogs- och jordbrukslandskapet och fanns då spridd över hela landet. I takt med att lämpliga miljöer försvunnit har arten blivit sällsynt, särskilt inom landets södra och mellersta delar. Fortfarande finns rika förekomster i norra Sverige. Arten finns också i Finland och Norge. I övrigt är den vittspridd men sällsynt i Europa utom de sydligaste delarna och den är också rapporterad från Nordamerika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2bc+3bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Förekommer i stora delar av Sverige. Växer på gammal torr och hård kärnved i exponerade lägen, både på naturliga substrat som högstubbar och grova döda tallgrenar i gamla öppna barrskogar och kulturskapade miljöer som hässjestörar och ladväggar. Miljön nyskapas i begränsad omfattning. Antalet reproduktiva individer skattas till 3000 (600-6000). Antalet lokalområden i landet skattas till 2000 (600-6000). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 15 (10-25) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2bc+3bc+4bc).
Ekologi
Ladlav påträffas på gammal torr och hård kärnved i exponerade lägen. Naturliga växtplatser är torrakor, högstubbar och döda grenar av levande tallar på myrar, vid sjöar och kuster samt i berg- och rasbranter. Sällsynt växer den på tunna tallkvistar på levande träd i fjällnära tallskog upp till trädgränsen, då ibland med den rödlistade fjällsotlav C. pinicola. Närhet till vatten tycks gynna arten. Framförallt i norr växer den även på kulturskapade miljöer som hässjestörar och ladväggar, staketstolpar och trägärdesgårdar. Miljön nyskapas i begränsad omfattning.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Våtmark
Våtmark
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Sjöar
Sjöar
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· björkar
· björkar
· ekar
· ekar
· gran
· gran
· sälg
· sälg
· tall
· tall
Levande träd
Levande träd
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Caliciales, Familj Caliciaceae, Släkte Cyphelium (sotlavar), Art Cyphelium tigillare (Ach.) Ach. - ladlav Synonymer Cyphelium viridescens sensu Vain., Nádv., etc., sydlig ladlav

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2bc+3bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Förekommer i stora delar av Sverige. Växer på gammal torr och hård kärnved i exponerade lägen, både på naturliga substrat som högstubbar och grova döda tallgrenar i gamla öppna barrskogar och kulturskapade miljöer som hässjestörar och ladväggar. Miljön nyskapas i begränsad omfattning. Antalet reproduktiva individer skattas till 3000 (600-6000). Antalet lokalområden i landet skattas till 2000 (600-6000). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 15 (10-25) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2bc+3bc+4bc).
Konventioner Typisk art i 9010 Taiga (Alpin region (ALP) och Boreal region (BOR)), Skogsstyrelsens signalart
Ladlav är en skorplav med vårtig och intensivt gulgrön bål. Apothecier är svarta, sotande och insänkta i bålvårtor. Arten har ett par snarlika släktingar, sydlig ladlav C. notarisii som skiljs från ladlav genom murformade sporer och fjällsotlav C. pinicola som växer på barklösa tallgrenar i fjällnära skog. Dess apothecier är mer upphöjda.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för ladlav

Länsvis förekomst och status för ladlav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för ladlav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Ladlav var förr mer allmän i både skogs- och jordbrukslandskapet och fanns då spridd över hela landet. I takt med att lämpliga miljöer försvunnit har arten blivit sällsynt, särskilt inom landets södra och mellersta delar. Fortfarande finns rika förekomster i norra Sverige. Arten finns också i Finland och Norge. I övrigt är den vittspridd men sällsynt i Europa utom de sydligaste delarna och den är också rapporterad från Nordamerika.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Caliciales  
  • Familj
    Caliciaceae  
  • Släkte
    Cyphelium - sotlavar 
  • Art
    Cyphelium tigillare(Ach.) Ach. - ladlav
    Synonymer
    Cyphelium viridescens sensu Vain., Nádv., etc.
    sydlig ladlav

Ladlav påträffas på gammal torr och hård kärnved i exponerade lägen. Naturliga växtplatser är torrakor, högstubbar och döda grenar av levande tallar på myrar, vid sjöar och kuster samt i berg- och rasbranter. Sällsynt växer den på tunna tallkvistar på levande träd i fjällnära tallskog upp till trädgränsen, då ibland med den rödlistade fjällsotlav C. pinicola. Närhet till vatten tycks gynna arten. Framförallt i norr växer den även på kulturskapade miljöer som hässjestörar och ladväggar, staketstolpar och trägärdesgårdar. Miljön nyskapas i begränsad omfattning.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Jordbrukslandskap, Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark, Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog, Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog, Myrbiotoper, Öppen fastmark, Sjöar, Blottad mark

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· björkar - Betula (Har betydelse)
· ekar - Quercus (Har betydelse)
· gran - Picea abies (Viktig)
· sälg - Salix caprea (Har betydelse)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Levande träd (Viktig)
Dött träd (Viktig)
Ladlav hotas av att gammal, torr och exponerad kärnved försvinner genom avverkningar. Igenväxning och förtätning av brandpräglade skogar är också ett hot. Målning och restaurering av gamla ängslador, staket m.m. är ett stort hot mot lavens förekomst i jordbrukslandskapet. Lämpliga miljöer nyskapas i mycket begränsad omfattning i jordbrukslandskapet.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Stor negativ effekt)
Spara stående torr och exponerad ved i skogslandskapet och vid vattendrag. Bevara gamla obehandlade träbyggnader, staketstolpar, trägärdesgårdar och hässjestörar.
Arten kallades i rödlistan från 2000 för sydlig ladlav. Utländska namn – NO: Vanlig sotbeger, FI: Keltanokijäkälä.

Tibell, L. 1980. Lavordningen Caliciales i Sverige. Släktena Cyphelium, Microcalicium, Sphaerophorus, Sphinctrina, Thelomma och Tholurna. Svensk Bot. Tidskr. 74: 55–69.

Tibell, L. 1999. Calicioid lichens and fungi. Nordic Lichen Flora 1: 20-94. Bohuslän 5, Uddevalla.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Janolof Hermansson & Svante Hultengren 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Caliciales  
  • Familj
    Caliciaceae  
  • Släkte
    Cyphelium - sotlavar 
  • Art
    Cyphelium tigillare, (Ach.) Ach. - ladlav
    Synonymer
    Cyphelium viridescens sensu Vain., Nádv., etc.
    sydlig ladlav
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Janolof Hermansson & Svante Hultengren 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.