Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  blylav

Organismgrupp Lavar Pectenia plumbea
Blylav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Blylav är en bladlav med tjock, i väta mörkt blågrå bål (blyfärgad) som i torrt tillstånd blir ljust grå till brun. Loberna kantas ofta av en tjock, skäggliknande, blåsvart förbål. Apothecier är vanliga. Både apotheciedisken och kanten är mörkt rödbrun till rödsvart. Den något snarlika, men mer sällsynta arten västlig gytterlav Pannaria rubiginosa har apothecier med tydlig bålfärgad kant.
Utbredning
Länsvis förekomst för blylav Observationer i  Sverige för blylav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Blylav har en suboceanisk utbredning och förekommer i kustnära eller andra områden med hög luftfuktighet. De flesta förekomsterna finns i sydvästra Sverige, drygt 150 lokaler. Utöver dessa finns enstaka fynd från Blekinge upp till Torne Lappmark. Den har under senare tid försvunnit från åtskilliga av de kända lokalerna i Sydvästsverige men många nya lokaler har upptäckts. I Norge är laven lokalt vanlig längs kusten medan den i Danmark är rödlistad som Akut hotad. Detsamma gäller hela Västeuropa samt delar av norra Medelhavskusten. I övriga Europa är den sällsynt liksom även i andra världsdelar.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
A3bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Arten har en suboceanisk utbredning och förekommer i kustnära områden eller andra områden med hög luftfuktighet. De flesta av förekomsterna finns i sydvästra Sverige, 150 lokaler. I övriga Sverige finns spridda förekomster. Växer vanligen på lövträd, huvudsakligen asp och ask i öppen gammal lövskog men förekommer sällsynt även på klippor. Värdträden är ofta skadade med savflöde och täckta av levermossan Frullania dilatata. Lämpliga skogar och lövträd nyskapas i mycket liten utsträckning. Igenväxning av landskapet och askskottssjuka är hot. Spridningen av askskottssjuka gör att arten flyttas från VU till EN. Antalet reproduktiva individer skattas till 1500 (1200-1800). Antalet lokalområden i landet skattas till 200 (150-300). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 800 (600-1200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 30 (25-50) % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 50 (40-70) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 40 (30-70) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt A-kriteriet. (A3bc).
Ekologi
Blylav växer vanligen på lövträd, huvudsakligen asp, och ibland på ädellövträd i gammal ädellövskog men förekommer ibland också på sten, framförallt i norra Sverige. Enstaka fynd finns på rönn, sälg och björk. Värdträden är ofta skadade med savflöde och täckta av levermossan Frullania dilatata. Viktiga naturtyper för blylav är ädellövblandskogar, ekskogar och asprika granskogar. Många fynd finns från lokaler med hamlade träd och från skogskärr med ädellövträd. Kombinationen av hög luftfuktighet och god ljustillgång är en viktig förutsättning för blylav, som därför förekommer i relativt ljusöppna skogspartier som gläntor, skogsbryn eller bergbranter i fuktiga områden. Blylav förekommer ofta tillsammans med andra rödlistade lavar, som västlig njurlav Nephroma laevigatum, västlig gytterlav Pannaria rubiginosa och grynlav Pannaria conoplea.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Fjäll
Fjäll
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Våtmark
Våtmark
Fjäll
Fjäll
Förekommer
Viktig
Biotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Barrskog
Barrskog
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Sjöar
Sjöar
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Vattendrag
Vattendrag
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· ask
· ask
· asp
· asp
· björkar
· björkar
· ekar
· ekar
· gran
· gran
· rönn
· rönn
· skogslind
· skogslind
· skogslönn
· skogslönn
· sälg
· sälg
Levande träd
Levande träd
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Peltigerales, Familj Pannariaceae, Släkte Pectenia, Art Pectenia plumbea (Lightf.) P.M.Jørg. et al. - blylav Synonymer Parmeliella plumbea (Lightf.) Vain., Pannaria plumbea (Lightf.) Bory, Lichen plumbeus Lightf., Degelia plumbea (Lightf.) P.M.Jørg. & P.James, Pectenia plumbea (Lightf.) P.M. Jørg., L.Lindblom, Wedin & S.Ekman

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier A3bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Arten har en suboceanisk utbredning och förekommer i kustnära områden eller andra områden med hög luftfuktighet. De flesta av förekomsterna finns i sydvästra Sverige, 150 lokaler. I övriga Sverige finns spridda förekomster. Växer vanligen på lövträd, huvudsakligen asp och ask i öppen gammal lövskog men förekommer sällsynt även på klippor. Värdträden är ofta skadade med savflöde och täckta av levermossan Frullania dilatata. Lämpliga skogar och lövträd nyskapas i mycket liten utsträckning. Igenväxning av landskapet och askskottssjuka är hot. Spridningen av askskottssjuka gör att arten flyttas från VU till EN. Antalet reproduktiva individer skattas till 1500 (1200-1800). Antalet lokalområden i landet skattas till 200 (150-300). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 800 (600-1200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 30 (25-50) % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 50 (40-70) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 40 (30-70) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt A-kriteriet. (A3bc).
Konventioner Typisk art i 9020 Nordlig ädellövskog (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 9180 Ädellövskog i branter (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Skogsstyrelsens signalart
Blylav är en bladlav med tjock, i väta mörkt blågrå bål (blyfärgad) som i torrt tillstånd blir ljust grå till brun. Loberna kantas ofta av en tjock, skäggliknande, blåsvart förbål. Apothecier är vanliga. Både apotheciedisken och kanten är mörkt rödbrun till rödsvart. Den något snarlika, men mer sällsynta arten västlig gytterlav Pannaria rubiginosa har apothecier med tydlig bålfärgad kant.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för blylav

Länsvis förekomst och status för blylav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för blylav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Blylav har en suboceanisk utbredning och förekommer i kustnära eller andra områden med hög luftfuktighet. De flesta förekomsterna finns i sydvästra Sverige, drygt 150 lokaler. Utöver dessa finns enstaka fynd från Blekinge upp till Torne Lappmark. Den har under senare tid försvunnit från åtskilliga av de kända lokalerna i Sydvästsverige men många nya lokaler har upptäckts. I Norge är laven lokalt vanlig längs kusten medan den i Danmark är rödlistad som Akut hotad. Detsamma gäller hela Västeuropa samt delar av norra Medelhavskusten. I övriga Europa är den sällsynt liksom även i andra världsdelar.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Peltigerales  
  • Underordning
    Collematineae  
  • Familj
    Pannariaceae  
  • Släkte
    Pectenia  
  • Art
    Pectenia plumbea(Lightf.) P.M.Jørg. et al. - blylav
    Synonymer
    Parmeliella plumbea (Lightf.) Vain.
    Pannaria plumbea (Lightf.) Bory
    Lichen plumbeus Lightf.
    Degelia plumbea (Lightf.) P.M.Jørg. & P.James
    Pectenia plumbea (Lightf.) P.M. Jørg., L.Lindblom, Wedin & S.Ekman

Blylav växer vanligen på lövträd, huvudsakligen asp, och ibland på ädellövträd i gammal ädellövskog men förekommer ibland också på sten, framförallt i norra Sverige. Enstaka fynd finns på rönn, sälg och björk. Värdträden är ofta skadade med savflöde och täckta av levermossan Frullania dilatata. Viktiga naturtyper för blylav är ädellövblandskogar, ekskogar och asprika granskogar. Många fynd finns från lokaler med hamlade träd och från skogskärr med ädellövträd. Kombinationen av hög luftfuktighet och god ljustillgång är en viktig förutsättning för blylav, som därför förekommer i relativt ljusöppna skogspartier som gläntor, skogsbryn eller bergbranter i fuktiga områden. Blylav förekommer ofta tillsammans med andra rödlistade lavar, som västlig njurlav Nephroma laevigatum, västlig gytterlav Pannaria rubiginosa och grynlav Pannaria conoplea.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Jordbrukslandskap, Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Fjäll, Jordbrukslandskap, Våtmark, Fjäll

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog, Barrskog, Lövskog, Triviallövskog, Ädellövskog, Fjällbiotoper, Sjöar, Trädbärande gräsmark, Öppna gräsmarker, Människoskapad miljö på land, Vattendrag, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· ask - Fraxinus excelsior (Viktig)
· asp - Populus tremula (Viktig)
· björkar - Betula (Har betydelse)
· ekar - Quercus (Har betydelse)
· gran - Picea abies (Viktig)
· rönn - Sorbus aucuparia (Har betydelse)
· skogslind - Tilia cordata (Har betydelse)
· skogslönn - Acer platanoides (Har betydelse)
· sälg - Salix caprea (Har betydelse)
Levande träd (Viktig)
Berg/hårdbotten (Har betydelse)
Blylav är beroende av hög och jämn luftfuktighet och den har troligen svårt att överleva en slutavverkning även om värdträden sparas. Därför är en vidlyftig utglesning av skog på eller i omedelbar närhet av lavens lokaler ett hot. Å andra sidan är blylav på vissa lokaler en typisk “successionsart“ där den ofta återfinns på successionsträdet asp vilket ofta blir bristvara i fritt utvecklade, ostörda skogar. Asp avverkas också ofta i samband med gallringar. Lämpliga skogar och lövträd nyskapas i mycket liten utsträckning, till viss del beroende på kraftigt älgbete.

Påverkan
  • Försurning (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Minskning av relaterad art (Viss negativ effekt)
Särskilt rika förekomster, som kan fungera som spridningscentra, bör skyddas. Tills vidare bör skogsskötselåtgärder undvikas på lokaler där arten finns. Åtgärder som kan öka inslaget av asp i landskapsavsnitt där blylav förekommer är önskvärda.
Blylav är Dalslands landskapslav. Utländska namn – NO: Vanlig blåfiltlav, DK: Stor blåfiltlav.

Degelius, G. 1935. Das ozeanische Element der Strauch- und Laubflechtenflora von Skandinavien. Acta Phytogeogr. Suec. 7.

Hultengren, S. 2005. Blylav. I: Arvidsson, L. & Hultengren, S. (red.), Svenska landskapslavar. Naturcentrum, Stenungsund.

Hultengren, S., Kannesten, C. & Svensson S. 1993. Om några oceaniska lavar i Sydvästsverige. Graphis Scripta 5: 24–38.

Hultengren, S. & Nordén, B. 1996. Blylav, Degelia plumbea – ekologi och aktuell utbredning. Svensk Bot. Tidskr. 90: 1–9.

Jørgensen, P. M. 1978. The lichen family Pannariaceae in Europe. Opera Bot. 45.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Roland Moberg 1984. Rev. Svante Hultengren & Anders Nordin 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Peltigerales  
  • Underordning
    Collematineae  
  • Familj
    Pannariaceae  
  • Släkte
    Pectenia  
  • Art
    Pectenia plumbea, (Lightf.) P.M.Jørg. et al. - blylav
    Synonymer
    Parmeliella plumbea (Lightf.) Vain.
    Pannaria plumbea (Lightf.) Bory
    Lichen plumbeus Lightf.
    Degelia plumbea (Lightf.) P.M.Jørg. & P.James
    Pectenia plumbea (Lightf.) P.M. Jørg., L.Lindblom, Wedin & S.Ekman
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Roland Moberg 1984. Rev. Svante Hultengren & Anders Nordin 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.