Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  vittandad tuss

Organismgrupp Mossor Tortula leucostoma
Vittandad tuss Mossor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Skotten är upp till 1 cm höga och gröna till brunaktiga. De växer i relativt täta tuvor eller som enstaka skott. Bladen är ovala till tunglika och bredast vid mitten. Nerven är kraftig och utlöpande i en ibland lång, hårlik udd. Bladkanten är brett tillbakaböjd i större delen av bladet. Bladcellerna i övre delen av bladet är mest kvadratiska, 10–15 µm breda och mycket tätt papillösa så att de är svåra att urskilja i mikroskop (utom längs bladkanten där de kan vara nästan genomskinliga). Arten är samkönad och kapslar är vanliga. Kapseln är ljusbrun till brun, glänsande och slät, smalt oval eller cylindrisk och sitter upprätt eller något lutande på ett ca 1 cm långt, gulbrunt till rödaktigt skaft. Peristomet består av 16 orange till bruna, långa tänder som är djupt kluvna och därför ser ut att vara 32. De är vridna ca ett halvt varv runt mynningen och har mycket höga papiller. Locket har ett koniskt, snett riktat, relativt smalt spröt och locket lossnar helt vid sporspridningen. Sporerna är relativt stora, 20–25 µm i diameter, med grova papiller.
Vittandad tuss förväxlas mest med den betydligt vanligare arten fjälltuss Tortula hoppeana, särskilt när peristomet är gammalt och eroderat. Den senare har peristom med tänder som bara är något skruvade och mindre celler i övre delen av bladet; de är 10–15 µm breda och urskiljbara i mikroskop. När vittandad tuss har lutande kapslar kan den även förväxlas med den mycket sällsynta arten nicktuss T. laureri som har kraftigt lutande eller nickande kapslar med mycket stora sporer (upp till 40 µm i diameter) och bladkant med långsmala kantceller.
Utbredning
Länsvis förekomst för vittandad tuss Observationer i  Sverige för vittandad tuss
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten har bara hittats på ett fåtal spridda lokaler i fjällbjörkskog eller lågalpin zon i fjällen men är antagligen förbisedd. I Norge är den uppgiven från ett fåtal lokaler i fyra provinser och eventuellt är material från ett par lokaler felbestämt (Frisvoll & Blom 1993). Den förekommer i bergstrakter i Europa, och världsutbredningen omfattar även delar av Asien, Nordamerika och Grönland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Växer på kalkrik bar jord i t ex sydsluttningar i fjällen. Känd från ett fåtal lokaler i Sverige. Även om ett högt mörkertal är troligt är förekomsterna små och individfattiga vilket gör den missgynnad och kan lätt försvinna p g a igenväxning orsaktat av ändrat klimat. Antalet reproduktiva individer skattas till 800 (50-5000). Sällsynt fjällart. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 15000 km² och förekomstarean (AOO) till 160 (4-1000) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Vittandad tuss förekommer uteslutande i fjällen och den växer på bar, kalkrik mineral- eller humusblandad jord i jordsluttningar och på klipphyllor. Arten förekommer ofta i mycket artrika miljöer tillsammans med arter som lökmossa Stegonia latifolia, glansmossor Orthothecium spp., planmossor Distichium spp., klockmossor Encalypta spp. och bryum-mossor Bryum spp. Mogna kapslar påträffas på sommaren.
Landskapstyper
Fjäll
Fjäll
Förekommer
Viktig
Biotoper
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Bryopsida (egentliga bladmossor), Ordning Pottiales, Familj Pottiaceae, Släkte Tortula (tussar), Art Tortula leucostoma (R.Br.) Hook. & Grev. - vittandad tuss Synonymer Desmatodon leucostoma (R. Brown) Berggr., Desmatodon suberectus (Hook.) Limpr.

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Växer på kalkrik bar jord i t ex sydsluttningar i fjällen. Känd från ett fåtal lokaler i Sverige. Även om ett högt mörkertal är troligt är förekomsterna små och individfattiga vilket gör den missgynnad och kan lätt försvinna p g a igenväxning orsaktat av ändrat klimat. Antalet reproduktiva individer skattas till 800 (50-5000). Sällsynt fjällart. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 15000 km² och förekomstarean (AOO) till 160 (4-1000) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Skotten är upp till 1 cm höga och gröna till brunaktiga. De växer i relativt täta tuvor eller som enstaka skott. Bladen är ovala till tunglika och bredast vid mitten. Nerven är kraftig och utlöpande i en ibland lång, hårlik udd. Bladkanten är brett tillbakaböjd i större delen av bladet. Bladcellerna i övre delen av bladet är mest kvadratiska, 10–15 µm breda och mycket tätt papillösa så att de är svåra att urskilja i mikroskop (utom längs bladkanten där de kan vara nästan genomskinliga). Arten är samkönad och kapslar är vanliga. Kapseln är ljusbrun till brun, glänsande och slät, smalt oval eller cylindrisk och sitter upprätt eller något lutande på ett ca 1 cm långt, gulbrunt till rödaktigt skaft. Peristomet består av 16 orange till bruna, långa tänder som är djupt kluvna och därför ser ut att vara 32. De är vridna ca ett halvt varv runt mynningen och har mycket höga papiller. Locket har ett koniskt, snett riktat, relativt smalt spröt och locket lossnar helt vid sporspridningen. Sporerna är relativt stora, 20–25 µm i diameter, med grova papiller.
Vittandad tuss förväxlas mest med den betydligt vanligare arten fjälltuss Tortula hoppeana, särskilt när peristomet är gammalt och eroderat. Den senare har peristom med tänder som bara är något skruvade och mindre celler i övre delen av bladet; de är 10–15 µm breda och urskiljbara i mikroskop. När vittandad tuss har lutande kapslar kan den även förväxlas med den mycket sällsynta arten nicktuss T. laureri som har kraftigt lutande eller nickande kapslar med mycket stora sporer (upp till 40 µm i diameter) och bladkant med långsmala kantceller.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för vittandad tuss

Länsvis förekomst och status för vittandad tuss baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för vittandad tuss

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten har bara hittats på ett fåtal spridda lokaler i fjällbjörkskog eller lågalpin zon i fjällen men är antagligen förbisedd. I Norge är den uppgiven från ett fåtal lokaler i fyra provinser och eventuellt är material från ett par lokaler felbestämt (Frisvoll & Blom 1993). Den förekommer i bergstrakter i Europa, och världsutbredningen omfattar även delar av Asien, Nordamerika och Grönland.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Dicranidae  
  • Ordning
    Pottiales  
  • Familj
    Pottiaceae  
  • Underfamilj
    Pottioideae  
  • Släkte
    Tortula - tussar 
  • Art
    Tortula leucostoma(R.Br.) Hook. & Grev. - vittandad tuss
    Synonymer
    Desmatodon leucostoma (R. Brown) Berggr.
    Desmatodon suberectus (Hook.) Limpr.

Vittandad tuss förekommer uteslutande i fjällen och den växer på bar, kalkrik mineral- eller humusblandad jord i jordsluttningar och på klipphyllor. Arten förekommer ofta i mycket artrika miljöer tillsammans med arter som lökmossa Stegonia latifolia, glansmossor Orthothecium spp., planmossor Distichium spp., klockmossor Encalypta spp. och bryum-mossor Bryum spp. Mogna kapslar påträffas på sommaren.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Fjäll

Biotoper som är viktiga för arten: Fjällbiotoper, Öppna gräsmarker, Öppen fastmark, Blottad mark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Berg/hårdbotten (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Artens få lokaler i landet gör att den lätt kan försvinna p.g.a. slumpmässiga faktorer. Två av de kända lokalerna (Mittåkläppen i Härjedalen och Abiskojokks kanjon i Torne lappmark) ligger i turistområden och bör av detta skäl bevakas så att de inte skadas av verksamheter relaterade till detta. Lokalen i Torne lappmark ligger i Abisko nationalpark, men eftersom växtplatsen ligger ganska nära den nyligen byggda vägen igenom denna kan inte detta tas som intäkt för att arten är helt säker för påverkan ens där.

Påverkan
  • Försurning (Viss negativ effekt)
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
Berörda myndigheter bör informeras om artens kända lokaler så att den kan få ett ändamålsenligt skydd.
Utländska namn - NO: Krølltustmose, GB: Alpine Pottia.

Etymologi: leucostomus (gr.) = med vit mynning; leukos (gr.) = vit; stoma (gr.) = mun, mynning, öppning;
Uttal: [Tórtula levkóstoma]

KEY FACTS Alpine Pottia. Shoots up to 1 cm high, green to brownish, single or forming relatively dense tufts. Leaves ovate to lingulate, widest at middle. Costa relatively stout, excurrent in a (sometimes long) hair-point. Autoicous, capsules common. Capsule light brown to brown, smooth and shining, narrowly ovoid to cylindrical, erect to slightly inclined. Peristome consisting of 16 long, orange to brown teeth (split so deeply that they seem like 32 teeth). Seta c. 1 cm, yellowish-brown to reddish. - A subalpine and alpine species growing on bare, calcareous soil (mineral soil with or without intermixture of organic matter) in slopes or on rock ledges.

Frisvoll, A. A. & Blom, H. 1993. Trua moser i Norge med Svalbard; raud liste. NINA Utredning 42.

Hakelier, N. 1966. Bidrag till Sveriges mossflora. V. Svensk Bot. Tidskr. 60: 216-217.

Nyholm, E. 1989. Illustrated flora of Nordic mosses. Fasc. 2. Nordisk Bryologisk Förening, Köpenhamn och Lund.

Weibull, H. 2008. Tortula leucostoma vittandad tuss s. 167-168. I: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Bladmossor. Kompaktmossor - kapmossor : Bryophyta : Anoectangium - Orthodontium. Artdatabanken, SLU, Uppsala.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Lars Hedenäs 1994. Rev. Henrik Weibull 2008. Uppdaterad 2010.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Dicranidae  
  • Ordning
    Pottiales  
  • Familj
    Pottiaceae  
  • Underfamilj
    Pottioideae  
  • Släkte
    Tortula - tussar 
  • Art
    Tortula leucostoma, (R.Br.) Hook. & Grev. - vittandad tuss
    Synonymer
    Desmatodon leucostoma (R. Brown) Berggr.
    Desmatodon suberectus (Hook.) Limpr.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Lars Hedenäs 1994. Rev. Henrik Weibull 2008. Uppdaterad 2010.