Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  strandtuss

Organismgrupp Mossor Tortula randii
Strandtuss Mossor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Skotten är upp till 1,5 cm höga och gröna till brunaktiga. De växer i täta tuvor eller som enstaka skott. Bladen är ovala till tunglika, bredast strax ovanför mitten och har en vass udd. Nerven är smal och slutar i spetsen eller är utlöpande i en udd. Bladkanten är plan eller tillbakaböjd upp till mitten eller strax ovanför mitten av bladet och har en kantlist av mycket långsmala celler längs större delen av bladet. Bladcellerna i övre delen av bladet är kantiga till kort rektangulära, 20–25 µm breda och släta. Arten är samkönad och kapslar är vanliga. Kapseln är brun, slät, oval, krökt och sitter oftast lutande på ett ca 1 cm långt, gulbrunt skaft. Peristom saknas eller är mycket reducerat. Locket är kort och koniskt med ett kort, trubbigt tillspetsat och ibland snett riktat spröt. Sporerna är stora, 25–35 µm i diameter och papillösa.
Strandtuss liknar salttuss Hennediella heimii som den ofta växer tillsammans med, men den senare har blad som saknar kantlist av långsmala celler och upprätta, symmetriska kapslar med ett upphöjt lock, som ofta är länge kvarsittande. Strandtuss kan även förväxlas med bågtuss Tortula cernua, men den senare har ett välutvecklat peristom och har lock med vassare tillspetsat spröt. Fjällarterna vittandad tuss T. leucostoma och nicktuss T. laureri har mer långsmala kapslar och kraftigt papillösa bladceller.
Utbredning
Länsvis förekomst för strandtuss Observationer i  Sverige för strandtuss
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är mycket sällsynt och har hittats på ett par platser i Sydsverige. Den förekommer närmast i Baltikum och har därutöver i Europa bara hittats i Polen och Ukraina. Världsutbredningen är mycket begränsad och omfattar förutom Europa bara östra Nordamerika och Kamtjatka.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Strandtuss växer på kalkrik jord på strandängar nära havet. En extremt sällsynt art, känd från Skåne och i norra Bohuslän. Igenväxning av strandängar utgör ett hot mot arten. Nuvarande population är därför extremt liten och på en liten yta. Förutom få individer har strandskyddet ändrats vilket på sikt kan hota artens biotop. Antalet reproduktiva individer skattas till 200 (20-1200). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 2000 km² och förekomstarean (AOO) till 80 (8-250) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).
Ekologi
Strandtuss förekommer vid havet på fin sandjord med organisk inblandning. Den är sannolikt kalkgynnad och tål höga salthalter, vilket mycket få mossor gör. Den är väl anpassad för den störningspräglade miljön på havsstränder och den växer i kanterna av block, i sprickor i hällar och på små fläckar av bar jord. På en lokal har den även hittats i ett dike i en havsstrandäng. Följearter är bl.a. salttuss Hennediella heimii, späd krypmossa Amblystegium serpens och bryummossor Bryum spp., t.ex. saltbryum B. salinum. En av lokalerna är en betad strandäng med bl.a. blåsklöver Trifolium fragiferum. Lokalen i Ukraina är däremot beskriven som en brant granitklippa där den växte i vattenlinjen till en flod med kalkhaltigt vatten tillsammans med saltälskande mossor som salttuss Hennediella heimii och kustkrypmossa Conardia compacta (Lazarenko 1974). Mogna kapslar påträffas på sommaren.
Landskapstyper
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Havsstrand
Havsstrand
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Bryopsida (egentliga bladmossor), Ordning Pottiales, Familj Pottiaceae, Släkte Tortula (tussar), Art Tortula randii (Kenn.) R.H.Zander - strandtuss Synonymer Desmatodon randii (Kenn.) Laz., lutande strandtuss

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Strandtuss växer på kalkrik jord på strandängar nära havet. En extremt sällsynt art, känd från Skåne och i norra Bohuslän. Igenväxning av strandängar utgör ett hot mot arten. Nuvarande population är därför extremt liten och på en liten yta. Förutom få individer har strandskyddet ändrats vilket på sikt kan hota artens biotop. Antalet reproduktiva individer skattas till 200 (20-1200). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 2000 km² och förekomstarean (AOO) till 80 (8-250) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).
Skotten är upp till 1,5 cm höga och gröna till brunaktiga. De växer i täta tuvor eller som enstaka skott. Bladen är ovala till tunglika, bredast strax ovanför mitten och har en vass udd. Nerven är smal och slutar i spetsen eller är utlöpande i en udd. Bladkanten är plan eller tillbakaböjd upp till mitten eller strax ovanför mitten av bladet och har en kantlist av mycket långsmala celler längs större delen av bladet. Bladcellerna i övre delen av bladet är kantiga till kort rektangulära, 20–25 µm breda och släta. Arten är samkönad och kapslar är vanliga. Kapseln är brun, slät, oval, krökt och sitter oftast lutande på ett ca 1 cm långt, gulbrunt skaft. Peristom saknas eller är mycket reducerat. Locket är kort och koniskt med ett kort, trubbigt tillspetsat och ibland snett riktat spröt. Sporerna är stora, 25–35 µm i diameter och papillösa.
Strandtuss liknar salttuss Hennediella heimii som den ofta växer tillsammans med, men den senare har blad som saknar kantlist av långsmala celler och upprätta, symmetriska kapslar med ett upphöjt lock, som ofta är länge kvarsittande. Strandtuss kan även förväxlas med bågtuss Tortula cernua, men den senare har ett välutvecklat peristom och har lock med vassare tillspetsat spröt. Fjällarterna vittandad tuss T. leucostoma och nicktuss T. laureri har mer långsmala kapslar och kraftigt papillösa bladceller.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för strandtuss

Länsvis förekomst och status för strandtuss baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för strandtuss

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är mycket sällsynt och har hittats på ett par platser i Sydsverige. Den förekommer närmast i Baltikum och har därutöver i Europa bara hittats i Polen och Ukraina. Världsutbredningen är mycket begränsad och omfattar förutom Europa bara östra Nordamerika och Kamtjatka.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Dicranidae  
  • Ordning
    Pottiales  
  • Familj
    Pottiaceae  
  • Underfamilj
    Pottioideae  
  • Släkte
    Tortula - tussar 
  • Art
    Tortula randii(Kenn.) R.H.Zander - strandtuss
    Synonymer
    Desmatodon randii (Kenn.) Laz.
    lutande strandtuss

Strandtuss förekommer vid havet på fin sandjord med organisk inblandning. Den är sannolikt kalkgynnad och tål höga salthalter, vilket mycket få mossor gör. Den är väl anpassad för den störningspräglade miljön på havsstränder och den växer i kanterna av block, i sprickor i hällar och på små fläckar av bar jord. På en lokal har den även hittats i ett dike i en havsstrandäng. Följearter är bl.a. salttuss Hennediella heimii, späd krypmossa Amblystegium serpens och bryummossor Bryum spp., t.ex. saltbryum B. salinum. En av lokalerna är en betad strandäng med bl.a. blåsklöver Trifolium fragiferum. Lokalen i Ukraina är däremot beskriven som en brant granitklippa där den växte i vattenlinjen till en flod med kalkhaltigt vatten tillsammans med saltälskande mossor som salttuss Hennediella heimii och kustkrypmossa Conardia compacta (Lazarenko 1974). Mogna kapslar påträffas på sommaren.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Havsstrand

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppna strandbiotoper, Öppen fastmark, Havsstrand

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Blottad mark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Har betydelse)
Strandtuss hotas främst av igenväxning p.g.a. minskad hävd. Den mycket begränsade världsutbredningen innebär att arten står på gränsen till total utrotning.

Påverkan
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
  • Mänsklig störning av art (Viss negativ effekt)
Lokalerna bör återbesökas för att utreda aktuell status. Den bör eftersökas på fler platser med lämplig miljö för att om möjligt finna fler lokaler. Försök att återintroducera material från växthuskulturer i naturliga miljöer i Ukraina har misslyckats.
Arten har varit taxonomiskt omdiskuterad och har bl.a. uppfattats som en tandkranslös form av bågtuss T. cernua eller som en hybrid mellan T. cernua och Hennediella heimii (Persson 1956).

Etymologi: randii = efter Edward Lothrup Rand (1859-1924), amerikansk jurist som ägnade sig åt studier på Mt Desert Island i Maine.
Uttal: [Tórtula randii]

KEY FACTS Shoots up to 1.5 cm high, green to brownish, single or forming dense tufts. Leaves ovate to lingulate, widest just above middle, apex acuminate. Costa thin, percurrent or excurrent in a cuspidate point. Autoicous, capsules common. Capsule brown, smooth, ovoid, curved, typically inclined. Peristome lacking or strongly reduced. Seta c. 1 cm, yellowish-brown. - A coastal, probably calcicolous species tolerating high salinity. Grows on fine, sandy soil with intermixture of organic matter.

Lazarenko, A. S. 1974. Some considerations on the nature and behavior of the relict moss, Desmatodon randii. Bryologist 77. 474-477.

Persson, H. 1956. Recension av Illustrated moss flora of Fennoscandia. II. Svensk Bot. Tidskr. 50: 408-410.

Weibull, H. 2008. Tortula randii strandtuss s. 172. I: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Bladmossor. Kompaktmossor - kapmossor : Bryophyta : Anoectangium - Orthodontium. Artdatabanken, SLU, Uppsala.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Nils Cronberg 1997. Rev. Henrik Weibull 2008. Uppdaterat 2010, 2016.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Dicranidae  
  • Ordning
    Pottiales  
  • Familj
    Pottiaceae  
  • Underfamilj
    Pottioideae  
  • Släkte
    Tortula - tussar 
  • Art
    Tortula randii, (Kenn.) R.H.Zander - strandtuss
    Synonymer
    Desmatodon randii (Kenn.) Laz.
    lutande strandtuss
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Nils Cronberg 1997. Rev. Henrik Weibull 2008. Uppdaterat 2010, 2016.