Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  knippnejlika

Organismgrupp Kärlväxter Dianthus armeria
Knippnejlika Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Knippnejlika är en tvåårig, småluden, upp till 1/2 m hög och ganska styv ört. Den har en basal bladrosett och 3–5 cm långa, jämnbreda stjälkblad. Blommorna sitter i tät, kvastlik ställning. De omges av håriga, hylslika blad, vilka är ungefär lika långa som foderbladen. Kronbladen är tandade och purpurröda med vita prickar. Frukten är en kapsel, som öppnar sig med fyra tänder. De hylslika bladen omkring blommorna, det håriga fodret och de tandade kronbladen är de egenskaper som speciellt karakteriserar knippnejlikan. Blomning sker på eftersommaren - hösten.
Utbredning
Länsvis förekomst för knippnejlika Observationer i  Sverige för knippnejlika
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Knippnejlika förekommer spridd främst efter kusten från Bohuslän till Uppland samt Hälsingland. Den är dessutom känd från inlandslokaler i Skåne samt kring Mälaren. De aktuella förekomsterna är ca 50. De finns i Skåne, Blekinge, Öland, Småland, Halland, Bohuslän, Västergötland, Östergötland, Södermanland, Dalsland, Uppland, Västmanland och Hälsingland. Den har dessutom hittats tillfälligt i Dalarna. I övriga Norden finns det ett par adventivfynd från Finland, en möjligen naturlig förekomst i södra Norge (och några adventiva) samt från ett hundratal förekomster i östra Danmark (främst på öarna). Huvudutbredningen är europeisk från Kaspiska havet till norra Spanien och Storbritannien och från Medelhavet till södra Skandinavien. Den är dessutom införd till Nordamerika och Nya Zeeland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(i,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)
Knippnejlika förekommer främst i kustnära miljöer, spridd från Bohuslän till Uppland samt en lokal i Hälsingland. Den växer i gräshedar, skogsbryn och andra torra gräsmarker samt i vägkanter och dikesrenar. Igenväxning av olika slag missgynnar arten. Antalet reproduktiva individer skattas till 4000 (250-7500). Antalet lokalområden i landet skattas till 65 (50-80). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 288 (200-400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,iii,iv,v)).
Ekologi
Knippnejlika förekommer främst i kustnära miljöer. Den växer i gräshedar, skogsbryn och andra torra gräsmarksmiljöer ofta vid havsstränder, samt ofta även i mer kulturpräglade miljöer som vägkanter, dikesrenar och slåtter/betesmarker. Den är ej kalkkrävande (flera förekomster är dock på kalk) men är troligen beroende av en lång frostfri vegetationssässong. Den är troligen betesgynnad.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Caryophyllales (nejlikordningen), Familj Caryophyllaceae (nejlikväxter), Släkte Dianthus (nejlikor), Art Dianthus armeria L. - knippnejlika Synonymer Knippenejlika, Saronsnejlika

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(i,iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Knippnejlika förekommer främst i kustnära miljöer, spridd från Bohuslän till Uppland samt en lokal i Hälsingland. Den växer i gräshedar, skogsbryn och andra torra gräsmarker samt i vägkanter och dikesrenar. Igenväxning av olika slag missgynnar arten. Antalet reproduktiva individer skattas till 4000 (250-7500). Antalet lokalområden i landet skattas till 65 (50-80). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 288 (200-400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,iii,iv,v)).

Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 8. Bestämmelsen gäller hela landet
Knippnejlika är en tvåårig, småluden, upp till 1/2 m hög och ganska styv ört. Den har en basal bladrosett och 3–5 cm långa, jämnbreda stjälkblad. Blommorna sitter i tät, kvastlik ställning. De omges av håriga, hylslika blad, vilka är ungefär lika långa som foderbladen. Kronbladen är tandade och purpurröda med vita prickar. Frukten är en kapsel, som öppnar sig med fyra tänder. De hylslika bladen omkring blommorna, det håriga fodret och de tandade kronbladen är de egenskaper som speciellt karakteriserar knippnejlikan. Blomning sker på eftersommaren - hösten.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för knippnejlika

Länsvis förekomst och status för knippnejlika baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för knippnejlika

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Knippnejlika förekommer spridd främst efter kusten från Bohuslän till Uppland samt Hälsingland. Den är dessutom känd från inlandslokaler i Skåne samt kring Mälaren. De aktuella förekomsterna är ca 50. De finns i Skåne, Blekinge, Öland, Småland, Halland, Bohuslän, Västergötland, Östergötland, Södermanland, Dalsland, Uppland, Västmanland och Hälsingland. Den har dessutom hittats tillfälligt i Dalarna. I övriga Norden finns det ett par adventivfynd från Finland, en möjligen naturlig förekomst i södra Norge (och några adventiva) samt från ett hundratal förekomster i östra Danmark (främst på öarna). Huvudutbredningen är europeisk från Kaspiska havet till norra Spanien och Storbritannien och från Medelhavet till södra Skandinavien. Den är dessutom införd till Nordamerika och Nya Zeeland.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Caryophyllales - nejlikordningen 
  • Familj
    Caryophyllaceae - nejlikväxter 
  • Släkte
    Dianthus - nejlikor 
  • Art
    Dianthus armeriaL. - knippnejlika
    Synonymer
    Knippenejlika
    Saronsnejlika

Knippnejlika förekommer främst i kustnära miljöer. Den växer i gräshedar, skogsbryn och andra torra gräsmarksmiljöer ofta vid havsstränder, samt ofta även i mer kulturpräglade miljöer som vägkanter, dikesrenar och slåtter/betesmarker. Den är ej kalkkrävande (flera förekomster är dock på kalk) men är troligen beroende av en lång frostfri vegetationssässong. Den är troligen betesgynnad.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark, Människoskapad miljö på land

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Knippnejlika hotas främst av igenväxning på grund av upphörd eller minskad hävd, främst bete. Många strandmiljöer förändras mycket kraftigt idag och särskilt gäller det de öppna miljöer som ligger innanför de egentliga strandängarna.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Några förekomster av knippnejlika ligger inom skyddade områden men i skötselplanerna har ej hänsyn tagits till arten. Samtliga förekomster av knippnejlika bör skyddas och en för arten gynnsam skötsel bör utformas för respektive område. Arten bör eftersökas ytterligare samt övervakas av floraväktare.
Knippnejlika är fridlyst. Arten kan bilda hybrider med backnejlika D. deltoides. Dessa är sällsynta och avslöjas genom att de är sterila. Utländska namn – NO: Saronnellik, DK: Kost-Nellike, FI: Mykeröneilikka, GB: Deptford Pink.

Andersson, u.-B. & Gunnarsson, T. 2006. Floraväktarrapport 2005 Ölands Botaniska förening. Krutbrännaren 15 (1): 3-49.

Anonym 1996. Floraväktarverksamheten i Skåne. Årsrapport 1995. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1996 (1): 5–52.

Anonym 1997. Floraväktarverksamheten i Skåne. Årsrapport 1996. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1997 (1).

Antonsson, K. 1997. Hotade kärlväxter i Östergötland 1997. Information från länsstyrelsen i Östergötlands län 1997:4.

Bertilsson, A. m fl 2002. Västergötlands flora. Lund.

Bergqvist, S. & Blomgren, E. 1994. Sotenäsets flora. Lund.

Blomgren, E. 2005. Floraväktarverksamheten i Bohuslän. Årsrapport 2004. Föreningen Bohusläns flora.

Edqvist, M. & Rühling, Å. 1996. Floraväktarverksamheten i Småland. Årsrapport 1995. Parnassia 9 (1): 4–15.

Ekman, J., Frostberg, K. & Svenson, A. 2005. Floraväkteriet i Sörmland och Uppland fram t.o.m. 2004. Daphne 16: 3–111.

Georgson, K. m fl 1997. Hallands flora. Lund.

Kurtto, A. 1994. Dianthus L. In: Flora Nordica, Caryophyllaceae: Caryophylloideae, Preprint, November 1994 (ed. B. Jonsell): 28–29. The Bergius Foundation of the Royal Swedish Academy of Sciences, Stockholm.

Knutsson, T. m fl 1997. Försvunna, hotade och sårbara kärlväxter på Öland. Krutbrännaren. Suppl. 2.

Olsson, K.-A. 1999. Floraväktarverksamheten i Skåne. Årsrapport 1998. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1999 (1): 1-39.

Pedersen, A. 1959. Caryophyllaceernes udbredelse i Danmark. Bot. Tidsskr. 55: 157–267.

Rydberg, H & Wanntorp, H.-E. 2001. Sörmlands Flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Sahlin, E. 2005. Floraväktarverksamheten i Västergötland. Årsrapport 2004. Calluna 22 (2):1–49.

Sterner, R. 1938. Flora der Insel Öland. Acta Phytogeogr. Suec. 9.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mora Aronsson & Lena Jonsell 1996. ©ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Caryophyllales - nejlikordningen 
  • Familj
    Caryophyllaceae - nejlikväxter 
  • Släkte
    Dianthus - nejlikor 
  • Art
    Dianthus armeria, L. - knippnejlika
    Synonymer
    Knippenejlika
    Saronsnejlika
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mora Aronsson & Lena Jonsell 1996. ©ArtDatabanken, SLU 2007.