Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  vedtrappmossa

Organismgrupp Mossor Anastrophyllum hellerianum
Vedtrappmossa Mossor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vedtrappmossa är en liten, upp till 1 cm hög, bladlevermossa som lätt känns igen på sina upprätta groddkornsbärande skott med små, tätt tilltryckta blad och vinröda groddkorn i skottspetsen. Den har, till skillnad från övriga arter med liknande upprätta skott, tvåflikiga blad vilka ofta är rännformiga. Skott utan groddkorn kryper däremot på underlaget och är därför svårare att artbestämma, men bladens celler är karaktäristiskt tjockväggiga.
Utbredning
Länsvis förekomst för vedtrappmossa Observationer i  Sverige för vedtrappmossa
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är funnen spridd i hela landet på 200-300 lokaler. Den är sällsynt i de sydligaste delarna, medan den är något vanligare i mellersta och norra delarna av landet. Knappt hälften av fynden är gjorda sedan 1970. I Norge och Finland förekommer vedtrappmossa relativt sparsamt. I Danmark är den endast funnen på Bornholm. Den är en cirkumboreal, till största delen kontinental art, som förekommer i hela taigaområdet från Skandinavien ned till Centraleuropa och österut till Japan samt i ett motsvarande bälte i Nordamerika. Arten är rödlistad även i flera andra länder i Europa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Växer på död ved i främst gammal granskog. Arten förekommer knappast alls i fjällnära barrskogar utan förekommer i skogslandskapet nedom fjällen. Utanför naturreservat och nyckelbiotoper finns de största delpopulationerna i s.k. kontinuitetsskog. Eftersom arten inte klarar av en normal kalhyggesfas, bedömer vi pga dagens avverkningstakt av kontinuitetsskog att artens population kommer att minska med ca 15 % de närmaste 20 åren. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. Populationen minskar med mer än 10% inom 20 (= 3 generationer) år. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Under de kommande 20 åren förväntas minskningstakten uppgå till 15 (10-20) %. Under en tidsperiod om 20 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 15 (10-20) %. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A3c+4c).
Ekologi
Vedtrappmossa växer på murken ved som börjat spricka upp men inte blivit för mjuk. Den föredrar lågor av framför allt gran och tall, men kan även hittas på t.ex. asp, gärna av grövre dimensioner där omgivande markvegetationen tar längre tid på sig att vandra in. Den hittas tillsammans med arter som liten hornflikmossa Lophozia ascendens och i södra Sverige grön sköldmossa Buxbaumia viridis. Arten förekommer rikligast i gamla väl slutna skogar med god tillgång på död ved. De substrat som mossan föredrar är relativt kortlivade och därför är det viktigt att det finns en kontinuerlig tillgång på dessa till vilka den kan sprida sig. Spridningen av arten sker dels med de rikligt producerade groddkornen, dels med sporer som dock inte bildas så ofta.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· gran
· gran
· tall
· tall
Dött träd
Dött träd
· gran
· gran
· tall
· tall
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Marchantiopsida, Ordning Jungermanniales, Familj Jungermanniaceae, Släkte Anastrophyllum (trappmossor), Art Anastrophyllum hellerianum (Nees ex Lindenb.) R.M.Schust. - vedtrappmossa Synonymer Crossocalyx hellerianus (Nees ex Lindenb.) Meyl., Jungermannia helleriana Nees ex Lindenb.

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Växer på död ved i främst gammal granskog. Arten förekommer knappast alls i fjällnära barrskogar utan förekommer i skogslandskapet nedom fjällen. Utanför naturreservat och nyckelbiotoper finns de största delpopulationerna i s.k. kontinuitetsskog. Eftersom arten inte klarar av en normal kalhyggesfas, bedömer vi pga dagens avverkningstakt av kontinuitetsskog att artens population kommer att minska med ca 15 % de närmaste 20 åren. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. Populationen minskar med mer än 10% inom 20 (= 3 generationer) år. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Under de kommande 20 åren förväntas minskningstakten uppgå till 15 (10-20) %. Under en tidsperiod om 20 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 15 (10-20) %. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A3c+4c).
Vedtrappmossa är en liten, upp till 1 cm hög, bladlevermossa som lätt känns igen på sina upprätta groddkornsbärande skott med små, tätt tilltryckta blad och vinröda groddkorn i skottspetsen. Den har, till skillnad från övriga arter med liknande upprätta skott, tvåflikiga blad vilka ofta är rännformiga. Skott utan groddkorn kryper däremot på underlaget och är därför svårare att artbestämma, men bladens celler är karaktäristiskt tjockväggiga.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för vedtrappmossa

Länsvis förekomst och status för vedtrappmossa baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för vedtrappmossa

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är funnen spridd i hela landet på 200-300 lokaler. Den är sällsynt i de sydligaste delarna, medan den är något vanligare i mellersta och norra delarna av landet. Knappt hälften av fynden är gjorda sedan 1970. I Norge och Finland förekommer vedtrappmossa relativt sparsamt. I Danmark är den endast funnen på Bornholm. Den är en cirkumboreal, till största delen kontinental art, som förekommer i hela taigaområdet från Skandinavien ned till Centraleuropa och österut till Japan samt i ett motsvarande bälte i Nordamerika. Arten är rödlistad även i flera andra länder i Europa.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Marchantiophyta - levermossor 
  • Klass
    Marchantiopsida  
  • Ordning
    Jungermanniales  
  • Familj
    Jungermanniaceae  
  • Underfamilj
    Lophozioideae  
  • Släkte
    Anastrophyllum - trappmossor 
  • Art
    Anastrophyllum hellerianum(Nees ex Lindenb.) R.M.Schust. - vedtrappmossa
    Synonymer
    Crossocalyx hellerianus (Nees ex Lindenb.) Meyl.
    Jungermannia helleriana Nees ex Lindenb.

Vedtrappmossa växer på murken ved som börjat spricka upp men inte blivit för mjuk. Den föredrar lågor av framför allt gran och tall, men kan även hittas på t.ex. asp, gärna av grövre dimensioner där omgivande markvegetationen tar längre tid på sig att vandra in. Den hittas tillsammans med arter som liten hornflikmossa Lophozia ascendens och i södra Sverige grön sköldmossa Buxbaumia viridis. Arten förekommer rikligast i gamla väl slutna skogar med god tillgång på död ved. De substrat som mossan föredrar är relativt kortlivade och därför är det viktigt att det finns en kontinuerlig tillgång på dessa till vilka den kan sprida sig. Spridningen av arten sker dels med de rikligt producerade groddkornen, dels med sporer som dock inte bildas så ofta.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Ädellövskog, Löv-/barrblandskog, Lövskog, Triviallövskog, Myrbiotoper

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Dött träd (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Skogsavverkning och bristen på grov död ved i skogen är de allvarligaste hoten mot arten.

Påverkan
  • Försurning (Viss negativ effekt)
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
Grov död ved bör lämnas kvar vid och runt om artens växtplatser. Lokaler med sluten granskog, tillräckligt stora för att säkerställa ett kontinuerligt tillskott på grova lågor, bör undantagas från rationell skogsskötsel.
Utländska namn - NO: Pusledraugmose, FI: Kantoraippasammal, GB: Heller´s Notchwort.

Damsholt, K. 2002. Illustrated flora of Nordic liverworts and hornworts. -- Nordic Bryological Society, Copenhagen and Lund

Frisvoll, A. A. & Blom, H. 1993. Trua moser i Norge med Svalbard; raud liste. NINA Utredning 42: 1-55.

Ludwig, G., Düll. R., Philippi, G., Ahrens, M., Caspari, S., Koperski, M., Lütt, S., Schulz, F. & Schwab, G. 1996. Rote Liste der Moose (Anthocerophyta et Bryophyta) Deutschlands. Schr.-R. f. Vegetationskde. 28: 189-306. BfN, Bonn-Bad Godesberg 1996.

Schuster, M.R. 1969. The Hepaticae and Anthocerotae of North America II. New York & London.

Szweykowski, J. 1962-71. Atlas of geographical distribution of sporeplants in Poland. Ser. 4. Liverworts (Hepaticae) 1-7. Poznán.

Söderström, L. 1983. Hotade och sällsynta mossarter i norrländska granskogar. Svensk Bot. Tidskr. 77: 4-12.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Lars Söderström 1984. Rev. Henrik Weibull 1997. Uppdaterad 2010. © ArtDatabanken, SLU 2010.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Marchantiophyta - levermossor 
  • Klass
    Marchantiopsida  
  • Ordning
    Jungermanniales  
  • Familj
    Jungermanniaceae  
  • Underfamilj
    Lophozioideae  
  • Släkte
    Anastrophyllum - trappmossor 
  • Art
    Anastrophyllum hellerianum, (Nees ex Lindenb.) R.M.Schust. - vedtrappmossa
    Synonymer
    Crossocalyx hellerianus (Nees ex Lindenb.) Meyl.
    Jungermannia helleriana Nees ex Lindenb.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Lars Söderström 1984. Rev. Henrik Weibull 1997. Uppdaterad 2010. © ArtDatabanken, SLU 2010.