Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  skogstrappmossa

Organismgrupp Mossor Anastrophyllum michauxii
Skogstrappmossa Mossor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Skogstrappmossa är en medelstor styv bladlevermossa med krypande stam och tvåflikade sidoställda blad. Skotten är gulgröna till gulbruna, intill 2 mm breda och 2-3 cm långa. Stammen är sällan, eller på fertila skott, sparsamt grenad. Bladen är tättsittande, tvärställda och något uppåtvridna, varigenom bladens undersida blir något kupad. Inskärningen i bladet är spetsig och rätvinklig samt flikarna är nästan likstora. Cellerna i bladet har starkt förtjockade väggar. Stipler saknas på vegetativa skott. Svepen, som ofta förekommer, har cylindrisk-klubblik form och är något veckade närmast mynningen. De sällan förekommande groddkornen är röda och kantiga. Arten kan likna liten trappmossa A. minutum, men är grövre, har tjockare cellväggar och uppåtvända blad.
Utbredning
Länsvis förekomst för skogstrappmossa Observationer i  Sverige för skogstrappmossa
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är känd från ett 100-tal lokaler från Skåne i söder till Jämtland i norr. Utbredningen är något ojämn, men flest förekomster finns i sydvästra Sverige. Norrut blir mossan gradvis allt mer ovanlig. Den har hittats på ett flertal nya platser under senare år, men har samtidigt försvunnit från flera äldre lokaler. Skogstrappmossa förekommer även i Norge, särskilt på Vestlandet. I Finland finns arten sällsynt i de södra delarna. Arten är rödlistad även i flera andra länder i Europa. Världsutbredningen är cirkumpolär, förmodligen cirkumboreal.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)
Arten växer dels på klippor och dels på grova lågor i södra Sverige norrut till södra Norrland (sällsynt) och saknas helt i de fjällnära trakterna. Många av lokalerna utanför reservaten är s.k. kontinuitetsskog vilka sannolikt kommer att avverkas inom de närmast 20 åren och eftersom arten kräver död ved och kontinuitet i trädskiktet kommer en minskning av totalpopulationen att förväntas ske. Antalet reproduktiva individer skattas till 9300 (800-18000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 2500 (500-5000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (C2a(i)).
Ekologi
Mossan växer vanligen på murkna stammar, oftast grova granlågor i barrskog. Då och då hittas den även på beskuggade urbergsklippor och på fuktig ved i sumpskog. I Bohuslän är mossan mest funnen på nordvända, fuktiga bergväggar. En vanlig följeart i Sverige är purpurmylia Mylia taylorii.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Ved och bark
Ved och bark
· gran
· gran
· granar
· granar
Dött träd
Dött träd
· granar
· granar
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Marchantiopsida, Ordning Jungermanniales, Familj Jungermanniaceae, Släkte Anastrophyllum (trappmossor), Art Anastrophyllum michauxii (F.Web.) A.Evans - skogstrappmossa Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Arten växer dels på klippor och dels på grova lågor i södra Sverige norrut till södra Norrland (sällsynt) och saknas helt i de fjällnära trakterna. Många av lokalerna utanför reservaten är s.k. kontinuitetsskog vilka sannolikt kommer att avverkas inom de närmast 20 åren och eftersom arten kräver död ved och kontinuitet i trädskiktet kommer en minskning av totalpopulationen att förväntas ske. Antalet reproduktiva individer skattas till 9300 (800-18000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 2500 (500-5000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (C2a(i)).
Skogstrappmossa är en medelstor styv bladlevermossa med krypande stam och tvåflikade sidoställda blad. Skotten är gulgröna till gulbruna, intill 2 mm breda och 2-3 cm långa. Stammen är sällan, eller på fertila skott, sparsamt grenad. Bladen är tättsittande, tvärställda och något uppåtvridna, varigenom bladens undersida blir något kupad. Inskärningen i bladet är spetsig och rätvinklig samt flikarna är nästan likstora. Cellerna i bladet har starkt förtjockade väggar. Stipler saknas på vegetativa skott. Svepen, som ofta förekommer, har cylindrisk-klubblik form och är något veckade närmast mynningen. De sällan förekommande groddkornen är röda och kantiga. Arten kan likna liten trappmossa A. minutum, men är grövre, har tjockare cellväggar och uppåtvända blad.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för skogstrappmossa

Länsvis förekomst och status för skogstrappmossa baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för skogstrappmossa

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är känd från ett 100-tal lokaler från Skåne i söder till Jämtland i norr. Utbredningen är något ojämn, men flest förekomster finns i sydvästra Sverige. Norrut blir mossan gradvis allt mer ovanlig. Den har hittats på ett flertal nya platser under senare år, men har samtidigt försvunnit från flera äldre lokaler. Skogstrappmossa förekommer även i Norge, särskilt på Vestlandet. I Finland finns arten sällsynt i de södra delarna. Arten är rödlistad även i flera andra länder i Europa. Världsutbredningen är cirkumpolär, förmodligen cirkumboreal.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Marchantiophyta - levermossor 
  • Klass
    Marchantiopsida  
  • Ordning
    Jungermanniales  
  • Familj
    Jungermanniaceae  
  • Underfamilj
    Lophozioideae  
  • Släkte
    Anastrophyllum - trappmossor 
  • Art
    Anastrophyllum michauxii(F.Web.) A.Evans - skogstrappmossa

Mossan växer vanligen på murkna stammar, oftast grova granlågor i barrskog. Då och då hittas den även på beskuggade urbergsklippor och på fuktig ved i sumpskog. I Bohuslän är mossan mest funnen på nordvända, fuktiga bergväggar. En vanlig följeart i Sverige är purpurmylia Mylia taylorii.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog, Öppen fastmark, Blottad mark

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog, Lövskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Berg/hårdbotten (Viktig)
Ved och bark (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
· granar - Picea (Viktig)
Dött träd (Viktig)
· granar - Picea (Viktig)
Minskad förekomst av grov död ved av främst barrträd innebär ett hot. Då arten även kräver hög luftfuktighet och skugga utgör alla skogsskötselåtgärder på eller i omedelbar närhet av lokalerna ett hot.

Påverkan
  • Försurning (Stor negativ effekt)
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
På kända lokaler bör ingen avverkning ske. Viktigt är att liggande grova träd får ligga kvar i skogar där arten har goda förutsättningar för att trivas.
Utländska namn - NO: Ròtedraugmose, FI: Etelänraippasammal.

Damsholt, K. 2002. Illustrated flora of Nordic liverworts and hornworts. -- Nordic Bryological Society, Copenhagen and Lund

Düll. R. 1983. Distribution of the European and Macaronesian Liverworts (Hepaticophyticum). Bryol. Beiträge 2: 1-114.

Schuster, R.M. 1969. The Hepaticae and Anthocerotae of North America East of the hundredth meridian. Vol. II.

Columbia University Press. New York and London.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Tomas Hallingbäck 1994. Rev. Tommy Pettersson 1997, uppdaterad 2010. © ArtDatabanken, SLU 2010.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Marchantiophyta - levermossor 
  • Klass
    Marchantiopsida  
  • Ordning
    Jungermanniales  
  • Familj
    Jungermanniaceae  
  • Underfamilj
    Lophozioideae  
  • Släkte
    Anastrophyllum - trappmossor 
  • Art
    Anastrophyllum michauxii, (F.Web.) A.Evans - skogstrappmossa
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Tomas Hallingbäck 1994. Rev. Tommy Pettersson 1997, uppdaterad 2010. © ArtDatabanken, SLU 2010.