Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  granticka

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Phellinus chrysoloma
Granticka Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En relativt liten flerårig ticka med segt korkartade eller trähårda hattar. Dessa är ofta taktegellagda, utbredda och sammanvuxna. Ibland utbildas enskilda hovformiga hattar, ibland växer svampen ut som ett slingrande porlager på undersidan av granlågor med utskjutande hattar på kanterna. De enskilda hattarna är ofta 4–7 cm breda, sällan över 10 cm, och den utskjutande kanten är ofta tunn. Porerna är runda, något kantiga eller labyrintiska, ca 2–3 st. per mm. Porlagret är på unga fruktkroppar senapsfärgat gulbrunt, på äldre mer gråaktigt. Tickans ovansida är på unga exemplar borsthårig och rostbrun–gråbrun, senare ofta med inväxta gröna alger. En snarlik, men mycket större art, är tallticka (P. pini) som bara växer på stammen av gamla levande tallar, ofta högt upp.
Utbredning
Länsvis förekomst för granticka Observationer i  Sverige för granticka
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Grantickan är knuten till granens naturliga utbredningsområde och den har en tydligt nordlig utbredningstyngdpunkt. I äldre grannaturskog i norra Sverige är den alltjämt en karaktärsart och förhållandevis vanlig. Längre söderut blir den allt mer sällsynt. I Götaland och delar av Svealand är den en god signalart för skyddsvärda granskogsmiljöer. Arten bedöms ha minskat starkt under senare år på grund av skogsavverkningar, då den framför allt växer i äldre granskog med långvarig grankontinuitet. Arten tycks saknas i anlagda granbestånd av produktionskaraktär.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2c+3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Parasit på levande, döende och döda, framförallt äldre, granar i äldre granskog med liksom i dimensionsavverkade och plockhuggna skogar på bördig mark. En mycket väl känd, lätt identifierbar och uppmärksammad ticka. Förekommer i äldre skogar med Växer i samma miljöer som som kött- och ullticka och många andra ovanliga och rödlistade vedlevande svampar. Fortfarande en förhållandevis vanlig art i äldre granskog i norra Sverige. Uppträder dock inte i uppväxande yngre - medelålders produktionsskogar och den totala populationen bedöms därför ha minskat och fortgående att minska i takt med att grankontinuitetsskogar (äldre tidigare icke kalavverkade skogar) minskar i areal. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningstakten uppgår till 15 % inom 30 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2c+3c+4c).
Ekologi
Rötsvamp och vednedbrytare som nästan enbart växer på gran. Den är först en svag parasit som skadar levande och döende äldre granar. På död ved övergår den sedan till att leva som nedbrytare (saprofyt). Den förekommer främst i äldre skogar med naturskogskaraktär, liksom i dimensionsavverkade och plockhuggna skogar. Arten växer i samma granskogsmiljöer som kött- och ullticka och många andra ovanliga och rödlistade vedlevande svampar knutna till grannaturskog.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor, Parasit
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· gran
· gran
Levande träd
Levande träd
· gran
· gran
Dött träd
Dött träd
· gran
· gran
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Hymenochaetales, Familj Hymenochaetaceae, Släkte Phellinus, Art Phellinus chrysoloma (Fr.) Donk - granticka Synonymer Polyporus chrysoloma Fr., Fomes abietis P.Karst., Phellinus abietis (P.Karst.) H.Jahn, Phellinus pini var. abietis (P.Karst.) Pilát, Trametes abietis (P.Karst.) Sacc., Porodaedalea chrysoloma (Fr.) Fiasson & Niemelä, Daedalea vorax Harkness

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2c+3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Parasit på levande, döende och döda, framförallt äldre, granar i äldre granskog med liksom i dimensionsavverkade och plockhuggna skogar på bördig mark. En mycket väl känd, lätt identifierbar och uppmärksammad ticka. Förekommer i äldre skogar med Växer i samma miljöer som som kött- och ullticka och många andra ovanliga och rödlistade vedlevande svampar. Fortfarande en förhållandevis vanlig art i äldre granskog i norra Sverige. Uppträder dock inte i uppväxande yngre - medelålders produktionsskogar och den totala populationen bedöms därför ha minskat och fortgående att minska i takt med att grankontinuitetsskogar (äldre tidigare icke kalavverkade skogar) minskar i areal. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningstakten uppgår till 15 % inom 30 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2c+3c+4c).
Konventioner Skogsstyrelsens signalart
En relativt liten flerårig ticka med segt korkartade eller trähårda hattar. Dessa är ofta taktegellagda, utbredda och sammanvuxna. Ibland utbildas enskilda hovformiga hattar, ibland växer svampen ut som ett slingrande porlager på undersidan av granlågor med utskjutande hattar på kanterna. De enskilda hattarna är ofta 4–7 cm breda, sällan över 10 cm, och den utskjutande kanten är ofta tunn. Porerna är runda, något kantiga eller labyrintiska, ca 2–3 st. per mm. Porlagret är på unga fruktkroppar senapsfärgat gulbrunt, på äldre mer gråaktigt. Tickans ovansida är på unga exemplar borsthårig och rostbrun–gråbrun, senare ofta med inväxta gröna alger. En snarlik, men mycket större art, är tallticka (P. pini) som bara växer på stammen av gamla levande tallar, ofta högt upp.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för granticka

Länsvis förekomst och status för granticka baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för granticka

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Grantickan är knuten till granens naturliga utbredningsområde och den har en tydligt nordlig utbredningstyngdpunkt. I äldre grannaturskog i norra Sverige är den alltjämt en karaktärsart och förhållandevis vanlig. Längre söderut blir den allt mer sällsynt. I Götaland och delar av Svealand är den en god signalart för skyddsvärda granskogsmiljöer. Arten bedöms ha minskat starkt under senare år på grund av skogsavverkningar, då den framför allt växer i äldre granskog med långvarig grankontinuitet. Arten tycks saknas i anlagda granbestånd av produktionskaraktär.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Hymenochaetales  
  • Familj
    Hymenochaetaceae  
  • Släkte
    Phellinus  
  • Art
    Phellinus chrysoloma(Fr.) Donk - granticka
    Synonymer
    Polyporus chrysoloma Fr.
    Fomes abietis P.Karst.
    Phellinus abietis (P.Karst.) H.Jahn
    Phellinus pini var. abietis (P.Karst.) Pilát
    Trametes abietis (P.Karst.) Sacc.
    Porodaedalea chrysoloma (Fr.) Fiasson & Niemelä
    Daedalea vorax Harkness

Rötsvamp och vednedbrytare som nästan enbart växer på gran. Den är först en svag parasit som skadar levande och döende äldre granar. På död ved övergår den sedan till att leva som nedbrytare (saprofyt). Den förekommer främst i äldre skogar med naturskogskaraktär, liksom i dimensionsavverkade och plockhuggna skogar. Arten växer i samma granskogsmiljöer som kött- och ullticka och många andra ovanliga och rödlistade vedlevande svampar knutna till grannaturskog.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor, Parasit

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
Levande träd (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
Dött träd (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
Avverkning och fragmentering av naturskog och äldre granskog med lång trädkontinuitet.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Miljöhänsyn med avsättningar och områdesskydd.

Jaederfelt, K. 2003. Tickboken. Sveriges Mykologiska Förening, Stockholm. (BILD).

Niemelä, T. 2005. Polypores, lignicolous fungi. Norrlinia 13: 1-320 (på finska med engelsk summary). (BILD).

Nitare, J. 2000 (red.). Signalarter: indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer. Skogsstyrelsens Förlag, Jönköping. (BILD).

Ryman, S. & Holmåsen, I. 1992. Svampar - en fälthandbok. Interpublishing, Stockholm (BILD, s. 184)

Ryvarden, L. 1978. The Polyporaceae of North Europe, vol. 2 - Inonotus - Tyromyces. Fungiflora, Oslo. (BILD, mikroskopiska karaktärer).

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stephen Manktelow 2012. Rev. Johan Nitare 2014.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Hymenochaetales  
  • Familj
    Hymenochaetaceae  
  • Släkte
    Phellinus  
  • Art
    Phellinus chrysoloma, (Fr.) Donk - granticka
    Synonymer
    Polyporus chrysoloma Fr.
    Fomes abietis P.Karst.
    Phellinus abietis (P.Karst.) H.Jahn
    Phellinus pini var. abietis (P.Karst.) Pilát
    Trametes abietis (P.Karst.) Sacc.
    Porodaedalea chrysoloma (Fr.) Fiasson & Niemelä
    Daedalea vorax Harkness
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stephen Manktelow 2012. Rev. Johan Nitare 2014.