Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  skör lansmossa

Organismgrupp Mossor Didymodon sinuosus
Skör lansmossa Mossor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Arten bildar upp till 1 cm höga, mörkt gröna till brungröna, lösa tuvor. Bladen är långsmala, 4,5-6,5 gånger så långa som breda och gradvis övergående i en smalt triangulär spets vars udd består av en eller flera färglösa celler. Bladen är mycket sköra och därför saknas ofta själva spetsen. I bladvecken hittar man gulbruna rhizoider. Fuktiga blad är utstående. Kanterna är något vågiga och oftast plana, utom i bladbasen där de kan vara smalt tillbakaböjda. Upptill på bladet är kanterna ojämna och inskurna samt ofta oregelbundet tandade i bladspetsen. Cellerna i bladets övre del är 7-8 µm breda och tätt papillösa, cellerna i bladbasen är kvadratiska, gulaktiga och släta medan cellerna närmast nerven är rektangulära och färglösa och har förtjockade, släta väggar. Nerven är tydlig (40-90 µm bred), ljust rödbrun och slutar strax nedanför spetsen. Dess översida är täckt av runda celler. Arten är skildkönad och kapslar är inte kända. Endast sterila skott och honplantor är funna i Sverige. Specialiserad vegetativ förökning förekommer genom att bladdelar bryts av.
Skör lansmossa kan likna vridmossa Trichostomum tenuirostre, men den senare saknar tänder i bladspetsen och växer aldrig på kalk utan på sura eller neutrala bergarter.
Utbredning
Länsvis förekomst för skör lansmossa Observationer i  Sverige för skör lansmossa
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är sällsynt i Sverige och Danmark. Utbredningen i Europa tycks vara västlig och omfattar stora delar av Väst- och Mellaneuropa, med östliga utposter i Ukraina, på Krim och i Kaukasus. Utanför Europa återfinns den i Nordafrika, Mindre Asien och Nordamerika. Arten är rödlistad även i flera andra länder i Europa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)
Arten växer på översilad kalksten i södra Sveriges kalkområden. En sällsynt art i en exklusiv miljö. Samtliga aktuella lokaler är individfattiga och arten är aldrig funnen fertil. Populationen är kraftigt fragmenterad vilket gör den sårbar. Antalet reproduktiva individer skattas till 150 (25-500). Antalet lokalområden i landet skattas till 8. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 120 (32-320) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).
Ekologi
Skör lansmossa växer på fuktig kalksten i översilade och skuggade branter med ädellövskog, i och intill skogsbäckar och andra tidvis våta och skuggiga miljöer. I översvämningszonen längs bäckar är den även funnen på trädrötter och vedbitar. På Brittiska öarna växer arten även på murar och på gamla byggnader. Den växer ofta tillsammans med källgräsmossa Brachythecium rivulare, orange lansmossa Didymodon insulanus, kvarnbäckmossa Hygrohypnum luridum, nålmossa Rhynchostegiella tenella och stennäbbmossa Rhynchostegium murale.
Landskapstyper
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Vattendrag
Vattendrag
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Bryopsida (egentliga bladmossor), Ordning Pottiales, Familj Pottiaceae, Släkte Didymodon (lansmossor), Art Didymodon sinuosus (Mitt.) Delogne - skör lansmossa Synonymer Barbula sinuosa

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Arten växer på översilad kalksten i södra Sveriges kalkområden. En sällsynt art i en exklusiv miljö. Samtliga aktuella lokaler är individfattiga och arten är aldrig funnen fertil. Populationen är kraftigt fragmenterad vilket gör den sårbar. Antalet reproduktiva individer skattas till 150 (25-500). Antalet lokalområden i landet skattas till 8. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 120 (32-320) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).
Arten bildar upp till 1 cm höga, mörkt gröna till brungröna, lösa tuvor. Bladen är långsmala, 4,5-6,5 gånger så långa som breda och gradvis övergående i en smalt triangulär spets vars udd består av en eller flera färglösa celler. Bladen är mycket sköra och därför saknas ofta själva spetsen. I bladvecken hittar man gulbruna rhizoider. Fuktiga blad är utstående. Kanterna är något vågiga och oftast plana, utom i bladbasen där de kan vara smalt tillbakaböjda. Upptill på bladet är kanterna ojämna och inskurna samt ofta oregelbundet tandade i bladspetsen. Cellerna i bladets övre del är 7-8 µm breda och tätt papillösa, cellerna i bladbasen är kvadratiska, gulaktiga och släta medan cellerna närmast nerven är rektangulära och färglösa och har förtjockade, släta väggar. Nerven är tydlig (40-90 µm bred), ljust rödbrun och slutar strax nedanför spetsen. Dess översida är täckt av runda celler. Arten är skildkönad och kapslar är inte kända. Endast sterila skott och honplantor är funna i Sverige. Specialiserad vegetativ förökning förekommer genom att bladdelar bryts av.
Skör lansmossa kan likna vridmossa Trichostomum tenuirostre, men den senare saknar tänder i bladspetsen och växer aldrig på kalk utan på sura eller neutrala bergarter.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för skör lansmossa

Länsvis förekomst och status för skör lansmossa baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för skör lansmossa

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är sällsynt i Sverige och Danmark. Utbredningen i Europa tycks vara västlig och omfattar stora delar av Väst- och Mellaneuropa, med östliga utposter i Ukraina, på Krim och i Kaukasus. Utanför Europa återfinns den i Nordafrika, Mindre Asien och Nordamerika. Arten är rödlistad även i flera andra länder i Europa.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Dicranidae  
  • Ordning
    Pottiales  
  • Familj
    Pottiaceae  
  • Underfamilj
    Trichostomoideae  
  • Släkte
    Didymodon - lansmossor 
  • Art
    Didymodon sinuosus(Mitt.) Delogne - skör lansmossa
    Synonymer
    Barbula sinuosa

Skör lansmossa växer på fuktig kalksten i översilade och skuggade branter med ädellövskog, i och intill skogsbäckar och andra tidvis våta och skuggiga miljöer. I översvämningszonen längs bäckar är den även funnen på trädrötter och vedbitar. På Brittiska öarna växer arten även på murar och på gamla byggnader. Den växer ofta tillsammans med källgräsmossa Brachythecium rivulare, orange lansmossa Didymodon insulanus, kvarnbäckmossa Hygrohypnum luridum, nålmossa Rhynchostegiella tenella och stennäbbmossa Rhynchostegium murale.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog, Vattendrag

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Berg/hårdbotten (Viktig)
På grund av sin sällsynthet hotas arten av all slags påverkan på de bäckar där den växer. Detta gäller förändringar av hydrologin och vattnets kvalitet, men även förändringar i vegetationen på lokalerna, exempelvis kalhyggesbruk.

Påverkan
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
De lokaler som inte återbesökts sedan 1970-talet måste snarast undersökas, och deras status rapporteras till ansvariga myndigheter för att förhindra exploatering som kan slå ut arten. Lokalerna måste ges ett ändamålsenligt skydd (åtminstone tre ligger redan i skyddade områden, såsom Dalby Söderskog i Skåne, Rönnerum naturreservat på Öland och Munkängarna i Västergötland).
Utländska namn - DK: Bølget Kalktuemos.

Etymologi: sinuosus = vågig, urnupen, buktig; sinus (lat.) = krök, båge, bukt, rundning; bergsklyfta; suffixet -osus (lat.).
Uttal: [Didýmodon sinuósus]

key facts Wavy Beard-moss. Forms lax, dark green to brownish-green, up to 1 cm high tufts. Leaves elongate, 4.5-6.5 times longer than wide, spreading when moist. The narrowly triangular apex ends in one or more hyaline cells. The leaves are very fragile, and their tips are often missing. Leaf margin slightly flexuose when moist, some-times narrowly recurved at base, otherwise plane. Its upper half is uneven with incisions, often also irregular teeth at the tip. Laminal cells above 7-8 µm, densely papillose. Cells at leaf-base quadrate, yellowish, smooth. Cells adjacent to costa rectangular and hyaline with smooth, incrassate walls. Capsules unknown. Vegetative propagation by caducous leaves. - Grows on moist, flushed limestone in shady broadleaf forest precipices, in or by woodland streams (at such sites also found on tree roots and dead wood), and in other shady, periodically wet habitats.

Andersen, A. G. m.fl. (totalt 8 förf.) 1976. Den danske mosflora. I. Bladmosser. Gyldendal, Köbenhavn.

Hallingbäck, T. 2008. Didymodon sinuosus skör lansmossa s. 114. I: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Bladmossor. Kompaktmossor - kapmossor : Bryophyta : Anoectangium - Orthodontium. Artdatabanken, SLU, Uppsala.

Ignatov, M. S. & Afonina, O. M. 1992. Check-list of the mosses of the former USSR. Arctoa 1: 1-85.

Nyholm, E. 1989. Illustrated flora of Nordic mosses. Fasc. 2. Nordisk Bryologisk Förening, Köpenhamn och Lund.

Zander, R. H. 1978. Didymodon sinuosus in Alaska and a key to species of Pottiaceae with propaguloid leaf apices. Bryologist 81: 572-575.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Lars Hedenäs 1994. Rev. Tomas Hallingbäck 2008. Uppdaterad av Tomas Hallingbäck 2010.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Dicranidae  
  • Ordning
    Pottiales  
  • Familj
    Pottiaceae  
  • Underfamilj
    Trichostomoideae  
  • Släkte
    Didymodon - lansmossor 
  • Art
    Didymodon sinuosus, (Mitt.) Delogne - skör lansmossa
    Synonymer
    Barbula sinuosa
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Lars Hedenäs 1994. Rev. Tomas Hallingbäck 2008. Uppdaterad av Tomas Hallingbäck 2010.