Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  skorpdagglav

Organismgrupp Lavar Diploicia canescens
Skorpdagglav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Skorpdagglav har en loberad, gråvit, upp till 1 mm tjock bål, ofta sammanväxande så att de täcker större ytor. Bålflikarna är ca 1 mm breda och 2–3 mm långa. Framför allt i mitten av bålen finns grovkorniga soral. Dessa är från början runda men växer med tiden ofta samman. Märgen kan vara gulaktig. Fruktkroppar är inte kända från Sverige.
Utbredning
Länsvis förekomst för skorpdagglav Observationer i  Sverige för skorpdagglav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är i Sverige bara funnen på tre lokaler i Skåne. Två av lokalerna har varit kända sedan 1911 (Kullaberg) respektive 1943 (Trolle-Ljungby). Den tredje lokalen hittades 1994 vid Bäckaskogs slott. Populationen har minskat med 40% sedan 1992 och 2004 finns den på totalt 17 träd. Orsaken till minskningen är oklar. Ytterligare fynd har inte gjorts trots att arten sökts på många till synes lämpliga lokaler. Anledningen är troligen att de tre kända populationerna i Sverige utgör nordliga utposter i artens utbredningsområde. I övrigt finns spridda förekomster i Danmark (rödlistad) samt i de suboceaniska delarna av Europa i övrigt utom i Norge. Den är även känd från Medelhavsområdet, USA, Australien och Nya Zeeland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
A2bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)
Antalet lokaler har ökat från 3 till 10 sedan 2010 beroende på ett framgångsrikt åtgärdsprogram och kanske också klimatförändringar varför arten flyttar från CR till EN. Arten är funnen i Skåne och på Gotland. Tidigare främst känd från alm vilken är hotad av almsjukan. Arten har sedan 2010 etablerat sig på flera nya trädslag . Antalet reproduktiva individer skattas till 250 (150-300). Antalet lokalområden i landet skattas till 13 (10-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 536 km² och förekomstarean (AOO) till 20 (16-28) km². Populationen är ökande. Minskningstakten har uppgått till 60 (50-80) % under de senaste 50 åren. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt A-kriteriet. (A2bc).
Ekologi
I Sverige förekommer skorpdagglav främst på alm, men även på ask och lind, och ett fynd har gjorts på ek. Arten är beroende av gamla eller mycket gamla träd med relativt högt pH i barken. Den trivs i en näringsrik miljö där stoft, vägsalt m.m. impregnerar barken, men hävdar sig inte så väl i konkurrens med snabbväxande blad- och busklavar. Därför sitter skorpdagglav oftast där konkurrensen är lägre. Växtplatserna är halvöppna till något skuggiga och utgörs av parkmiljöer, en allé, några fristående träd samt några träd i ett skogsbryn. I övriga Europa växer skorpdagglav även på kalksten, cement och kalkpåverkad silikatsten samt ved. Arten finns i låglänta områden med milda vintrar och varma somrar.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Ädellövskog
Ädellövskog
Lövskog
Lövskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· ask
· ask
· skogsalm
· skogsalm
· skogsek
· skogsek
· skogslind
· skogslind
· skogslönn
· skogslönn
· tysklönn
· tysklönn
Levande träd
Levande träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Caliciales, Familj Caliciaceae, Släkte Diploicia, Art Diploicia canescens (Dicks.) A.Massal. - skorpdagglav Synonymer Buellia canescens (Dicks.) De Not., Diplotomma canescens (Dicks.) Flot.

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier A2bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation Antalet lokaler har ökat från 3 till 10 sedan 2010 beroende på ett framgångsrikt åtgärdsprogram och kanske också klimatförändringar varför arten flyttar från CR till EN. Arten är funnen i Skåne och på Gotland. Tidigare främst känd från alm vilken är hotad av almsjukan. Arten har sedan 2010 etablerat sig på flera nya trädslag . Antalet reproduktiva individer skattas till 250 (150-300). Antalet lokalområden i landet skattas till 13 (10-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 536 km² och förekomstarean (AOO) till 20 (16-28) km². Populationen är ökande. Minskningstakten har uppgått till 60 (50-80) % under de senaste 50 åren. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt A-kriteriet. (A2bc).

Åtgärdsprogram Fastställt
Skorpdagglav har en loberad, gråvit, upp till 1 mm tjock bål, ofta sammanväxande så att de täcker större ytor. Bålflikarna är ca 1 mm breda och 2–3 mm långa. Framför allt i mitten av bålen finns grovkorniga soral. Dessa är från början runda men växer med tiden ofta samman. Märgen kan vara gulaktig. Fruktkroppar är inte kända från Sverige.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för skorpdagglav

Länsvis förekomst och status för skorpdagglav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för skorpdagglav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är i Sverige bara funnen på tre lokaler i Skåne. Två av lokalerna har varit kända sedan 1911 (Kullaberg) respektive 1943 (Trolle-Ljungby). Den tredje lokalen hittades 1994 vid Bäckaskogs slott. Populationen har minskat med 40% sedan 1992 och 2004 finns den på totalt 17 träd. Orsaken till minskningen är oklar. Ytterligare fynd har inte gjorts trots att arten sökts på många till synes lämpliga lokaler. Anledningen är troligen att de tre kända populationerna i Sverige utgör nordliga utposter i artens utbredningsområde. I övrigt finns spridda förekomster i Danmark (rödlistad) samt i de suboceaniska delarna av Europa i övrigt utom i Norge. Den är även känd från Medelhavsområdet, USA, Australien och Nya Zeeland.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Caliciales  
  • Familj
    Caliciaceae  
  • Släkte
    Diploicia  
  • Art
    Diploicia canescens(Dicks.) A.Massal. - skorpdagglav
    Synonymer
    Buellia canescens (Dicks.) De Not.
    Diplotomma canescens (Dicks.) Flot.

I Sverige förekommer skorpdagglav främst på alm, men även på ask och lind, och ett fynd har gjorts på ek. Arten är beroende av gamla eller mycket gamla träd med relativt högt pH i barken. Den trivs i en näringsrik miljö där stoft, vägsalt m.m. impregnerar barken, men hävdar sig inte så väl i konkurrens med snabbväxande blad- och busklavar. Därför sitter skorpdagglav oftast där konkurrensen är lägre. Växtplatserna är halvöppna till något skuggiga och utgörs av parkmiljöer, en allé, några fristående träd samt några träd i ett skogsbryn. I övriga Europa växer skorpdagglav även på kalksten, cement och kalkpåverkad silikatsten samt ved. Arten finns i låglänta områden med milda vintrar och varma somrar.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Exploaterad miljö

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Ädellövskog, Lövskog, Människoskapad miljö på land

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· ask - Fraxinus excelsior (Viktig)
· skogsalm - Ulmus glabra (Viktig)
· skogsek - Quercus robur (Viktig)
· skogslind - Tilia cordata (Har betydelse)
· skogslönn - Acer platanoides (Viktig)
· tysklönn - Acer pseudoplatanus (Har betydelse)
Levande träd (Viktig)
Skorpdagglav verkar inte vara speciellt känslig för luftföroreningar och försurning. De främsta hoten utgör avverkning av värdträden och almsjuka.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Bekämpningsmedel (Viss negativ effekt)
  • Minskning av relaterad art (Stor negativ effekt)
De tre kända lokalerna med skorpdagglav i Skåne måste skyddas. En lokal ligger inom ett naturreservat. Skötselföreskrifterna måste där anpassas till arten, vilket bl.a. innebär att värdträden inte får avverkas. Möjligheten att transplantera skorpdagglav till nya värdträd bör undersökas.

Åtgärdsprogram Fastställt
Utländska namn – DK: Grå støvrosetlav.

Almborn, O. 1948. Distribution and ecology of some south Scandinavian lichens. Bot. Not. suppl. 1(2).

Arup, U. 2003. Floraväkterirapport: skorpdagglav – en art på väg utför? Lavbulletinen 2003: 50-52.

Arup, U. & Ekman, S. 1997. Presentation av arterna. I: Arup, U., Ekman, S., Kärnefelt, I. & Mattsson, J.-E.

(red.), Skyddsvärda lavar i sydvästra Sverige. SBF-förlaget, Lund.

Johansson, P. 1992. Bark- och vedlavar på Kullaberg – förändringar under 80 år. Svensk Bot. Tidskr. 86: 243-259.

Moberg, R. 2002. Physciaceae. Nordic Lichen Flora 2: 1-116. TH-tryck AB, Uddevalla.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Arup 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Caliciales  
  • Familj
    Caliciaceae  
  • Släkte
    Diploicia  
  • Art
    Diploicia canescens, (Dicks.) A.Massal. - skorpdagglav
    Synonymer
    Buellia canescens (Dicks.) De Not.
    Diplotomma canescens (Dicks.) Flot.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Arup 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.