Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  guldfingersvamp

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Ramaria lutea
Guldfingersvamp Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En stor eller medelstor, enhetligt blekt citrongul-ljusgul korallfingersvamp som blir ca 15 cm hög och lika bred, ofta bredare än hög. Den är rikt förgrenad redan från basen med spretande grenar och vid basen finns ofta små embryon av outvecklade citrongula grenar (helt utan orangegula toner). Foten är kort, vitaktig, glatt och karaktäristiskt såplikt hal. Köttet i foten är i tvärsnitt vitt, blankt och som äldre tydligt gelatinöst. Hyferna saknar söljor och sporer är vårtiga, cylindriska, ca 7–12 µm långa (i lövskog upp till 9 µm). Enligt nya undersökningar skiljer sig svampar som påträffas i granskog på att ha något större och bredare sporer och har därför givits ett eget provisoriskt namn ”Ramaria aff. flavoides” (se Brandrud m.fl. 2012). Tills vidare forskning klargjort frågan inkluderas på detta faktablad även granskogsformen i en bredare tolkning av R. lutea.
Utbredning
Länsvis förekomst för guldfingersvamp Observationer i  Sverige för guldfingersvamp
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Svampen är sällsynt eller mycket sällsynt i Sverige. Den är också noterad från Norge, Finland, Tyskland och Italien. Utbredningen emellertid dåligt känd på grund av sammanblandning med andra ljust gula fingersvampar. I Sverige finns enstaka fynd i bokskog från Skåne och från kalkgranskog i södra Värmland samt västra Götaland. Arten är av allt att döma starkt hotad.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Bildar mykorrhiza i rik ädellövskog med bok, ek, hassel men även i kalkbarrskog. Cirka 10 kända lokaler i landet. Status i landet något oklar men eftersökt och uppenbarligen mycket ovanlig och hotad av habitatförändringar som avverkning och eutrofiering på dess fåtaliga växtplatser. 2005 rödlistades denna art under namnet Ramaria aurea, men det har nu visat sig att det svenska fyndet ska heta R. lutea. Äkta Ramaria aurea är inte påträffad i Norden. Antalet reproduktiva individer skattas till 500 (200-1000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (10). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 25 (10-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 5000 km² och förekomstarean (AOO) till 40 km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Arten bildar mykorrhiza med bok, ek och gran. I Norge beskrivs miljön som rik lågörtsekskog, kalklind-ekskog, samt i blandskog med ek och bok. I Sverige och Tyskland är den känd från kalkbokskog och i Sverige och Finland i ren barrskog. I Sverige är den förutom i bokskog påträffad i fuktig, örtrik kalkgranskog, bl.a. på ultrabasiska bergarter. Här finns i barrskogen ett lundartat inslag av gräs och örter i fältskiktet, t.ex. med blåsippa, vispstarr, smultron och underviol. Jordmånen utgörs av brunjord. Barrskogen är normalt olikåldrig och luckig med inslag av gamla träd och strukturen är vanligen präglad av ett tidigare skogsbete. På lokalerna växer den normalt tillsammans med många andra rödlistade mykorrhizasvampar.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Mykorrhiza
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· bok
· bok
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Gomphales, Familj Ramariaceae, Släkte Ramaria (korallfingersvampar), Art Ramaria lutea (Vent.) Schild - guldfingersvamp Synonymer Ramaria pallidosaponaria R.H. Petersen, Ramaria aurea (Fr.) Quél.

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Bildar mykorrhiza i rik ädellövskog med bok, ek, hassel men även i kalkbarrskog. Cirka 10 kända lokaler i landet. Status i landet något oklar men eftersökt och uppenbarligen mycket ovanlig och hotad av habitatförändringar som avverkning och eutrofiering på dess fåtaliga växtplatser. 2005 rödlistades denna art under namnet Ramaria aurea, men det har nu visat sig att det svenska fyndet ska heta R. lutea. Äkta Ramaria aurea är inte påträffad i Norden. Antalet reproduktiva individer skattas till 500 (200-1000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (10). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 25 (10-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 5000 km² och förekomstarean (AOO) till 40 km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Konventioner Skogsstyrelsens signalart
En stor eller medelstor, enhetligt blekt citrongul-ljusgul korallfingersvamp som blir ca 15 cm hög och lika bred, ofta bredare än hög. Den är rikt förgrenad redan från basen med spretande grenar och vid basen finns ofta små embryon av outvecklade citrongula grenar (helt utan orangegula toner). Foten är kort, vitaktig, glatt och karaktäristiskt såplikt hal. Köttet i foten är i tvärsnitt vitt, blankt och som äldre tydligt gelatinöst. Hyferna saknar söljor och sporer är vårtiga, cylindriska, ca 7–12 µm långa (i lövskog upp till 9 µm). Enligt nya undersökningar skiljer sig svampar som påträffas i granskog på att ha något större och bredare sporer och har därför givits ett eget provisoriskt namn ”Ramaria aff. flavoides” (se Brandrud m.fl. 2012). Tills vidare forskning klargjort frågan inkluderas på detta faktablad även granskogsformen i en bredare tolkning av R. lutea.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för guldfingersvamp

Länsvis förekomst och status för guldfingersvamp baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för guldfingersvamp

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Svampen är sällsynt eller mycket sällsynt i Sverige. Den är också noterad från Norge, Finland, Tyskland och Italien. Utbredningen emellertid dåligt känd på grund av sammanblandning med andra ljust gula fingersvampar. I Sverige finns enstaka fynd i bokskog från Skåne och från kalkgranskog i södra Värmland samt västra Götaland. Arten är av allt att döma starkt hotad.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Phallomycetidae  
  • Ordning
    Gomphales  
  • Familj
    Ramariaceae  
  • Släkte
    Ramaria - korallfingersvampar 
  • Art
    Ramaria lutea(Vent.) Schild - guldfingersvamp
    Synonymer
    Ramaria pallidosaponaria R.H. Petersen
    Ramaria aurea (Fr.) Quél.

Arten bildar mykorrhiza med bok, ek och gran. I Norge beskrivs miljön som rik lågörtsekskog, kalklind-ekskog, samt i blandskog med ek och bok. I Sverige och Tyskland är den känd från kalkbokskog och i Sverige och Finland i ren barrskog. I Sverige är den förutom i bokskog påträffad i fuktig, örtrik kalkgranskog, bl.a. på ultrabasiska bergarter. Här finns i barrskogen ett lundartat inslag av gräs och örter i fältskiktet, t.ex. med blåsippa, vispstarr, smultron och underviol. Jordmånen utgörs av brunjord. Barrskogen är normalt olikåldrig och luckig med inslag av gamla träd och strukturen är vanligen präglad av ett tidigare skogsbete. På lokalerna växer den normalt tillsammans med många andra rödlistade mykorrhizasvampar.

Ekologisk grupp: Mykorrhiza

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· bok - Fagus sylvatica (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
All form av skogsavverkning i eller i närheten av växtplatsen som kan påverka lokalens mikroklimat. Även kvävenedfall genom luftföroreningar och skogsmarksgödsling innebär hot. I lövskogar kan inväxning med gran eventuellt utgöra ett hot.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Växtplatserna bör skyddas. Arten bör eftersökas på nya lokaler i kalkgranskogar och rika ädellövskogar i södra Sverige.
Som nytt svenskt namn föreslås här såpfingersvamp som syftar till artens karaktäristiskt glatta och såphala fot. Ny forskning får utvisa om granskogsformer och lövskogsformer är artskilda.

Brandrud, T.E., Bendiksen, E., Bendiksen, K., Kytövuori, I. & Toivonen, M. 2012. Ektomykorrizadannende korallsopper (Ramaria p.p.) i eikeskog och annan edellauvskog i Norge. Agarica 32: 5-19. (BILD)

Christan, J. 2008. Die Gattung Ramaria in Deutschland. IHW-Verlag, Eching. (BILD, som ”pallido-saponaria”).

Petersen, R.H. 1989. Contributions toward a monograph of Ramaria - VIII. Some taxa sheltered under the name Ramaria flava. Persoonia 14 (1): 23-42. (= beskrivning av R. pallido-saponaria).

Schild, E.1977. Clavaria lutea Vitt., eine eigene art. Persoonia 9: 409-416.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Johan Nitare 2012

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Phallomycetidae  
  • Ordning
    Gomphales  
  • Familj
    Ramariaceae  
  • Släkte
    Ramaria - korallfingersvampar 
  • Art
    Ramaria lutea, (Vent.) Schild - guldfingersvamp
    Synonymer
    Ramaria pallidosaponaria R.H. Petersen
    Ramaria aurea (Fr.) Quél.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Johan Nitare 2012