Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  skaftslamkrypa

Organismgrupp Kärlväxter Elatine hexandra
Skaftslamkrypa Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Skaftslamkrypa är en ettårig, mycket oansenlig vattenväxt. Skotten blir inte mer än några cm långa, i undantagsfall upp till 15 cm. På den krypande och rotslående stammen sitter motsatta blad, som kan ha ett kort bladskaft och är spatelformade. Blommorna, som är försedda med ett 0,5–10 mm långt skaft, sitter i bladvecken. Blomman är tretalig med tre foder- och kronblad och med sex ståndare. Skaftslamkrypan kan förväxlas med de övriga slamkryporna men ett bra kännemärke förutom de skaftade blommorna är att fröna är nästan raka eller bara svagt krökta.. Normalt växer de sällan tillsammans med skaftslamkrypan som troligen föredrar näringsfattigare vatten.
Utbredning
Länsvis förekomst för skaftslamkrypa Observationer i  Sverige för skaftslamkrypa
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Skaftslamkrypa finns i Halland, Småland, Bohuslän, Västergötland, Värmland, Närke och Södermanland. Den är sällsynt och kanske förbisedd. I Norden finns den sällsynt i västra och sydvästra Norge samt i Jylland i Danmark. Den huvudsakliga utbredning av skaftslamkrypa är i Väst- och Centraleuropa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(i,ii,iii,iv,v)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Förekommer från Småland och Halland upp till Värmland och Södermanland. Skaftslamkrypa växer på stränder och grunda bottnar i näringsfattiga sjöar och småvatten. Igenväxning på grund av eutrofering är största hotet mot arten. Arten är föremål för ett åtgärdsprogram som håller på att tas fram. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 340 (300-450) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iii,iv,v)c(iv)).
Ekologi
Stränder och grunda bottnar av näringsfattiga sjöar och småvatten är skaftslamkrypans växtplatser. Den kan växa på djupare vatten än de andra slamkryporna. Bottnarna skall helst bestå av finkorniga jordar utan tjocka dylager.
Landskapstyper
Sötvatten
Sötvatten
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Sjöar
Sjöar
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Vatten
Vatten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Malpighiales (malpigiaordningen), Familj Elatinaceae (slamkrypeväxter), Släkte Elatine (slamkrypor), Art Elatine hexandra (Lapierre) DC. - skaftslamkrypa Synonymer

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(i,ii,iii,iv,v)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Förekommer från Småland och Halland upp till Värmland och Södermanland. Skaftslamkrypa växer på stränder och grunda bottnar i näringsfattiga sjöar och småvatten. Igenväxning på grund av eutrofering är största hotet mot arten. Arten är föremål för ett åtgärdsprogram som håller på att tas fram. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 340 (300-450) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(i,ii,iii,iv,v)c(iv)).
Konventioner Typisk art i 3110 Näringsfattiga slättsjöar (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON))
Åtgärdsprogram Fastställt
Skaftslamkrypa är en ettårig, mycket oansenlig vattenväxt. Skotten blir inte mer än några cm långa, i undantagsfall upp till 15 cm. På den krypande och rotslående stammen sitter motsatta blad, som kan ha ett kort bladskaft och är spatelformade. Blommorna, som är försedda med ett 0,5–10 mm långt skaft, sitter i bladvecken. Blomman är tretalig med tre foder- och kronblad och med sex ståndare. Skaftslamkrypan kan förväxlas med de övriga slamkryporna men ett bra kännemärke förutom de skaftade blommorna är att fröna är nästan raka eller bara svagt krökta.. Normalt växer de sällan tillsammans med skaftslamkrypan som troligen föredrar näringsfattigare vatten.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för skaftslamkrypa

Länsvis förekomst och status för skaftslamkrypa baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för skaftslamkrypa

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Skaftslamkrypa finns i Halland, Småland, Bohuslän, Västergötland, Värmland, Närke och Södermanland. Den är sällsynt och kanske förbisedd. I Norden finns den sällsynt i västra och sydvästra Norge samt i Jylland i Danmark. Den huvudsakliga utbredning av skaftslamkrypa är i Väst- och Centraleuropa.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Malpighiales - malpigiaordningen 
  • Familj
    Elatinaceae - slamkrypeväxter 
  • Släkte
    Elatine - slamkrypor 
  • Art
    Elatine hexandra(Lapierre) DC. - skaftslamkrypa

Stränder och grunda bottnar av näringsfattiga sjöar och småvatten är skaftslamkrypans växtplatser. Den kan växa på djupare vatten än de andra slamkryporna. Bottnarna skall helst bestå av finkorniga jordar utan tjocka dylager.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Sötvatten

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Sjöar, Sötvattensstrand

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Har betydelse)
Vatten (Viktig)
Igenväxning på grund av eutrofiering av sjöar och vattendrag är det största hotet mot arten. Försurning på grund av luftföroreningar och skogsdikningar är också ett hot.

Påverkan
  • Försurning (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
  • Vattenreglering (Viss negativ effekt)
Minskade utsläpp i luft och vatten för att hejda eutrofiering och försurning är på sikt en nödvändig åtgärd. Ett åtgärdsprogram för skaftslamkrypa ska upprättas och det kommer att ge förslag på fler lämpliga åtgärder. Arten bör övervakas av floraväktarna.

Åtgärdsprogram Fastställt
Utländska namn – NO: Skaftevjeblom, DK: Sekshannet Bækarve, GB: Six-stamened Waterwort.

Bertilsson, A. m fl 2002. Västergötlands flora. Lund.

Ekman, J., Frostberg, K. & Svenson, A. 2005. Floraväkteriet i Sörmland och Uppland fram t.o.m. 2004. Daphne 16: 3–111.

Fægri, K. 1960. Maps of Distribution of Norwegian Plants. I. Costal Plants. Universitet i Bergen Skrifter Nr. 26.

Georgson, K. m fl 1997. Hallands flora. Lund.

Larsen, K. & Pedersen, A. 1960. Papaveraceernes, Fumariaceernes, Nymphaeaceernes, Ceratophyllaceernes, Elatinaceernes, Halorrhagidaceernes, Hippuridaceernes og Lythraceernes udbredelse i Danmark. Bot. Tidsskr. 56: 37–86.

Løjtnant, B. & Worsøe, E. 1993. Status over den danske flora 1993. G.E.C. Gads Forlag, Kopenhagen.

Rydberg, H & Wanntorp, H.-E. 2001. Sörmlands Flora. Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Thorán, L. 1971. Elatine hexandra och andra växtfynd från Södermanland. Svensk Bot. Tidskr. 65: 113–117.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Anders Bertilsson 1995. ©ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Malpighiales - malpigiaordningen 
  • Familj
    Elatinaceae - slamkrypeväxter 
  • Släkte
    Elatine - slamkrypor 
  • Art
    Elatine hexandra, (Lapierre) DC. - skaftslamkrypa
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Anders Bertilsson 1995. ©ArtDatabanken, SLU 2007.