Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  serpentinkalklav

Organismgrupp Lavar Endocarpon psorodeum
Serpentinkalklav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Serpentinkalklav är en skorplav vars bål är uppbyggd av upp till 2,5 mm breda, ljusbruna till svartaktiga fjäll med veckad kant. Fjällens undersida är svart. Perithecierna är svarta, insänkta i bålen och 0,2 mm breda. I hymeniet finns alger, s.k. hymenialalger, som är sfäriska och 2–3 µm i diameter. Parafyserna är gelatinösa och sällan tydliga i mogna perithecier. Sporerna är murformade, bruna och 27–48 × 12–22 µm. Serpentinkalklav känns igen på kombinationen av att den växer direkt på sten och att hymenialalgerna är sfäriska. Den andra kalklaven som växer direkt på sten, fjällkalklav E. pulvinatum växer på kalksten och har avlånga hymenialalger.
Utbredning
Länsvis förekomst för serpentinkalklav Observationer i  Sverige för serpentinkalklav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är endast känd från ett fåtal lokaler i Härjedalen och Åsele Lappmark. Den upptäcktes först på 1970-talet och den finns sannolikt kvar på samtliga lokaler men några lokaler är inte besökta nyligen. Den finns även sällsynt i Finland där den är rödlistad.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
Endast känd från omkring fem lokaler från Västmanland till Åsele lappmark och finns sannolikt kvar på samtliga lokaler men några lokaler är inte besökta nyligen. Växer främst på exponerade serpentinklippor men har även hittats på kalkskiffer. Hotbilden är sannolikt begränsad till att biotopen är mycket ovanlig varför populationsstorleken är liten. Antalet reproduktiva individer skattas till 300 (60-1800). Antalet lokalområden i landet skattas till 25 (5-150). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 552 km² och förekomstarean (AOO) till 100 (20-600) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Arten är endast känd från exponerade klippor på serpentinberg. Hotbilden är sannolikt begränsad till att populationsstorleken är liten.
Landskapstyper
Skog
Skog
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Eurotiomycetes, Ordning Verrucariales, Familj Verrucariaceae, Släkte Endocarpon (kalklavar), Art Endocarpon psorodeum (Nyl.) Blomb. & Forssell - serpentinkalklav Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Endast känd från omkring fem lokaler från Västmanland till Åsele lappmark och finns sannolikt kvar på samtliga lokaler men några lokaler är inte besökta nyligen. Växer främst på exponerade serpentinklippor men har även hittats på kalkskiffer. Hotbilden är sannolikt begränsad till att biotopen är mycket ovanlig varför populationsstorleken är liten. Antalet reproduktiva individer skattas till 300 (60-1800). Antalet lokalområden i landet skattas till 25 (5-150). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 552 km² och förekomstarean (AOO) till 100 (20-600) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Serpentinkalklav är en skorplav vars bål är uppbyggd av upp till 2,5 mm breda, ljusbruna till svartaktiga fjäll med veckad kant. Fjällens undersida är svart. Perithecierna är svarta, insänkta i bålen och 0,2 mm breda. I hymeniet finns alger, s.k. hymenialalger, som är sfäriska och 2–3 µm i diameter. Parafyserna är gelatinösa och sällan tydliga i mogna perithecier. Sporerna är murformade, bruna och 27–48 × 12–22 µm. Serpentinkalklav känns igen på kombinationen av att den växer direkt på sten och att hymenialalgerna är sfäriska. Den andra kalklaven som växer direkt på sten, fjällkalklav E. pulvinatum växer på kalksten och har avlånga hymenialalger.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för serpentinkalklav

Länsvis förekomst och status för serpentinkalklav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för serpentinkalklav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är endast känd från ett fåtal lokaler i Härjedalen och Åsele Lappmark. Den upptäcktes först på 1970-talet och den finns sannolikt kvar på samtliga lokaler men några lokaler är inte besökta nyligen. Den finns även sällsynt i Finland där den är rödlistad.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Eurotiomycetes  
  • Underklass
    Chaetothyriomycetidae  
  • Ordning
    Verrucariales  
  • Familj
    Verrucariaceae  
  • Släkte
    Endocarpon - kalklavar 
  • Art
    Endocarpon psorodeum(Nyl.) Blomb. & Forssell - serpentinkalklav

Arten är endast känd från exponerade klippor på serpentinberg. Hotbilden är sannolikt begränsad till att populationsstorleken är liten.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Öppen fastmark, Blottad mark

Substrat/Föda:
Berg/hårdbotten (Viktig)
För närvarande finns inga hot mot förekomsterna förutom att den svenska populationen är liten. De små, glest spridda populationerna gör att det finns risk för att serpentivkalklav skall försvinna p.g.a. slumpfaktorer.
Exploatering av lokalerna bör undvikas.
Utländska namn – FI: Limipullokas.

Poelt, J. 1969. Bestimmungsschlüssel europäischer Flechten. J. Cramer, Vaduz.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Eurotiomycetes  
  • Underklass
    Chaetothyriomycetidae  
  • Ordning
    Verrucariales  
  • Familj
    Verrucariaceae  
  • Släkte
    Endocarpon - kalklavar 
  • Art
    Endocarpon psorodeum, (Nyl.) Blomb. & Forssell - serpentinkalklav
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Thor 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.