Gyalecta nidarosiensis
Lavar
- Ej bedömd NE
- Ej tillämplig NA
- Livskraftig LC
- Kunskapsbrist DD
- Nära hotad NT
- Sårbar VU
- Starkt hotad EN
- Akut hotad CR
- Nationellt utdöd RE
Klass Lecanoromycetes, Ordning Ostropales, Familj Gyalectaceae, Släkte Gyalecta (kraterlavar), Art Gyalecta nidarosiensis (Kindt) Baloch & Lücking Synonymer Belonia nidarosiensis (Kindt) P.M.Jørg. & Vězda, Clathroporina calcarea Walt.Watson, Microglaena nidarosiensis Kindt
Kriterier D
Dokumentation Arten har sedan 2010 hittats som ny för Sverige i ett begränsat område på Sudret på södra Gotland. Den växer på ett 40-tal hamlade askar, en lönn, ett äppelträd och två popplar. Arten har annars en suboceabnisk utbredning utanför Sverige. Askskottssjuka är ett stort hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 150 (90-300). Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (3-10). Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 80 (60-95) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 80 (60-95) %. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).
Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.
Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.
I Sverige är laven bara känd från ett område på sydligaste Gotland runt Sudrehals där den förekommer på ett fyrtiotal träd. Arten saknas i Danmark och Finland, men är relativt spridd i Norge (ej rödlistad). Världsutbredningen omfattar Västeuropa.
-
RikeFungi - svampar
-
StamAscomycota - sporsäcksvampar
-
UnderstamPezizomycotina
-
KlassLecanoromycetes
-
UnderklassOstropomycetidae
-
OrdningOstropales
-
FamiljGyalectaceae
-
SläkteGyalecta - kraterlavar
-
ArtGyalecta nidarosiensis(Kindt) Baloch & LückingSynonymerBelonia nidarosiensis (Kindt) P.M.Jørg. & VězdaClathroporina calcarea Walt.WatsonMicroglaena nidarosiensis Kindt
Gyalecta nidarosiensis växer i de flesta länder bara på sten, men i Sverige förekommer arten på träd. Det vanligaste trädslaget är hamlad ask, men den är påträffad även på lönn, äppelträd och poppel. Arten är eftersökt på stenmurar i anslutning till träd där arten förekommer, men utan resultat. Växtplatserna är halvöppna till igenvuxna trädmiljöer där många andra rödlistade arter påträffats. I hela artens utbredningsområde är den knuten till områden med maritima förhållanden. Flera andra lavar har också en starkt begränsad utbredning till just södra Gotland och sannolikt finns där ett speciellt klimat som denna och några andra arter kräver. En annan lav med samma utbredning är Caloplaca albolutescens (rödlistad som Sårbar VU).
Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)
Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Jordbrukslandskap
Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark
Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö
Substrat/Föda:Påverkan
- Igenväxning (Viss negativ effekt)
- Minskning av relaterad art (Stor negativ effekt)
- Avverkning (Viss negativ effekt)
Arup U., Hagström, M & Henriksson, J. 2013. Belonia nidarosiensis funnen i Sverige. Lavbulletinen 2013(2): 44-48.
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Arup
-
RikeFungi - svampar
-
StamAscomycota - sporsäcksvampar
-
UnderstamPezizomycotina
-
KlassLecanoromycetes
-
UnderklassOstropomycetidae
-
OrdningOstropales
-
FamiljGyalectaceae
-
SläkteGyalecta - kraterlavar
-
ArtGyalecta nidarosiensis, (Kindt) Baloch & LückingSynonymerBelonia nidarosiensis (Kindt) P.M.Jørg. & VězdaClathroporina calcarea Walt.WatsonMicroglaena nidarosiensis Kindt
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Arup