Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Gyalecta nidarosiensis

Organismgrupp Lavar Gyalecta nidarosiensis
  Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Gyalecta nidarosiensis är en skorplav med tunn, fint grynig till puderartad, rosa-orange bål med trentepohlioid alg. Fruktkropparna är perithecie-liknande apothecier med en porliknande öppning, blekrosa, nästan klotrunda och något nedsänkta i bålen och 0,25-0,4 mm i diameter. Sporerna är färglösa, murformade med avsmalnande ändar och 35-60 × 10-15 µm. Laven kan förväxlas med Gyalecta flotowii eller G. derivata, som dock saknar den rosa-orange, gryniga till puderartade bålen och har kortare sporer (Arup m.fl. 2013). Laven är tidigare känd under namnet Belonia nidarosiensis.
Utbredning
Länsvis förekomst för Gyalecta nidarosiensis Observationer i  Sverige för Gyalecta nidarosiensis
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige är laven bara känd från ett område på sydligaste Gotland runt Sudrehals där den förekommer på ett fyrtiotal träd. Arten saknas i Danmark och Finland, men är relativt spridd i Norge (ej rödlistad). Världsutbredningen omfattar Västeuropa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
D
Arten har sedan 2010 hittats som ny för Sverige i ett begränsat område på Sudret på södra Gotland. Den växer på ett 40-tal hamlade askar, en lönn, ett äppelträd och två popplar. Arten har annars en suboceabnisk utbredning utanför Sverige. Askskottssjuka är ett stort hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 150 (90-300). Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (3-10). Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 80 (60-95) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 80 (60-95) %. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).
Ekologi
Gyalecta nidarosiensis växer i de flesta länder bara på sten, men i Sverige förekommer arten på träd. Det vanligaste trädslaget är hamlad ask, men den är påträffad även på lönn, äppelträd och poppel. Arten är eftersökt på stenmurar i anslutning till träd där arten förekommer, men utan resultat. Växtplatserna är halvöppna till igenvuxna trädmiljöer där många andra rödlistade arter påträffats. I hela artens utbredningsområde är den knuten till områden med maritima förhållanden. Flera andra lavar har också en starkt begränsad utbredning till just södra Gotland och sannolikt finns där ett speciellt klimat som denna och några andra arter kräver. En annan lav med samma utbredning är Caloplaca albolutescens (rödlistad som Sårbar VU).
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Levande träd
Levande träd
· aplar
· aplar
· ask
· ask
· popplar
· popplar
· skogslönn
· skogslönn
Ved och bark
Ved och bark
· ask
· ask
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Ostropales, Familj Gyalectaceae, Släkte Gyalecta (kraterlavar), Art Gyalecta nidarosiensis (Kindt) Baloch & Lücking Synonymer Belonia nidarosiensis (Kindt) P.M.Jørg. & Vězda, Clathroporina calcarea Walt.Watson, Microglaena nidarosiensis Kindt

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier D
Dokumentation Arten har sedan 2010 hittats som ny för Sverige i ett begränsat område på Sudret på södra Gotland. Den växer på ett 40-tal hamlade askar, en lönn, ett äppelträd och två popplar. Arten har annars en suboceabnisk utbredning utanför Sverige. Askskottssjuka är ett stort hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 150 (90-300). Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (3-10). Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 80 (60-95) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 80 (60-95) %. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).
Gyalecta nidarosiensis är en skorplav med tunn, fint grynig till puderartad, rosa-orange bål med trentepohlioid alg. Fruktkropparna är perithecie-liknande apothecier med en porliknande öppning, blekrosa, nästan klotrunda och något nedsänkta i bålen och 0,25-0,4 mm i diameter. Sporerna är färglösa, murformade med avsmalnande ändar och 35-60 × 10-15 µm. Laven kan förväxlas med Gyalecta flotowii eller G. derivata, som dock saknar den rosa-orange, gryniga till puderartade bålen och har kortare sporer (Arup m.fl. 2013). Laven är tidigare känd under namnet Belonia nidarosiensis.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Gyalecta nidarosiensis

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Gyalecta nidarosiensis

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige är laven bara känd från ett område på sydligaste Gotland runt Sudrehals där den förekommer på ett fyrtiotal träd. Arten saknas i Danmark och Finland, men är relativt spridd i Norge (ej rödlistad). Världsutbredningen omfattar Västeuropa.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Ostropomycetidae  
  • Ordning
    Ostropales  
  • Familj
    Gyalectaceae  
  • Släkte
    Gyalecta - kraterlavar 
  • Art
    Gyalecta nidarosiensis(Kindt) Baloch & Lücking
    Synonymer
    Belonia nidarosiensis (Kindt) P.M.Jørg. & Vězda
    Clathroporina calcarea Walt.Watson
    Microglaena nidarosiensis Kindt

Gyalecta nidarosiensis växer i de flesta länder bara på sten, men i Sverige förekommer arten på träd. Det vanligaste trädslaget är hamlad ask, men den är påträffad även på lönn, äppelträd och poppel. Arten är eftersökt på stenmurar i anslutning till träd där arten förekommer, men utan resultat. Växtplatserna är halvöppna till igenvuxna trädmiljöer där många andra rödlistade arter påträffats. I hela artens utbredningsområde är den knuten till områden med maritima förhållanden. Flera andra lavar har också en starkt begränsad utbredning till just södra Gotland och sannolikt finns där ett speciellt klimat som denna och några andra arter kräver. En annan lav med samma utbredning är Caloplaca albolutescens (rödlistad som Sårbar VU).

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Levande träd (Viktig)
· aplar - Malus (Har betydelse)
· ask - Fraxinus excelsior (Viktig)
· popplar - Populus (Har betydelse)
· skogslönn - Acer platanoides (Har betydelse)
Ved och bark (Viktig)
· ask - Fraxinus excelsior (Viktig)
Askskottsjukan är ett starkt hot mot arten, liksom avverkning av värdträd. Ett annat hot är att antalet värdträd är mycket litet och att utbredningsområdet är starkt begränsat. Det innebär en risk för att arten ska försvinna p.g.a. slumpfaktorer.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Minskning av relaterad art (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
Om möjligt bör alla värdträd skyddas och skötselåtgärder utformas. Arten bör eftersökas ytterligare på Gotland. Det är angeläget att få fram lämpliga åtgärder för att bevara och utveckla populationer av ask eller annat trädslag med likartad barkstruktur. Igenväxning av lokalerna där arten förekommer motverkas bäst genom bete eller annan hävd.
Arten saknar svenskt namn.

Arup U., Hagström, M & Henriksson, J. 2013. Belonia nidarosiensis funnen i Sverige. Lavbulletinen 2013(2): 44-48.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Arup

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Ostropomycetidae  
  • Ordning
    Ostropales  
  • Familj
    Gyalectaceae  
  • Släkte
    Gyalecta - kraterlavar 
  • Art
    Gyalecta nidarosiensis, (Kindt) Baloch & Lücking
    Synonymer
    Belonia nidarosiensis (Kindt) P.M.Jørg. & Vězda
    Clathroporina calcarea Walt.Watson
    Microglaena nidarosiensis Kindt
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Arup