Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  mjöltaggsvamp

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Sarcodon lepidus
Mjöltaggsvamp Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En marklevande, medelstor taggsvamp med cirka 4–10 cm bred hatt, ibland något större. Fruktkropparna sitter ofta gyttrade i små grupper. Hatten är ljusbrun, ibland med ett grårosa skimmer på unga exemplar. Denna nyans kan bli kvarsittande i fläckar och i hattkanten. Hattytan är trådig, uppsprickande, fnasigt tovigt trådfjällig. Hos äldre exemplar kan hatten bli tydligt fjällig. Foten har hattens färg, förutom längst ner där den oftast får en blågrå färg. Svampen doftar mjöl och har en kraftig mjölsmak. Den är först nästan mild, men efter en kort stund blir smaken besk och ger en bitter eftersmak. På torkade fruktkroppar blir taggarna och köttet svagt gultonat.
Utbredning
Länsvis förekomst för mjöltaggsvamp Observationer i  Sverige för mjöltaggsvamp
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är överallt mycket sällsynt. Den är påträffad på enstaka lokaler i Skåne, Blekinge, Bohuslän och Västergötland (eventuellt även Östergötland). Den är dessutom funnen i Nederländerna och i Storbritannien. Svampen är en sydlig (nemoral) lövskogsart som förefaller ha en något sydvästlig (suboceanisk) tyngdpunkt i sin utbredning. Utbredningsbilden påminner mycket om den hos kompakt taggsvamp (Hydnellum compactum) vilket eventuellt kan ha en historisk förklaring. En hypotes är att svampen en gång under efteristiden följt med invandringen av bergek till vårt land och först långt senare flyttat över på bok (Nitare m.fl. 2015).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D1
Bildar mykorrhiza med ek och bok på mullrik mark. Troligen kalkgynnad men kan också växa på till synes magrare mark i varma klimatlägen. Känd från en handfull lokaler i Skåne, Blekinge, Östergötland och Västergötland. Molekylära och morfologiska studier har visat att arten är en lövskogsart som står nära men är väl skild från S. pseudoglaucopus som växer i kalktallskog. Den totala populationen i landet är liten och hotas av försämringar i habitatkvaliteér genom avverkningar eller igenväxning. Eventuell populationsförändring är svår att bedöma pga få fynd. Artens fortlevnadsmöjligheter blir förhoppningsvis förbättrad genom att den ingår i Naturvårdsverkets åtgärdsprogram för fjälltaggsvampar som sedan 2006 resulterat i en ökad kännedom om och uppmärksamhet kring arten, dess ekologi och förekomster. Antalet reproduktiva individer skattas till 800 (200-1600). Antalet lokalområden i landet skattas till 40 (10-80). Förekomstarean (AOO) skattas till 120 (12-240) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Arten bildar ektomykorrhiza med ek (bergek) och bok. Den växer i ädellövskog på mullrik mark och är hos oss troligen något kalkgynnad, men kan också växa på till synes fattigare lokaler i varma klimatlägen, t.ex. mot sjöar. Artens ekologi påminner mycket om den hos kompakt taggsvamp (Hydnellum compactum).
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Ädellövskog
Ädellövskog
Lövskog
Lövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Mykorrhiza
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Ved och bark
Ved och bark
Levande träd
Levande träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Thelephorales, Familj Bankeraceae, Släkte Sarcodon (fjälltaggsvampar), Art Sarcodon lepidus Maas Geest. - mjöltaggsvamp Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D1
Dokumentation Bildar mykorrhiza med ek och bok på mullrik mark. Troligen kalkgynnad men kan också växa på till synes magrare mark i varma klimatlägen. Känd från en handfull lokaler i Skåne, Blekinge, Östergötland och Västergötland. Molekylära och morfologiska studier har visat att arten är en lövskogsart som står nära men är väl skild från S. pseudoglaucopus som växer i kalktallskog. Den totala populationen i landet är liten och hotas av försämringar i habitatkvaliteér genom avverkningar eller igenväxning. Eventuell populationsförändring är svår att bedöma pga få fynd. Artens fortlevnadsmöjligheter blir förhoppningsvis förbättrad genom att den ingår i Naturvårdsverkets åtgärdsprogram för fjälltaggsvampar som sedan 2006 resulterat i en ökad kännedom om och uppmärksamhet kring arten, dess ekologi och förekomster. Antalet reproduktiva individer skattas till 800 (200-1600). Antalet lokalområden i landet skattas till 40 (10-80). Förekomstarean (AOO) skattas till 120 (12-240) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
En marklevande, medelstor taggsvamp med cirka 4–10 cm bred hatt, ibland något större. Fruktkropparna sitter ofta gyttrade i små grupper. Hatten är ljusbrun, ibland med ett grårosa skimmer på unga exemplar. Denna nyans kan bli kvarsittande i fläckar och i hattkanten. Hattytan är trådig, uppsprickande, fnasigt tovigt trådfjällig. Hos äldre exemplar kan hatten bli tydligt fjällig. Foten har hattens färg, förutom längst ner där den oftast får en blågrå färg. Svampen doftar mjöl och har en kraftig mjölsmak. Den är först nästan mild, men efter en kort stund blir smaken besk och ger en bitter eftersmak. På torkade fruktkroppar blir taggarna och köttet svagt gultonat.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för mjöltaggsvamp

Länsvis förekomst och status för mjöltaggsvamp baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för mjöltaggsvamp

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är överallt mycket sällsynt. Den är påträffad på enstaka lokaler i Skåne, Blekinge, Bohuslän och Västergötland (eventuellt även Östergötland). Den är dessutom funnen i Nederländerna och i Storbritannien. Svampen är en sydlig (nemoral) lövskogsart som förefaller ha en något sydvästlig (suboceanisk) tyngdpunkt i sin utbredning. Utbredningsbilden påminner mycket om den hos kompakt taggsvamp (Hydnellum compactum) vilket eventuellt kan ha en historisk förklaring. En hypotes är att svampen en gång under efteristiden följt med invandringen av bergek till vårt land och först långt senare flyttat över på bok (Nitare m.fl. 2015).
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Thelephorales  
  • Familj
    Bankeraceae  
  • Släkte
    Sarcodon - fjälltaggsvampar 
  • Art
    Sarcodon lepidusMaas Geest. - mjöltaggsvamp

Arten bildar ektomykorrhiza med ek (bergek) och bok. Den växer i ädellövskog på mullrik mark och är hos oss troligen något kalkgynnad, men kan också växa på till synes fattigare lokaler i varma klimatlägen, t.ex. mot sjöar. Artens ekologi påminner mycket om den hos kompakt taggsvamp (Hydnellum compactum).

Ekologisk grupp: Mykorrhiza

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Ädellövskog, Lövskog

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Ved och bark (Viktig)
Levande träd (Viktig)
Arten hotas främst av avverkning och andra skogsbruksåtgärder, liksom annan markexploatering och bebyggelse. Även inväxning av gran i äldre bokskog kan på sikt medföra ett hot. Då arten bara har mycket begränsade kända förekomster kan slumpfaktorer medföra att växtplatserna körs sönder eller förstörs. Anhopning av lövförna som skapar kvarliggande tjocka lövpackar på själva växtplatsen kan vara negativt.

Påverkan
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Skogsområden med arten bör skyddas och undantas från rationellt skogsbruk. All avverkning av bok eller bergek måste undvikas liksom körning med tunga maskiner.

Maas Geesteranus, R.A. 1975. Die terrestrischen stachelpilze Europas. Ver. Kon. Ned. Akad. Wetensch., Afd. Naturk. No. 65. Amsterdam, London.

Nitare, J. & Högberg, N. 2012. Svenska arter av fjälltaggsvampar (Sarcodon) - en preliminär rapport. Svensk Mykologisk Tidskrift 33 (3): 2-49.

Nitare, J. Hemberg, J. & Brandrud, T.E. 2015. Kompakt taggsvamp - några tankar om dess ekologi och utbredning i Sverige och Norge. Svensk Mykologisk Tidskrift 36 (3): 2-11.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Johan Nitare 2017

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Thelephorales  
  • Familj
    Bankeraceae  
  • Släkte
    Sarcodon - fjälltaggsvampar 
  • Art
    Sarcodon lepidus, Maas Geest. - mjöltaggsvamp
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Johan Nitare 2017