Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Geastrum pseudostriatum

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Geastrum pseudostriatum
  Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Geastrum pseudostriatum är en marklevande svamp som vid mognaden karaktäriseras av ett stjärnformigt uppsprucket ytterskikt (exoperidium) i vars centrum det sitter en rundad ”rökboll” (endoperidium). Unga fruktkroppar är rundade och utvecklas underjordiskt för att vid mognaden komma upp ovan markytan och spricka upp i 5 – 9 flikar med en diameter av 2 - 3 cm. Flikarnas utsida är täckta av vidhäftande förnapartiklar medan insidans köttiga skikt är blekt rosa till rödbrunt – brunsvart för att efterhand torka ut och flagna av. Flikarna är utbredda på marken eller böjda så att endast deras spetsar vidrör marken, ibland något hyrometriska och kan i torka delvis rullas uppåt/inåt. Rökbollen är gråbrun, 5 - 10 mm i diameter, har ett tydligt skaft och en knottrig, sandpapperslik yta. I toppen på rökbollen finns en markerad cirkulär mynningszon med en tydligt fårad, koniskt utskjutande pip. Den mogna spormassan är pulverformad, mörkbrun. Sporerna är runda, vårtiga och ca 4,5 – 5,5 µm i diameter.  
Utbredning
Länsvis förekomst för Geastrum pseudostriatum Observationer i  Sverige för Geastrum pseudostriatum
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Geastrum pseudostriatum är känd från totalt ca 55 lokaler i landets sydöstra delar: östra Skåne, Öland och Gotland.  Huvuddelen av fynden (60%) är gjorda på Öland. Den är väl eftersökt i landet och förekommer i ett exklusivt habitat med begränsad utbredning. Det totala antalet lokaler/lokalområden kan därför antas understiga 100. Den uppträder oftast med 1-5 förekomster på varje lokal. Några av dessa kan utgöras av fragmenterade mycel varför antalet unika mycel kan uppskattas till 2-3 per fyndlokal. Detta motsvarar en svensk population på ca 300 reproducerande individ. Arten är i övrigt känd från Danmark (två fyndlokaler), Ungern, Tyskland, Ryssland, Slovakien och Spanien (< 10 fyndlokaler i respektive land). Den saknas i Finland och Norge. Sverige hyser en större del av världspopulationen av arten, som ursprungligen beskrevs från ett sandstäppsområde i Ungern. Den förekommer sällsynt i områden med torrt, kontinentalt klimat och kan antas ha en större utbredning i östra Europa och Asien än vad som hittills är känt. Arten har sin kända världsutbredning begränsad till Europa och Mindre Asien (Turkiet; Stanek 1958).   
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
C2a(i)
Nedbrytare som växer i öppna hävdade marker såsom sandstäpp, sandiga torrängar och alvarmark. Alltid på kalkrik mark. Arten sträv jordstjärna G. berkeleyi s.lat. har nyligen delats upp i två arter där s.str.-arten huvudsakligen växer i skogsmiljöer medan de som växer i öppna biotoper tillhör arten G. pseudostriatum. Knuten till ett exklusivt habitat och är väl eftersökt. Total population i landet bedöms ha minskat och fortgående minska, huvudsakligen p.g.a. att öppen, sandig betesmark och stäppartade torrängar växer igen eller urlakas till mera hedartade biotoper. Antalet reproduktiva individer skattas till 1500 (1100-3000). Antalet lokalområden i landet skattas till 75 (55-125). En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Starkt hotad (EN). (C2a(i)).
Ekologi
Svampen är en nedbrytare som förekommer i näringsfattiga, solöppna kalkgräsmarker, huvudsakligen i mer eller mindre sandstäppsartade biotoper. Den påträffas huvudsakligen i betade områden med sandblottor orsakade av kreaturstramp eller annan form av begränsat markslitage (t ex kaninbete, stigar och fältvägar). I Centraleuropa har den även observerats i anslutning av markslitage (stigar, fältvägar) i glesa stäppskogar och bryn med Robinia pseudoacacia på kalkhaltig sand. 
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Geastrales, Familj Geastraceae (jordstjärnor), Släkte Geastrum, Art Geastrum pseudostriatum Hollós Synonymer Geastrum pseudostriatus Hollós, Geastrum hollosii V.J.Staněk

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier C2a(i)
Dokumentation Nedbrytare som växer i öppna hävdade marker såsom sandstäpp, sandiga torrängar och alvarmark. Alltid på kalkrik mark. Arten sträv jordstjärna G. berkeleyi s.lat. har nyligen delats upp i två arter där s.str.-arten huvudsakligen växer i skogsmiljöer medan de som växer i öppna biotoper tillhör arten G. pseudostriatum. Knuten till ett exklusivt habitat och är väl eftersökt. Total population i landet bedöms ha minskat och fortgående minska, huvudsakligen p.g.a. att öppen, sandig betesmark och stäppartade torrängar växer igen eller urlakas till mera hedartade biotoper. Antalet reproduktiva individer skattas till 1500 (1100-3000). Antalet lokalområden i landet skattas till 75 (55-125). En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Starkt hotad (EN). (C2a(i)).
Geastrum pseudostriatum är en marklevande svamp som vid mognaden karaktäriseras av ett stjärnformigt uppsprucket ytterskikt (exoperidium) i vars centrum det sitter en rundad ”rökboll” (endoperidium). Unga fruktkroppar är rundade och utvecklas underjordiskt för att vid mognaden komma upp ovan markytan och spricka upp i 5 – 9 flikar med en diameter av 2 - 3 cm. Flikarnas utsida är täckta av vidhäftande förnapartiklar medan insidans köttiga skikt är blekt rosa till rödbrunt – brunsvart för att efterhand torka ut och flagna av. Flikarna är utbredda på marken eller böjda så att endast deras spetsar vidrör marken, ibland något hyrometriska och kan i torka delvis rullas uppåt/inåt. Rökbollen är gråbrun, 5 - 10 mm i diameter, har ett tydligt skaft och en knottrig, sandpapperslik yta. I toppen på rökbollen finns en markerad cirkulär mynningszon med en tydligt fårad, koniskt utskjutande pip. Den mogna spormassan är pulverformad, mörkbrun. Sporerna är runda, vårtiga och ca 4,5 – 5,5 µm i diameter.  

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Geastrum pseudostriatum

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Geastrum pseudostriatum

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Geastrum pseudostriatum är känd från totalt ca 55 lokaler i landets sydöstra delar: östra Skåne, Öland och Gotland.  Huvuddelen av fynden (60%) är gjorda på Öland. Den är väl eftersökt i landet och förekommer i ett exklusivt habitat med begränsad utbredning. Det totala antalet lokaler/lokalområden kan därför antas understiga 100. Den uppträder oftast med 1-5 förekomster på varje lokal. Några av dessa kan utgöras av fragmenterade mycel varför antalet unika mycel kan uppskattas till 2-3 per fyndlokal. Detta motsvarar en svensk population på ca 300 reproducerande individ. Arten är i övrigt känd från Danmark (två fyndlokaler), Ungern, Tyskland, Ryssland, Slovakien och Spanien (< 10 fyndlokaler i respektive land). Den saknas i Finland och Norge. Sverige hyser en större del av världspopulationen av arten, som ursprungligen beskrevs från ett sandstäppsområde i Ungern. Den förekommer sällsynt i områden med torrt, kontinentalt klimat och kan antas ha en större utbredning i östra Europa och Asien än vad som hittills är känt. Arten har sin kända världsutbredning begränsad till Europa och Mindre Asien (Turkiet; Stanek 1958).   
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Phallomycetidae  
  • Ordning
    Geastrales  
  • Familj
    Geastraceae - jordstjärnor 
  • Släkte
    Geastrum  
  • Art
    Geastrum pseudostriatumHollós
    Synonymer
    Geastrum pseudostriatus Hollós
    Geastrum hollosii V.J.Staněk

Svampen är en nedbrytare som förekommer i näringsfattiga, solöppna kalkgräsmarker, huvudsakligen i mer eller mindre sandstäppsartade biotoper. Den påträffas huvudsakligen i betade områden med sandblottor orsakade av kreaturstramp eller annan form av begränsat markslitage (t ex kaninbete, stigar och fältvägar). I Centraleuropa har den även observerats i anslutning av markslitage (stigar, fältvägar) i glesa stäppskogar och bryn med Robinia pseudoacacia på kalkhaltig sand. 

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark

Substrat/Föda:
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
Mark/sediment (Viktig)
Flera av artens lokaler hotas av igenväxning till följd av upphörande eller minskande bete. Urlakning av övre markskikt och näringsanrikning utgör ytterligare hot, liksom exploatering (vägbyggen, konstruktion, uppodling, igenplantering) av dess växtlokaler. Även kväveanrikning genom luftföroreningar och läckage från omgivande jordbruksmark påverkar arten negativt. Arealen sandstäpp rapporteras ha minskat kraftigt i landet under lång tid. Som störst antas arealen ha varit under 1600-talet (Rosquist 2017). Under slutet av 1900-talet noterades en kraftig minskning (Danielsson 1996, Tyler 2003). Minskningen är fortgående och biotopen omfattar i Sverige idag endast ca 56 ha (Rosquist 2017). Denna långvariga minskning kan antas ha påverkat populationen av G. pseudostriatum negativt. Mindre än hälften av dess aktuella fyndlokaler är i idag belägna i naturskyddade områden eller i Natura 2000-områden. 


Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
Kvaliteten på de lokaler som hyser Geastrum pseudostriatum behöver säkerställas genom områdesbestämmelser som omfattar upprätthållet bete. Arten är lätt att känna igen redan i fält och lämpar sig därför väl som indikatorart/signalart för exklusiva sandgräsmarker. Regelbunden återinventering av kända lokaler skulle kunna ge en indikation om detta habitats status och utveckling. Ett pågående åtgärdsprogram (Rosquist 2017) har som mål att arealen sandstäpp skall fördubblas fram till 2030. Detta kommer sannolikt att gynna G. pseudostriatum, eftersom sandstäpp och sandstäppsartade biotoper är artens huvudsakliga habitat. 
Kotlaba & Pouzar (1987) och senare Sunhede (1989) inkluderade G. pseudostriatum i G. berkeleyi (sträv jordstjärna). Jeppson m fl (2013) visade med molekylära data att de två skall uppfattas som skilda arter med olika morfologi, ekologi och utbredning. Geastrum pseudostriatum skiljer sig från G. berkeleyi genom att ha mindre fruktkroppar, något större sporer och genom att förekomma i torra, öppna och sandstäppsartade biotoper. 

Danielsson S. 1996. Inventering av sandstäpp på Öland 1995. Länsstyrelsen i Kalmar län. Meddelande 1996: 1. 

Jeppson M, Nilsson RH, Larsson E. 2013. European earthstars in Geastraceae (Geastrales, Phallomycetidae) – a systematic approach using morphology and molecular sequence data. Systematics and Biodiversity 11(4): 437-465. 

Kotlaba F, Pouzar Z. 1987. Geastrum berkeleyi v Ceskoslovensku. Ceská Mykologie 42: 115-119. 

Rosquist G. 2017. Åtgärdsprogram för sandstäpp 2015-2019. Naturvårdsverket. Rapport 6676. 

Stanek, VJ. 1958. Geastraceae. I: Pilát A (ed.), Flora CSR B:1. Gasteromycetes – Houby brichatky. Ceskoslovenské Akademie Véd, Praha: 392-526. 

Sunhede S. 1989. Geastraceae (Basidiomycotina). Morphology, ecology and systematics with special emphasis on the North European species. Synopsis fungorum 1. Fungiflora, Oslo. 

Tyler T. 2003. Sandstäppens status vårvintern 2003. Botaniska Notiser 136(4): 1-22. 

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mikael Jeppson 2018

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Phallomycetidae  
  • Ordning
    Geastrales  
  • Familj
    Geastraceae - jordstjärnor 
  • Släkte
    Geastrum  
  • Art
    Geastrum pseudostriatum, Hollós
    Synonymer
    Geastrum pseudostriatus Hollós
    Geastrum hollosii V.J.Staněk
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mikael Jeppson 2018