Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  porfyrrödling

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Entoloma porphyrophaeum
Porfyrrödling Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Porfyrrödling har en hatt som brukar vara ca 4–10 cm bred eller stundom ännu större. Den är först nästan konisk eller klocklik, sedan utbredd med tydlig puckel. Ovansidan är matt och filtartat fibrig eller småfjällig, ljust grå eller brungrå men åtminstone i början med något purpur eller violett nyans. Lamellerna är urnupna som hos en musseron och som unga ljust grå. Foten är fibrig, ofta ganska hög och av ungefär hattens färg eller ljusare neråt. Den har ingen särskild lukt. Sporerna är 9–12 x 6,5–8 µm, oregelbundet mångkantiga. Cheilocystider har en ganska bukig bas och ofta huvudlik topp. Sepiarödling (Entoloma jubatum) är uppenbarligen mycket närstående porfyrrödling. Den är i många avseenden nästan identisk (t.ex. mikroskopiska karaktärer och ekologi) men skiljer sig genom att vara mindre, mörkare och sakna den violetta nyansen.
Utbredning
Länsvis förekomst för porfyrrödling Observationer i  Sverige för porfyrrödling
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten förekommer över hela landet ända upp i lågalpin miljö. Påfallande många fynd har gjorts i fjälltrakterna. Antalet kända, aktuella lokaler i landet är ca 25, men den är naturligtvis förbisedd eftersom stora områden ännu inte besökts av mykologer. Det verkliga antalet lokaler i landet kan grovt skattas till ca 250. Troligen har arten tidigare varit tämligen allmän men har minskat i takt med krympande arealer av lämplig biotop. Den finns också i övriga nordiska länder inklusive Island där den liksom i Norge förefaller vara något vanligare än i övrigt. Detta sammanhänger troligen med att det i dessa länder ännu finns stora arealer fårbetad gräsmark. Arten är vitt spridd i tempererade delar av Europa. Om det skett några beståndsförändringar i dessa områden är inte bekant men arten har förts upp på de nationella rödlistorna i Danmark, Nederländerna (starkt hotad) och Tyskland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
A2c+3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Nedbrytare i grässvål i ogödslad slåttermark, naturbetesmark och annan hedartad mark. Påträffas även i subalpin gräsmark. Troligen fosforkänslig. Total population i landet bedöms ha minskat och fortsatt minska, huvudsakligen p.g.a. upphörande hävd med åtföljande igenväxning och habitatkvalité. Arten missgynnas även av olika åtgärder som leder till förhöjda näringsnivåer i mark. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (2000-20000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (200). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 200 (40-400). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 600 (204-600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 30 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A2c+3c+4c).
Ekologi
Den normala biotopen är grässvål i ogödslad slåttermark och på betesmark. Många fynd har dock gjorts på trädbevuxen mark, på fyndetiketter har uppgivits t.ex. parker med lövträd, gles lövskog, blandskog och fjällbjörkskog. I enstaka fall uppges även barrskog med lövinslag. Väletablerade mycel kan säkert leva kvar länge i en igenväxande miljö men det sker knappast några nyetableringar där.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Fjäll
Fjäll
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Entolomataceae, Släkte Entoloma (rödlingar), Art Entoloma porphyrophaeum (Fr.) P.Karst. - porfyrrödling Synonymer Agaricus porphyrophaeus Fr., Rhodophyllus porphyrophaeus (Fr.) J.E.Lange, topprödskivling

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier A2c+3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Nedbrytare i grässvål i ogödslad slåttermark, naturbetesmark och annan hedartad mark. Påträffas även i subalpin gräsmark. Troligen fosforkänslig. Total population i landet bedöms ha minskat och fortsatt minska, huvudsakligen p.g.a. upphörande hävd med åtföljande igenväxning och habitatkvalité. Arten missgynnas även av olika åtgärder som leder till förhöjda näringsnivåer i mark. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (2000-20000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (200). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 200 (40-400). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 600 (204-600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 30 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A2c+3c+4c).
Porfyrrödling har en hatt som brukar vara ca 4–10 cm bred eller stundom ännu större. Den är först nästan konisk eller klocklik, sedan utbredd med tydlig puckel. Ovansidan är matt och filtartat fibrig eller småfjällig, ljust grå eller brungrå men åtminstone i början med något purpur eller violett nyans. Lamellerna är urnupna som hos en musseron och som unga ljust grå. Foten är fibrig, ofta ganska hög och av ungefär hattens färg eller ljusare neråt. Den har ingen särskild lukt. Sporerna är 9–12 x 6,5–8 µm, oregelbundet mångkantiga. Cheilocystider har en ganska bukig bas och ofta huvudlik topp. Sepiarödling (Entoloma jubatum) är uppenbarligen mycket närstående porfyrrödling. Den är i många avseenden nästan identisk (t.ex. mikroskopiska karaktärer och ekologi) men skiljer sig genom att vara mindre, mörkare och sakna den violetta nyansen.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för porfyrrödling

Länsvis förekomst och status för porfyrrödling baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för porfyrrödling

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten förekommer över hela landet ända upp i lågalpin miljö. Påfallande många fynd har gjorts i fjälltrakterna. Antalet kända, aktuella lokaler i landet är ca 25, men den är naturligtvis förbisedd eftersom stora områden ännu inte besökts av mykologer. Det verkliga antalet lokaler i landet kan grovt skattas till ca 250. Troligen har arten tidigare varit tämligen allmän men har minskat i takt med krympande arealer av lämplig biotop. Den finns också i övriga nordiska länder inklusive Island där den liksom i Norge förefaller vara något vanligare än i övrigt. Detta sammanhänger troligen med att det i dessa länder ännu finns stora arealer fårbetad gräsmark. Arten är vitt spridd i tempererade delar av Europa. Om det skett några beståndsförändringar i dessa områden är inte bekant men arten har förts upp på de nationella rödlistorna i Danmark, Nederländerna (starkt hotad) och Tyskland.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Entolomataceae  
  • Släkte
    Entoloma - rödlingar 
  • Art
    Entoloma porphyrophaeum(Fr.) P.Karst. - porfyrrödling
    Synonymer
    Agaricus porphyrophaeus Fr.
    Rhodophyllus porphyrophaeus (Fr.) J.E.Lange
    topprödskivling

Den normala biotopen är grässvål i ogödslad slåttermark och på betesmark. Många fynd har dock gjorts på trädbevuxen mark, på fyndetiketter har uppgivits t.ex. parker med lövträd, gles lövskog, blandskog och fjällbjörkskog. I enstaka fall uppges även barrskog med lövinslag. Väletablerade mycel kan säkert leva kvar länge i en igenväxande miljö men det sker knappast några nyetableringar där.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Fjäll

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Fjällbiotoper

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Upphörande hävd av gräsmarker med åtföljande igenväxning är ett allvarligt hot. Arten missgynnas också av olika åtgärder som leder till förhöjda näringsnivåer i marken. Minskningen bedöms pågå fortlöpande.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
Fortsatt hävd av öppna gräsmarker med förekomst av porfyrrödling är viktigaste åtgärden.
Utländska namn – NO: Lilabrun rødskivesopp.

Bon, M. 1994 Svampar. En fälthandbok. Bonnier Alba. Stockholm .

Noordeloos, M.E. 1992. Entoloma s.l. Fungi Eurpaei 5.

Phillips, R. & Jacobsson, S. 1982. Norstedts stora svampbok. P.A.Norstedt & Söners förlag, Stockholm .

Vesterholt, J. 2004. Danmarks Svampe. Köpenhamn.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Jacobsson 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Entolomataceae  
  • Släkte
    Entoloma - rödlingar 
  • Art
    Entoloma porphyrophaeum, (Fr.) P.Karst. - porfyrrödling
    Synonymer
    Agaricus porphyrophaeus Fr.
    Rhodophyllus porphyrophaeus (Fr.) J.E.Lange
    topprödskivling
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Jacobsson 2005.