Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  kalkdagmossa

Organismgrupp Mossor Ephemerum recurvifolium
Kalkdagmossa Mossor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Artens förgroddar bildar mörkgröna fläckar på underlaget. I dem växer cirka 2 mm höga skott, enstaka eller i små grupper. De jämnbreda till smalt triangulära bladen har en kraftig nerv, som löper ut i bladspetsen. Bladkanten är slät eller svagt tandad. Arten är skildkönad. Kapseln är rundat oval med en sned spets. Klyvöppningar finns endast vid basen av kapseln. Kapselskaftet är mycket kort, men eftersom bladen ofta är tillbakaböjda syns kapseln väl trots detta. Mössan är asymmetrisk. Sporerna är 40-50 µm i diameter, gulaktiga och släta eller svagt knottriga.
Till skillnad mot kalkdagmossa har den vanligaste arten i släktet, sågdagmossa Ephemerum serratum, blad med kraftigt tandad kant men utan nerv. Nervdagmossa E. sessile har symmetrisk mössa, rak spets på kapseln, mestadels upprättstående blad och klyvöppningar spridda över hela kapselytan medan kalkdagmossa endast har klyvöppningar vid basen av kapseln.
Utbredning
Länsvis förekomst för kalkdagmossa Observationer i  Sverige för kalkdagmossa
Svensk förekomst
Möjligen nationellt utdöd
Förutom några enstaka fynd från Sverige är arten i Norden endast rapporterad från Åland i Finland. Dessa fynd är dock alla mycket gamla. Den är något vanligare i de västra, centrala och södra delarna av Europa. Utbredningen omfattar även västra Asien (Ukraina och Turkiet) och eventuellt Nordafrika. Arten är rödlistad även i flera andra länder i Europa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
Växer på lerig jord med högt pH. Inget fynd av denna art har gjorts sedan 1955 i Sverige. Arten är visserligen eftersökt utan resultat, men hör till en grupp efemära mycket småväxta mossor som inte uppträder alla år, beroende på väder, störning etc. Den behöver därför eftersökas fler gånger och på ett mer systematiskt sätt innan vi kan bedöma artens exakta status. Möjligen kan arten vara nationellt utdöd. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Kalkdagmossa växer på lera med högt pH. Störning är nödvändig för att den ska kunna fortleva. De två svenska fynden är gjorda dels i ett lertag på Gotland, dels i ett dike i en gräsmark i Uppsala. På Åland växte den i ett åkerdike tillsammans med piggpottia Microbryum davallianum. I kalkrika trakter, bland annat i Storbritannien, växer kalkdagmossa på stubbåkrar rika på krita med ett uppmätt pH på 8,1 och i betade sluttningar med luckor mellan grästuvorna tillsammans med t.ex. piggpottia M. davallianum. De skandinaviska fynden är gjorda i oktober och november. Den bästa tiden för att hitta mogna kapslar är senhösten och vintern.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Bryopsida (egentliga bladmossor), Ordning Pottiales, Familj Pottiaceae, Släkte Ephemerum (dagmossor), Art Ephemerum recurvifolium (Dicks.) Boulay - kalkdagmossa Synonymer Ephemerella recurvifolia (Turn.) Schimp.

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Växer på lerig jord med högt pH. Inget fynd av denna art har gjorts sedan 1955 i Sverige. Arten är visserligen eftersökt utan resultat, men hör till en grupp efemära mycket småväxta mossor som inte uppträder alla år, beroende på väder, störning etc. Den behöver därför eftersökas fler gånger och på ett mer systematiskt sätt innan vi kan bedöma artens exakta status. Möjligen kan arten vara nationellt utdöd. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Artens förgroddar bildar mörkgröna fläckar på underlaget. I dem växer cirka 2 mm höga skott, enstaka eller i små grupper. De jämnbreda till smalt triangulära bladen har en kraftig nerv, som löper ut i bladspetsen. Bladkanten är slät eller svagt tandad. Arten är skildkönad. Kapseln är rundat oval med en sned spets. Klyvöppningar finns endast vid basen av kapseln. Kapselskaftet är mycket kort, men eftersom bladen ofta är tillbakaböjda syns kapseln väl trots detta. Mössan är asymmetrisk. Sporerna är 40-50 µm i diameter, gulaktiga och släta eller svagt knottriga.
Till skillnad mot kalkdagmossa har den vanligaste arten i släktet, sågdagmossa Ephemerum serratum, blad med kraftigt tandad kant men utan nerv. Nervdagmossa E. sessile har symmetrisk mössa, rak spets på kapseln, mestadels upprättstående blad och klyvöppningar spridda över hela kapselytan medan kalkdagmossa endast har klyvöppningar vid basen av kapseln.

Svensk förekomst Möjligen nationellt utdöd
Länsvis förekomst för kalkdagmossa

Länsvis förekomst och status för kalkdagmossa baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för kalkdagmossa

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Förutom några enstaka fynd från Sverige är arten i Norden endast rapporterad från Åland i Finland. Dessa fynd är dock alla mycket gamla. Den är något vanligare i de västra, centrala och södra delarna av Europa. Utbredningen omfattar även västra Asien (Ukraina och Turkiet) och eventuellt Nordafrika. Arten är rödlistad även i flera andra länder i Europa.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Dicranidae  
  • Ordning
    Pottiales  
  • Familj
    Pottiaceae  
  • Underfamilj
    Trichostomoideae  
  • Släkte
    Ephemerum - dagmossor 
  • Art
    Ephemerum recurvifolium(Dicks.) Boulay - kalkdagmossa
    Synonymer
    Ephemerella recurvifolia (Turn.) Schimp.

Kalkdagmossa växer på lera med högt pH. Störning är nödvändig för att den ska kunna fortleva. De två svenska fynden är gjorda dels i ett lertag på Gotland, dels i ett dike i en gräsmark i Uppsala. På Åland växte den i ett åkerdike tillsammans med piggpottia Microbryum davallianum. I kalkrika trakter, bland annat i Storbritannien, växer kalkdagmossa på stubbåkrar rika på krita med ett uppmätt pH på 8,1 och i betade sluttningar med luckor mellan grästuvorna tillsammans med t.ex. piggpottia M. davallianum. De skandinaviska fynden är gjorda i oktober och november. Den bästa tiden för att hitta mogna kapslar är senhösten och vintern.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Människoskapad miljö på land, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna strandbiotoper, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Denna art hotas av att dess miljöer förstörs, t.ex. genom att gamla lertag växer igen, diken kulverteras och betade sjöstränder växer igen sedan betet upphört. Den påverkas troligen negativt av gödsel, bekämpningsmedel och luftföroreningar.

Påverkan
  • Försurning (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Igenplantering (Viss negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
Arten måste eftersökas i alla lämpliga miljöer. Återfinns den måste artens ståndortskrav undersökas och lämpliga åtgärder som kan öka populationen föreslås.
Utländska namn - FI: Kalkkmieronsammalet.

Etymologi: recurvifolius (lat.) = med tillbakaböjda blad; recurvus = tillbakaböjd; folium (lat.) = blad.
Uttal: [Efémerum rekurvifólium]

key facts Strap-leaved Earth-moss. Shoots c. 2 mm high. Leaves recurved, leaf margin entire or slightly denticulate. Costa strong, excurrent. Seta very short. Capsule broadly ovoid with an oblique apiculus. Calyptra asymmetrical. Spores 40-50 µm, yellowish, smooth or very finely papillose. - Grows on clay with a high pH. The two known Swedish sites are a clay-pit and a field ditch.

Lönnell, N. 2008. Ephemerum recurvifolium kalkdagmossa s. 74-75. I: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Bladmossor. Kompaktmossor - kapmossor : Bryophyta : Anoectangium - Orthodontium. Artdatabanken, SLU, Uppsala.

Möller, H. 1936. Lövmossornas utbredning i Sverige. 13. Ark. f. Bot. 28A (4).

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Nils Cronberg 1998. Rev. Niklas Lönnell 2008. Uppdaterad 2010, 2016.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Dicranidae  
  • Ordning
    Pottiales  
  • Familj
    Pottiaceae  
  • Underfamilj
    Trichostomoideae  
  • Släkte
    Ephemerum - dagmossor 
  • Art
    Ephemerum recurvifolium, (Dicks.) Boulay - kalkdagmossa
    Synonymer
    Ephemerella recurvifolia (Turn.) Schimp.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Nils Cronberg 1998. Rev. Niklas Lönnell 2008. Uppdaterad 2010, 2016.