Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  jättenålskinn

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Tubulicrinis chaetophorus
Jättenålskinn Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Arten har tunna, gråaktiga, utbredda fruktkroppar med ett poröst och tofsigt hymenium. Under lupp framträder de talrika cystiderna tydligt och ger fruktkroppen ett borsthårigt utseende. Cystiderna är långa, smalt koniska och sylvassa. Väggarna är tjocka och tenderar, liksom hos alla arter i släktet, att lösas upp i 3–5 % kalilut. Väggen är i regel tydligt amyloid. Hyferna har söljor, basidierna bildar fyra sterigmer och sporerna är kort cylindriska. De karakteristiska cystiderna gör att arten knappast kan förväxlas med någon annan skinnsvamp.
Utbredning
Länsvis förekomst för jättenålskinn Observationer i  Sverige för jättenålskinn
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Från Sverige finns sex fynd rapporterade men inga av dessa kan anses aktuella. Detta beror dock sannolikt mera på minskad inventeringsverksamhet än på minskad population. Från Norge finns betydligt fler insamlingar men även här är de flesta äldre än 20 år. I Finland är arten samlad två gånger. Arten beskrevs först från Österrike och är numera känd från stora delar av Europas barrskogsklädda bergsområden. Det totala antalet fynd är dock litet. I Norge bedöms arten som sårbar medan den i Finland anses livskraftig.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Ej bedömd (NE)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Nedbrytare på granlågor i norra Sverige. Förefaller knuten till äldre granskogar med höga naturvärden och mycket död ved i norra Sverige. med nordligt boreal utbredning i Skandinavien, huvudsakligen i skogsmiljöer med mycket död granved. Få fynd. Oansenlig art med stort mörkertal. Missgynnas förmodligen av fortgående minskning av äldre granskog. Status oklar. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
I Norden främst på grova granlågor men är även en gång anträffad på al och ett par gånger på tall. I andra delar av Europa förekommer den mer frekvent på tall. Hos oss är arten så gott som enbart påträffad i äldre granskog med gott om lågor, ofta naturreservat.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· gran
· gran
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Hymenochaetales, Familj Tubulicrinaceae, Släkte Tubulicrinis (stiftskinn), Art Tubulicrinis chaetophorus (Höhn.) Donk - jättenålskinn Synonymer

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Ej bedömd (NE)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Nedbrytare på granlågor i norra Sverige. Förefaller knuten till äldre granskogar med höga naturvärden och mycket död ved i norra Sverige. med nordligt boreal utbredning i Skandinavien, huvudsakligen i skogsmiljöer med mycket död granved. Få fynd. Oansenlig art med stort mörkertal. Missgynnas förmodligen av fortgående minskning av äldre granskog. Status oklar. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Arten har tunna, gråaktiga, utbredda fruktkroppar med ett poröst och tofsigt hymenium. Under lupp framträder de talrika cystiderna tydligt och ger fruktkroppen ett borsthårigt utseende. Cystiderna är långa, smalt koniska och sylvassa. Väggarna är tjocka och tenderar, liksom hos alla arter i släktet, att lösas upp i 3–5 % kalilut. Väggen är i regel tydligt amyloid. Hyferna har söljor, basidierna bildar fyra sterigmer och sporerna är kort cylindriska. De karakteristiska cystiderna gör att arten knappast kan förväxlas med någon annan skinnsvamp.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för jättenålskinn

Länsvis förekomst och status för jättenålskinn baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för jättenålskinn

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Från Sverige finns sex fynd rapporterade men inga av dessa kan anses aktuella. Detta beror dock sannolikt mera på minskad inventeringsverksamhet än på minskad population. Från Norge finns betydligt fler insamlingar men även här är de flesta äldre än 20 år. I Finland är arten samlad två gånger. Arten beskrevs först från Österrike och är numera känd från stora delar av Europas barrskogsklädda bergsområden. Det totala antalet fynd är dock litet. I Norge bedöms arten som sårbar medan den i Finland anses livskraftig.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Hymenochaetales  
  • Familj
    Tubulicrinaceae  
  • Släkte
    Tubulicrinis - stiftskinn 
  • Art
    Tubulicrinis chaetophorus(Höhn.) Donk - jättenålskinn

I Norden främst på grova granlågor men är även en gång anträffad på al och ett par gånger på tall. I andra delar av Europa förekommer den mer frekvent på tall. Hos oss är arten så gott som enbart påträffad i äldre granskog med gott om lågor, ofta naturreservat.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
Dött träd (Har betydelse)
Arten hotas, liksom många andra skinnsvampar, av brist på lämpligt substrat, i detta fallet grova lågor av gran.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Arten bör eftersökas i ett urval av skyddade områden i Svealand och Norrland för att utröna artens nuvarande status.
Utländska namn: NO – gammelgransnålehinne; FI – Jättineulakka

Hjortstam, K., Larsson, K-H. & Ryvarden, L. 1988. The Corticiaceae of North Europe, vol 8. Fungiflora, Oslo.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karl-Henrik Larsson 2013

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Hymenochaetales  
  • Familj
    Tubulicrinaceae  
  • Släkte
    Tubulicrinis - stiftskinn 
  • Art
    Tubulicrinis chaetophorus, (Höhn.) Donk - jättenålskinn
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karl-Henrik Larsson 2013