Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  kalksprötmossa

Organismgrupp Mossor Plasteurhynchium striatulum
Kalksprötmossa Mossor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Bildar gröna till grågröna mattor av krypande till uppstigande skott. Skotten är 3-7(-10) cm långa, fjädergrenade eller oregelbundet fjädergrenade. Ibland har primärgrenarna sekundära grenar. Grenarna är som torra ofta svagt krökta med spetsen ned mot substratet. Bladen är upprätta eller som fuktiga något utstående. Stambladen är vid basen triangulära till brett hjärtlika och smalnar mer eller mindre plötsligt av till ett smalt övre parti som utgör 30-50 % bladlängden. Grenbladen är mindre än stambladen och äggrunda. Bladen är ibland längsveckade. Bladnerven är enkel och når bladmitten eller något högre upp i bladet. Den slutar på ryggsidan ibland i en udd, oftare hos grenbladen där nervryggen dessutom ofta har utskjutande celländar i övre delen. Bladkanten är nästan genomgående tandad eller fintandad. Bladskivans celler är 22-55(-63) × 4-8 µm. I bashörnen finns en diffust avgränsad avlång eller triangulär grupp av tjockväggiga, kvadratiska eller rektangulära celler. Arten är skildkönad och sporkapslar är inte kända från Sverige. Sporkapselns skaft är 10-19 mm långt och slätt. Kapsellocket har ett spröt.
Kalksprötmossa kan likna mussvansmossa Isothecium myosuroides, men denna växer på sura stenar och klippor. Mussvansmossa har mycket tjockväggiga bashörnsceller, ibland delvis i två skikt, vilket gör bashörnsgrupperna grumliga. Kalksprötmossa har också tjockväggiga bashörnsceller, men de enskilda cellerna syns tydligt.
Utbredning
Länsvis förekomst för kalksprötmossa Observationer i  Sverige för kalksprötmossa
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten finns i landets södra delar, norrut till Dalsland, Västmanland och Södermanland. Arten är inte känd från Danmark, men finns på sex lokaler på Östlandet i södra Norge. Den finns inte i Finland, men är rapporterad från Karelen av Abramova & Volkova (1974). Den är känd från övriga Europa och norra Afrika. Arten är rödlistad även i flera andra länder i Europa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Sällsynt art som enbart växer på skuggad kalksten i bergbranter i södra Sverige. Förekomsterna är ytmassigt små och tämligen individfattiga vilket gör arten sårbar. Sporkapslar är inte funna på svenskt material i modern tid vilket gör att alla delpolulationer idag är isolerade. Antalet reproduktiva individer skattas till 500 (25-1000). Antalet lokalområden i landet skattas till 7. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 150 (20-500) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Kalksprötmossa växer på kalksten. Arten hittas oftast i sprickor eller på sten under överlutor. Den växer oftast i skog men förekommer sällan i skrevor även på öppna hällmarker. (jfr. Störmer 1969, Waldheim 1934).
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Barrskog
Barrskog
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Bryopsida (egentliga bladmossor), Ordning Hypnales, Familj Brachytheciaceae, Släkte Plasteurhynchium (kalksprötmossor), Art Plasteurhynchium striatulum (Spruce) M.Fleisch. - kalksprötmossa Synonymer Eurhynchium striatulum (Spruce) B. S. G., Hypnum striatulum Spruce, Eurhynchium striatulum (Spruce) Schimp., Plasteurhynchium striatulum (Spruce) Schimp.

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Sällsynt art som enbart växer på skuggad kalksten i bergbranter i södra Sverige. Förekomsterna är ytmassigt små och tämligen individfattiga vilket gör arten sårbar. Sporkapslar är inte funna på svenskt material i modern tid vilket gör att alla delpolulationer idag är isolerade. Antalet reproduktiva individer skattas till 500 (25-1000). Antalet lokalområden i landet skattas till 7. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 150 (20-500) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Bildar gröna till grågröna mattor av krypande till uppstigande skott. Skotten är 3-7(-10) cm långa, fjädergrenade eller oregelbundet fjädergrenade. Ibland har primärgrenarna sekundära grenar. Grenarna är som torra ofta svagt krökta med spetsen ned mot substratet. Bladen är upprätta eller som fuktiga något utstående. Stambladen är vid basen triangulära till brett hjärtlika och smalnar mer eller mindre plötsligt av till ett smalt övre parti som utgör 30-50 % bladlängden. Grenbladen är mindre än stambladen och äggrunda. Bladen är ibland längsveckade. Bladnerven är enkel och når bladmitten eller något högre upp i bladet. Den slutar på ryggsidan ibland i en udd, oftare hos grenbladen där nervryggen dessutom ofta har utskjutande celländar i övre delen. Bladkanten är nästan genomgående tandad eller fintandad. Bladskivans celler är 22-55(-63) × 4-8 µm. I bashörnen finns en diffust avgränsad avlång eller triangulär grupp av tjockväggiga, kvadratiska eller rektangulära celler. Arten är skildkönad och sporkapslar är inte kända från Sverige. Sporkapselns skaft är 10-19 mm långt och slätt. Kapsellocket har ett spröt.
Kalksprötmossa kan likna mussvansmossa Isothecium myosuroides, men denna växer på sura stenar och klippor. Mussvansmossa har mycket tjockväggiga bashörnsceller, ibland delvis i två skikt, vilket gör bashörnsgrupperna grumliga. Kalksprötmossa har också tjockväggiga bashörnsceller, men de enskilda cellerna syns tydligt.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för kalksprötmossa

Länsvis förekomst och status för kalksprötmossa baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för kalksprötmossa

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten finns i landets södra delar, norrut till Dalsland, Västmanland och Södermanland. Arten är inte känd från Danmark, men finns på sex lokaler på Östlandet i södra Norge. Den finns inte i Finland, men är rapporterad från Karelen av Abramova & Volkova (1974). Den är känd från övriga Europa och norra Afrika. Arten är rödlistad även i flera andra länder i Europa.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Bryidae  
  • Överordning
    Hypnanae  
  • Ordning
    Hypnales  
  • Familj
    Brachytheciaceae  
  • Släkte
    Plasteurhynchium - kalksprötmossor 
  • Art
    Plasteurhynchium striatulum(Spruce) M.Fleisch. - kalksprötmossa
    Synonymer
    Eurhynchium striatulum (Spruce) B. S. G.
    Hypnum striatulum Spruce
    Eurhynchium striatulum (Spruce) Schimp.
    Plasteurhynchium striatulum (Spruce) Schimp.

Kalksprötmossa växer på kalksten. Arten hittas oftast i sprickor eller på sten under överlutor. Den växer oftast i skog men förekommer sällan i skrevor även på öppna hällmarker. (jfr. Störmer 1969, Waldheim 1934).

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog, Öppen fastmark, Blottad mark

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog, Barrskog, Öppna gräsmarker

Substrat/Föda:
Berg/hårdbotten (Viktig)
Potentiella hot mot artens växtplatser är ökad ljusexponering (eventuellt även ökad exponering för regn), exempelvis i samband med skogsbruk på lokalerna.

Påverkan
  • Försurning (Viss negativ effekt)
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
  • Mänsklig störning av art (Viss negativ effekt)
Artens gamla lokaler bör återbesökas för att kontrollera dess aktuella status, samt för att undersöka dess miljökrav i Sverige mer exakt.
Utländska namn - NO: Bergmoldmose.

Abramova, A. L. & Volkova, L. A. 1974. Amblystegium compactum (C. Muell.) Br. et Sch. et Eurhynchium striatulum (Spruce) Br. et Sch. in Karelia. Nov. Sist. Nizshikh. Rast. 11: 320-327.

Frisvoll, A. A. & Blom, H. 1993. Trua moser i Norge med Spetsbergen; raud liste. NINA Utredning 42: 1-55.

Hedenäs, L. 2014. Plasteurhynchium striatulum kalksprötmossa s. 172. I: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. [AJ 37-57], Bladmossor: skirmossor-baronmossor : Bryophyta: Hookeria-Anomodon. Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.

Störmer, P. 1969. Mosses with a southern and western distribution in Norway. Universitetsforlaget, Oslo.

Waldheim, S. 1934. Fyra sydliga Eurhynchium-arter i Sverige. Bot. Not. 87: 233-244.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Lars Hedenäs 1994. Uppdaterat 2010. Rev. Lars Hedenäs 2014.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Bryidae  
  • Överordning
    Hypnanae  
  • Ordning
    Hypnales  
  • Familj
    Brachytheciaceae  
  • Släkte
    Plasteurhynchium - kalksprötmossor 
  • Art
    Plasteurhynchium striatulum, (Spruce) M.Fleisch. - kalksprötmossa
    Synonymer
    Eurhynchium striatulum (Spruce) B. S. G.
    Hypnum striatulum Spruce
    Eurhynchium striatulum (Spruce) Schimp.
    Plasteurhynchium striatulum (Spruce) Schimp.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Lars Hedenäs 1994. Uppdaterat 2010. Rev. Lars Hedenäs 2014.