Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  grenlav

Organismgrupp Lavar Evernia mesomorpha
Grenlav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Grenlav är en grågrön till gulgrön busklav, upp till 8 cm lång, som liknar den mycket vanliga arten slånlav Evernia prunastri. Grenlav skiljer sig från denna på att grenarna är likfärgade, d.v.s. inte som hos slånlav uppdelade i en ljusare undersida och en mörkare ovansida. Typiskt för grenlav är också att den har rikligt med isidier, vilket ger ett grynigt intryck.
Utbredning
Länsvis förekomst för grenlav Observationer i  Sverige för grenlav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Grenlav har två skilda utbredningsområden, ett i Dalarna och ett i Lule Lappmark och de flesta växtplatserna ligger nära fjällkedjan. Landets rikaste kända förekomst finns nära Porjus där den växer på uppskattningsvis 30 000 träd inom ett drygt kvadratmil stort myr- och skogsområde. I det södra området har laven minskat oroväckande men finns fortfarande kvar på några rika lokaler i fjällnära skog i Dalarna. Arten har en vid utbredning i Europa, Asien och Nordamerika. I Norden är den en utpräglad fjällart med en östlig tendens. Den förekommer även i Norge och Finland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
A2bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Förekommer i gamla boreala barrskogar med hög luftfuktighet. Hur mycket arten kommer att minska i framtiden beror på vad som kommer att ske med de stora förekomster som hittats men som ännu saknar skydd. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 400 (200-600). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1600 (800-2400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 30 (20-50) % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 15 (10-30) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 30 (20-50) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A2bc+4bc).
Ekologi
Laven förekommer i gamla boreala barrskogar med hög luftfuktighet, särskilt på stora myrar, i fjällnära skog, vid bäckar och i sumpskogar. Den förekommer främst i öppna, glesa skogar och ses ofta växa helt exponerat ute på myrar eller i myrkanter. Grenlav växer företrädesvis på gamla träd, både på grenar och stammar. I Dalarna sitter den ofta på döda eller döende träd. Gran och björk är de vanligaste trädslagen, men den förekommer även på tall och sälg. Enstaka fynd finns också från gamla myrlador och trägärdesgårdar. Det finns indikationer på en kraftig minskning på flera lokaler sedan 1995 men hur stor del nedgången är har inte blivit klarlagt.
Landskapstyper
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Våtmark
Våtmark
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Barrskog
Barrskog
Vattendrag
Vattendrag
Lövskog
Lövskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Triviallövskog
Triviallövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· glasbjörk
· glasbjörk
· gran
· gran
· rönn
· rönn
· sälg
· sälg
· tall
· tall
· vårtbjörk
· vårtbjörk
Levande träd
Levande träd
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Lecanorales, Familj Parmeliaceae, Släkte Evernia (ringlavar), Art Evernia mesomorpha Nyl. - grenlav Synonymer Evernia thamnodes (Flot.) Arnold, Letharia mesomorpha (Nyl.) Du Rietz

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier A2bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Förekommer i gamla boreala barrskogar med hög luftfuktighet. Hur mycket arten kommer att minska i framtiden beror på vad som kommer att ske med de stora förekomster som hittats men som ännu saknar skydd. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 400 (200-600). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1600 (800-2400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 30 (20-50) % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 15 (10-30) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 30 (20-50) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A2bc+4bc).
Konventioner Skogsstyrelsens signalart
Grenlav är en grågrön till gulgrön busklav, upp till 8 cm lång, som liknar den mycket vanliga arten slånlav Evernia prunastri. Grenlav skiljer sig från denna på att grenarna är likfärgade, d.v.s. inte som hos slånlav uppdelade i en ljusare undersida och en mörkare ovansida. Typiskt för grenlav är också att den har rikligt med isidier, vilket ger ett grynigt intryck.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för grenlav

Länsvis förekomst och status för grenlav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för grenlav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Grenlav har två skilda utbredningsområden, ett i Dalarna och ett i Lule Lappmark och de flesta växtplatserna ligger nära fjällkedjan. Landets rikaste kända förekomst finns nära Porjus där den växer på uppskattningsvis 30 000 träd inom ett drygt kvadratmil stort myr- och skogsområde. I det södra området har laven minskat oroväckande men finns fortfarande kvar på några rika lokaler i fjällnära skog i Dalarna. Arten har en vid utbredning i Europa, Asien och Nordamerika. I Norden är den en utpräglad fjällart med en östlig tendens. Den förekommer även i Norge och Finland.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Parmeliaceae  
  • Släkte
    Evernia - ringlavar 
  • Art
    Evernia mesomorphaNyl. - grenlav
    Synonymer
    Evernia thamnodes (Flot.) Arnold
    Letharia mesomorpha (Nyl.) Du Rietz

Laven förekommer i gamla boreala barrskogar med hög luftfuktighet, särskilt på stora myrar, i fjällnära skog, vid bäckar och i sumpskogar. Den förekommer främst i öppna, glesa skogar och ses ofta växa helt exponerat ute på myrar eller i myrkanter. Grenlav växer företrädesvis på gamla träd, både på grenar och stammar. I Dalarna sitter den ofta på döda eller döende träd. Gran och björk är de vanligaste trädslagen, men den förekommer även på tall och sälg. Enstaka fynd finns också från gamla myrlador och trägärdesgårdar. Det finns indikationer på en kraftig minskning på flera lokaler sedan 1995 men hur stor del nedgången är har inte blivit klarlagt.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Våtmark, Våtmark

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog, Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Myrbiotoper, Löv-/barrblandskog, Barrskog, Vattendrag

Biotoper där arten kan förekomma: Lövskog, Människoskapad miljö på land, Fjällbiotoper, Triviallövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· glasbjörk - Betula pubescens (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
· rönn - Sorbus aucuparia (Viktig)
· sälg - Salix caprea (Har betydelse)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
· vårtbjörk - Betula pendula (Viktig)
Levande träd (Viktig)
Dött träd (Har betydelse)
Avverkning av lågproduktiva skogar i höjdlägen och skogar i anslutning till större myrar utgör ett hot. Flera av förekomsterna i Dalarna har nyligen blivit naturreservat varför hotet här har minskat.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Torrakor och kantskog mot myrmarker bör lämnas. Lokaler bör tills vidare undantas från skogliga skötselåtgärder. De rikaste lokalerna bör få ett permanent skydd. Hur mycket arten kommer att minska i framtiden beror på vad som kommer att ske med de stora förekomster som hittats men som ännu saknar skydd.
Utländska namn – NO: Gryntjafs, FI: Jauhehankajäkälä.

Ahlner, S. 1948. Utbredningstyper bland nordiska barrträdslavar. Acta Phytogeogr. Suec. 22.

Karström, M. 1992. Steget före i det glömda landet. Svensk Bot. Tidskr. 86: 115–146.

Karström, M. 1993. Indikatorarter som biologisk inventeringsmetod - formulering av biologiska kriterier för urval av sökbiotoper. I: Olsson, G. A. & Gransberg, M. (red.), Indikatorarter för identifiering av naturskogar i Norrbotten. Naturvårdsverket, Rapport 4276, sid. 19–96.

Oldhammer B. 1994. Grenlaven, Evernia mesomorpha, i Dalarna. Svensk Bot. Tidskr. 88: 43–47.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Roland Moberg 1984. Rev. Svante Hultengren & Mats Karström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Lecanorales  
  • Familj
    Parmeliaceae  
  • Släkte
    Evernia - ringlavar 
  • Art
    Evernia mesomorpha, Nyl. - grenlav
    Synonymer
    Evernia thamnodes (Flot.) Arnold
    Letharia mesomorpha (Nyl.) Du Rietz
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Roland Moberg 1984. Rev. Svante Hultengren & Mats Karström 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.