Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  rothorn

Organismgrupp Storsvampar, Sporsäcksvampar Xylaria friesii
Rothorn Storsvampar, Sporsäcksvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Trots att den är stor och borde väcka uppmärksamhet var den än påträffas, är den endast funnen en gång i Tyskland och en gång i England samt på ett ruderatområde i Göteborg.

Det man ser av arten är de fertila delarna som sticker upp över markytan, cylindriska till klubbformiga bildningar med sterila plattade toppar och en kort stam. De är bruna (som omogna orangebruna), 10–25 × 2,5–4 mm, och har tydliga peritheciekonturer. De underjordiska delarna förgrenas dikotomt och kan vara flera dm långa. De är släta, bruna till svartbruna och täckta av filthår. Endostromat är från början vitt men blir senare blekbrunt. Sporsäckarnas sporbärande del är 60–75 µm lång, och sporsäckarnas skaft 35–45 µm långt. Sporerna är ellipsoida till spolformiga med en plattare och en mer konvex sida, och har ofta en smalare ände med något utdragen spets, och en rest av ett utskott från sporväggen. De är ljust olivbruna, mäter 9–11 × 3,5–4,5 µm, och har en groddspringa (vanligen på sporens plattare sida) som mäter 3–5 µm.
Utbredning
Länsvis förekomst för rothorn Observationer i  Sverige för rothorn
Svensk förekomst
Ej längre bofast, ej tillfälligt förekommande
Trots den iögonfallande storleken är arten funnen endast på några enstaka platser i Europa och världen, och är därför troligen verkligt sällsynt. I Sverige är den funnen på Backaplan på Hisingen i Göteborg 1945, som på den tiden var ruderatmark. Idag är större delen av området asfalterat. Den övriga utbredningen omfattar ett fynd från Tyskland och ett från England.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nationellt utdöd (RE)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
  • 2005 Ej bedömd (NE)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Nedbrytare i trädrötter av gran, ev. björk och andra trädslag, samt i vedmaterial, t ex sågspån och vedbitar som ligger begravt i marken. Funnen en gång i landet, på Hisingen i Göteborg 1945 som på den tiden var ruderatmark där den växte på lerjord blandad med träbitar och sågspån på en ruderatmark, och samlades under sommar och höst. Bildar stora iögonfallande fruktkroppar som torde väcka uppmärksamhet var de än påträffas. Endast funnen på några enstaka platser i Europa och världen. I Tyskland är den samlad från sandig jord under gran Picea (och eventuellt björk Betula), troligen växande på rötter. I Norden är arten endast funnen på sammanlagt 4 ställen. Den svenska lokalen som 1945 bestod av ruderatmark är idag till största delen asfalterad. Möjligen kan arten vara nationellt utdöd. Arten rödlistas som Nationellt utdöd (RE) eftersom det bedömts som sannolikt att den upphört att regelbundet reproducera sig inom landet. Den påträffades senast år 1945.
Ekologi
Arten växer på rötter och annat vedmaterial såsom t ex sågspån som är begravt i jorden. De svenska fynden gjordes på lerjord blandad med träbitar och sågspån på en ruderatmark, och samlades under sommar och höst. En individ var spridd över 3–4 m2. I Tyskland är den samlad från sandig jord under gran Picea (och eventuellt björk Betula), troligen växande på rötter.
Landskapstyper
Skog
Skog
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· björkar
· björkar
· bok
· bok
· bokar
· bokar
· gran
· gran
Dött träd
Dött träd
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Sordariomycetes, Ordning Xylariales, Familj Xylariaceae (kolkärnsvampar), Släkte Xylaria (vedhorn), Art Xylaria friesii Læssøe - rothorn Synonymer

Kategori Nationellt utdöd (RE)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
  • 2005 Ej bedömd (NE)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Nedbrytare i trädrötter av gran, ev. björk och andra trädslag, samt i vedmaterial, t ex sågspån och vedbitar som ligger begravt i marken. Funnen en gång i landet, på Hisingen i Göteborg 1945 som på den tiden var ruderatmark där den växte på lerjord blandad med träbitar och sågspån på en ruderatmark, och samlades under sommar och höst. Bildar stora iögonfallande fruktkroppar som torde väcka uppmärksamhet var de än påträffas. Endast funnen på några enstaka platser i Europa och världen. I Tyskland är den samlad från sandig jord under gran Picea (och eventuellt björk Betula), troligen växande på rötter. I Norden är arten endast funnen på sammanlagt 4 ställen. Den svenska lokalen som 1945 bestod av ruderatmark är idag till största delen asfalterad. Möjligen kan arten vara nationellt utdöd. Arten rödlistas som Nationellt utdöd (RE) eftersom det bedömts som sannolikt att den upphört att regelbundet reproducera sig inom landet. Den påträffades senast år 1945.
Trots att den är stor och borde väcka uppmärksamhet var den än påträffas, är den endast funnen en gång i Tyskland och en gång i England samt på ett ruderatområde i Göteborg.

Det man ser av arten är de fertila delarna som sticker upp över markytan, cylindriska till klubbformiga bildningar med sterila plattade toppar och en kort stam. De är bruna (som omogna orangebruna), 10–25 × 2,5–4 mm, och har tydliga peritheciekonturer. De underjordiska delarna förgrenas dikotomt och kan vara flera dm långa. De är släta, bruna till svartbruna och täckta av filthår. Endostromat är från början vitt men blir senare blekbrunt. Sporsäckarnas sporbärande del är 60–75 µm lång, och sporsäckarnas skaft 35–45 µm långt. Sporerna är ellipsoida till spolformiga med en plattare och en mer konvex sida, och har ofta en smalare ände med något utdragen spets, och en rest av ett utskott från sporväggen. De är ljust olivbruna, mäter 9–11 × 3,5–4,5 µm, och har en groddspringa (vanligen på sporens plattare sida) som mäter 3–5 µm.

Svensk förekomst Ej längre bofast, ej tillfälligt förekommande
Länsvis förekomst för rothorn

Länsvis förekomst och status för rothorn baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för rothorn

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Trots den iögonfallande storleken är arten funnen endast på några enstaka platser i Europa och världen, och är därför troligen verkligt sällsynt. I Sverige är den funnen på Backaplan på Hisingen i Göteborg 1945, som på den tiden var ruderatmark. Idag är större delen av området asfalterat. Den övriga utbredningen omfattar ett fynd från Tyskland och ett från England.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Sordariomycetes  
  • Underklass
    Xylariomycetidae  
  • Ordning
    Xylariales  
  • Familj
    Xylariaceae - kolkärnsvampar 
  • Släkte
    Xylaria - vedhorn 
  • Art
    Xylaria friesiiLæssøe - rothorn

Arten växer på rötter och annat vedmaterial såsom t ex sågspån som är begravt i jorden. De svenska fynden gjordes på lerjord blandad med träbitar och sågspån på en ruderatmark, och samlades under sommar och höst. En individ var spridd över 3–4 m2. I Tyskland är den samlad från sandig jord under gran Picea (och eventuellt björk Betula), troligen växande på rötter.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper där arten kan förekomma: Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· björkar - Betula (Har betydelse)
· bok - Fagus sylvatica (Viktig)
· bokar - Fagus (Viktig)
· gran - Picea abies (Har betydelse)
Dött träd (Har betydelse)
Mark/sediment (Har betydelse)
Den enda kända svenska växtplatsen är förstörd. Hotbilden i ett globalt perspektiv är oklar eftersom artens ekologiska krav är dåligt känd p.g.a. de extremt få kända fynden.

Påverkan
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
Arten bör eftersökas på lämpliga lokaler, förslagsvis t ex gamla sågverk eller byggtippar.

Karlvall F. 1949. Intressant fynd av pyrenomycet. - Botaniska Notiser 1949: 450–452.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Björn Nordén 2012

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Sordariomycetes  
  • Underklass
    Xylariomycetidae  
  • Ordning
    Xylariales  
  • Familj
    Xylariaceae - kolkärnsvampar 
  • Släkte
    Xylaria - vedhorn 
  • Art
    Xylaria friesii, Læssøe - rothorn
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Björn Nordén 2012