Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  vitgrynig nållav

Organismgrupp Lavar Chaenotheca subroscida
Vitgrynig nållav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vitgrynig nållav har en gråvit, småkornig bål och uppträder ofta som små diffusa fläckar. Fruktkropparna (apothecierna) har glänsande svarta skaft som är 0,8-1,3 mm långa, och små huvuden. Undersidan av huvudet och den övre delen av skaftet har en tydlig, gul pruina. Huvudets ovansida med en brun spormassa (mazaedium). Sporerna är klotformade, 6-7 µm i diameter och har ett oregelbundet ytmönster. Av de övriga gulpruinösa Chaenotheca-arterna är det främst två som påträffas på samma substrat som vitgrynig nållav, nämligen brun nållav C. phaeocephala och grynig nållav C. chrysocephala. Brun nållav har i regel olivgrön, fjällig till vårtig bål och ett relativt brett apotheciehuvud. Grynig nållav, som är den vanligaste av de tre, skiljer sig genom gul bål och ellipsoida sporer. Sterila bålar av vitgrynig nållav är näst intill omöjliga att skilja från sterila bålar av Lecidea leprarioides.
Utbredning
Länsvis förekomst för vitgrynig nållav Observationer i  Sverige för vitgrynig nållav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Vitgrynig nållav har en nordlig utbredning och förekommer från Östergötland till Torne Lappmark (Artportalen 2016). Knappt 1000 lokaler är kända, men mörkertalet är högt, särskilt i Norrlands inland. En minskning av populationen pågår och förväntas fortgå vad gäller antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Vitgrynig nållav saknas i Danmark men förekommer i Norge och Finland. Den är rödlistad i Norge (Nära hotad NT, Timdal 2015). Världsutbredningen omfattar boreala och tempererade barrskogsområden i Europa och Nordamerika (Tibell 1999) samt Asien (Sibirien; Urbanavichus & Andreev 2010).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2bc+3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Ej bedömd (NE)
  • 2005 Ej bedömd (NE)
Arten är knuten till boreal kontinuitetsskog, oftast sumpskogar och uppvisar en stadigvarande minskning. Arten rödlistas därför i NT. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (2000-20000). Antalet lokalområden i landet skattas till 5000 (1000-10000). En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 25 (20-40) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2bc+3c+4c).
Ekologi
Vitgrynig nållav växer nästan uteslutande på bark av gamla, senvuxna granar i skuggiga lägen med hög och jämn luftfuktighet. Den vanligaste naturtypen för arten är kontinuitetsskogar på frisk mark men den finns också i sumpgranskogar. Arten är en utmärkt indikator-/signalart för dessa typer av skog (Nitare 2000). Gran- och barrskogar där laven växer är oftast av naturskogskaraktär, men de kan ha varit påverkade av t.ex. kolvedshuggning eller dimensionsavverkningar. Vitgrynig nållav växer helst på släta barkflagor som böjer ut lite från den övriga granbarken och oftast en bit upp på stammen. Utöver gran påträffas laven sällsynt på gamla vårtbjörkar och då vanligtvis på kanterna av grov näverbark. Vitgrynig nållav växer ofta tillsammans med allmänna knappnålslavar som grön spiklav Calicium viride, grynig nållav Chaenotheca chrysocephala och ärgspik Microcalicium disseminatum, men påträffas ibland tillsammans med andra sällsynta knappnålslavar, t.ex. brun nållav Chaenotheca phaeocephala, liten svartspik Chaenothecopsis nana (rödlistad som Nära hotad NT) och vitskaftad svartspik Chaenothecopsis viridialba (rödlistad som Nära hotad NT).
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Vattendrag
Vattendrag
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· alar
· alar
· björkar
· björkar
· gran
· gran
· sälg
· sälg
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Coniocybomycetes, Ordning Coniocybales, Familj Coniocybaceae, Släkte Chaenotheca (nållavar), Art Chaenotheca subroscida (Eitner) Zahlbr. - vitgrynig nållav Synonymer Chaenotheca chlorella v. hispidula f. granulans Vain.

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2bc+3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Ej bedömd (NE)
  • 2005 Ej bedömd (NE)

Dokumentation Arten är knuten till boreal kontinuitetsskog, oftast sumpskogar och uppvisar en stadigvarande minskning. Arten rödlistas därför i NT. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (2000-20000). Antalet lokalområden i landet skattas till 5000 (1000-10000). En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 25 (20-40) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2bc+3c+4c).
Konventioner Skogsstyrelsens signalart
Vitgrynig nållav har en gråvit, småkornig bål och uppträder ofta som små diffusa fläckar. Fruktkropparna (apothecierna) har glänsande svarta skaft som är 0,8-1,3 mm långa, och små huvuden. Undersidan av huvudet och den övre delen av skaftet har en tydlig, gul pruina. Huvudets ovansida med en brun spormassa (mazaedium). Sporerna är klotformade, 6-7 µm i diameter och har ett oregelbundet ytmönster. Av de övriga gulpruinösa Chaenotheca-arterna är det främst två som påträffas på samma substrat som vitgrynig nållav, nämligen brun nållav C. phaeocephala och grynig nållav C. chrysocephala. Brun nållav har i regel olivgrön, fjällig till vårtig bål och ett relativt brett apotheciehuvud. Grynig nållav, som är den vanligaste av de tre, skiljer sig genom gul bål och ellipsoida sporer. Sterila bålar av vitgrynig nållav är näst intill omöjliga att skilja från sterila bålar av Lecidea leprarioides.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för vitgrynig nållav

Länsvis förekomst och status för vitgrynig nållav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för vitgrynig nållav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Vitgrynig nållav har en nordlig utbredning och förekommer från Östergötland till Torne Lappmark (Artportalen 2016). Knappt 1000 lokaler är kända, men mörkertalet är högt, särskilt i Norrlands inland. En minskning av populationen pågår och förväntas fortgå vad gäller antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Vitgrynig nållav saknas i Danmark men förekommer i Norge och Finland. Den är rödlistad i Norge (Nära hotad NT, Timdal 2015). Världsutbredningen omfattar boreala och tempererade barrskogsområden i Europa och Nordamerika (Tibell 1999) samt Asien (Sibirien; Urbanavichus & Andreev 2010).
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Coniocybomycetes  
  • Ordning
    Coniocybales  
  • Familj
    Coniocybaceae  
  • Släkte
    Chaenotheca - nållavar 
  • Art
    Chaenotheca subroscida(Eitner) Zahlbr. - vitgrynig nållav
    Synonymer
    Chaenotheca chlorella v. hispidula f. granulans Vain.

Vitgrynig nållav växer nästan uteslutande på bark av gamla, senvuxna granar i skuggiga lägen med hög och jämn luftfuktighet. Den vanligaste naturtypen för arten är kontinuitetsskogar på frisk mark men den finns också i sumpgranskogar. Arten är en utmärkt indikator-/signalart för dessa typer av skog (Nitare 2000). Gran- och barrskogar där laven växer är oftast av naturskogskaraktär, men de kan ha varit påverkade av t.ex. kolvedshuggning eller dimensionsavverkningar. Vitgrynig nållav växer helst på släta barkflagor som böjer ut lite från den övriga granbarken och oftast en bit upp på stammen. Utöver gran påträffas laven sällsynt på gamla vårtbjörkar och då vanligtvis på kanterna av grov näverbark. Vitgrynig nållav växer ofta tillsammans med allmänna knappnålslavar som grön spiklav Calicium viride, grynig nållav Chaenotheca chrysocephala och ärgspik Microcalicium disseminatum, men påträffas ibland tillsammans med andra sällsynta knappnålslavar, t.ex. brun nållav Chaenotheca phaeocephala, liten svartspik Chaenothecopsis nana (rödlistad som Nära hotad NT) och vitskaftad svartspik Chaenothecopsis viridialba (rödlistad som Nära hotad NT).

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog, Löv-/barrblandskog

Biotoper där arten kan förekomma: Vattendrag, Myrbiotoper

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· alar - Alnus (Har betydelse)
· björkar - Betula (Har betydelse)
· gran - Picea abies (Viktig)
· sälg - Salix caprea (Viktig)
På lång sikt utgör avverkningar av olikåldriga granskogar av naturskogskaraktär ett allvarligt hot. Arten behöver en kontinuerlig tillgång av gamla träd på fuktig till blöt mark. Skogsbruk som påverkar den lokala markvattennivån och luftfuktigheten på eller i omedelbar närhet kan missgynna arten.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
Skogsbruksåtgärder på eller i närheten av växtplatser för vitgrynig nållav bör undvikas. Naturskogsartade, fuktiga granskogar med förekomster av arten signalerar höga biologiska värden och bör bevaras.
Utländska namn - NO: Sukkernål.

Artportalen. 2016. Rapportsystem för växter, djur och svampar. ArtDatabanken, SLU. [http://www.artportalen.se]. [uttag 2016-10-08]

Nitare, J. 2000. Signalarter. Indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer. Skogsstyrelsen, Jönköping.

Tibell, L. 1992. Crustose lichens as indicators of forest continuity in boreal coniferous forests. Nordic Journal of Botany 12: 427-450.

Tibell, L. 1999. Caliciales. Nordic Lichen Flora 1: 20-70. Uddevalla.

Timdal, E. 2015. Lav ('Lichenes'). Norsk rødliste for arter 2015. Artsdatabanken [[http://www.artsdatabanken.no/Rodliste/Artsgruppene/Lav]]. [uttag 2016-10-08]

Urbanavichus, G. & Andreev, M. 2010. A checklist of the lichen flora of Russia. St. Petersburg.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Janolof Hermansson & Svante Hultengren

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Coniocybomycetes  
  • Ordning
    Coniocybales  
  • Familj
    Coniocybaceae  
  • Släkte
    Chaenotheca - nållavar 
  • Art
    Chaenotheca subroscida, (Eitner) Zahlbr. - vitgrynig nållav
    Synonymer
    Chaenotheca chlorella v. hispidula f. granulans Vain.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Janolof Hermansson & Svante Hultengren