Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  gulgrå ullört

Organismgrupp Kärlväxter Filago lutescens
Gulgrå ullört Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Gulgrå ullört är en ettårig, 1–3 dm hög, korgblommig ört med oregelbundet grenad stjälk. Hela växten är grått-grågult filthårig. De 3–6 mm breda, lansettlika bladen är plana, bredast ovanför mitten och har kort, avsatt spets. Blomkorgarna är omkring 6 mm långa och sitter 10–25 tillsammans i nästan klotrunda huvud i grenspetsar och grenvinklar. De närmaste stjälkbladen når oftast något över blomhuvudena. Holkfjällen är upprätta i frukt, spetsiga med röd-gulröd spets. Frukten är 0,7–0.8 mm lång och har en 2,5–3 mm lång hårpensel på de inre frukterna. Arten blommar i juli-augusti och förökar sig med frön. Gulgrå ullört är mycket lik klotullört Filago vulgaris, som den så sent som 1846 skildes ut från. Klotullört har smalare, spetsigare blad som oftast är vågiga, vanligen fler korgar per blomhuvud, stjälkblad som inte når över blomhuvudena och holkfjäll med gulaktiga spetsar. Våra övriga två Filago-arter, ullört Filago arvensis och spenslig ullört Filago minima, har högst 10 korgar per blomhuvud och trubbiga holkfjäll som är stjärnlikt utbredda i frukt.
Utbredning
Länsvis förekomst för gulgrå ullört Observationer i  Sverige för gulgrå ullört
Svensk förekomst
Ej längre bofast, ej tillfälligt förekommande
Gulgrå ullört blev funnen på omkring 10 lokaler i södra och sydvästra Skåne under 1800-talet. Fram till 1927, eller möjligen något år senare, fanns arten kvar på en lokal vid Stenshuvud i Södra Mellby socken i sydöstra Skåne. Senare års efterforskningar har varit resultatlösa på denna sista kända svenska lokal. I Danmark är gulgrå ullört känd genom åtskilliga fynd, mest på öarna och av dessa främst Bornholm där den ansågs som allmän under mitten av 1800-talet. De flesta danska fynd är dock från 1800-talet och numera betraktas arten som mycket sällsynt och i försvinnande från landet. Gulgrå ullört är känd från spridda områden i centrala och södra Europa norrut till södra England och Sydskandinavien. Den finns även på Kanarieöarna och i de västra delarna av Nordafrika. Arten är ovanlig och förefaller vara på kraftig tillbakagång över större delen av sitt utbredningsområde.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nationellt utdöd (RE)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
  • 2005 Nationellt utdöd (RE)
  • 2000 Nationellt utdöd (RE)
Känd från 10-tal lokaler i södra och sydvästra Skåne under 1800-talet. Senast funnen runt 1930. Orsaken till försvinnandet är främst biotopförstörelse. Arten rödlistas som Nationellt utdöd (RE) eftersom det bedömts som sannolikt att den upphört att regelbundet reproducera sig inom landet. Den påträffades senast år 1927.
Ekologi
Gulgrå ullört är en kulturgynnad art som växer på torr, sandig, kalkfattig mark. Det är en konkurrenssvag art som föredrar öppen mark där vegetationstäcket inte är slutet. Den uppträder ofta tillfälligt på växtplatserna och med växlande frekvens från år till år. I Skandinavien har gulgrå ullört främst påträffats på torra backar, slänter, gräshedar och i trädesåkrar.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Asterales (asterordningen), Familj Asteraceae (korgblommiga), Släkte Filago (ullörter), Art Filago lutescens Jord. - gulgrå ullört Synonymer Filago apiculata G. E. Sm. ex Bab.

Kategori Nationellt utdöd (RE)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
  • 2005 Nationellt utdöd (RE)
  • 2000 Nationellt utdöd (RE)

Dokumentation Känd från 10-tal lokaler i södra och sydvästra Skåne under 1800-talet. Senast funnen runt 1930. Orsaken till försvinnandet är främst biotopförstörelse. Arten rödlistas som Nationellt utdöd (RE) eftersom det bedömts som sannolikt att den upphört att regelbundet reproducera sig inom landet. Den påträffades senast år 1927.
Gulgrå ullört är en ettårig, 1–3 dm hög, korgblommig ört med oregelbundet grenad stjälk. Hela växten är grått-grågult filthårig. De 3–6 mm breda, lansettlika bladen är plana, bredast ovanför mitten och har kort, avsatt spets. Blomkorgarna är omkring 6 mm långa och sitter 10–25 tillsammans i nästan klotrunda huvud i grenspetsar och grenvinklar. De närmaste stjälkbladen når oftast något över blomhuvudena. Holkfjällen är upprätta i frukt, spetsiga med röd-gulröd spets. Frukten är 0,7–0.8 mm lång och har en 2,5–3 mm lång hårpensel på de inre frukterna. Arten blommar i juli-augusti och förökar sig med frön. Gulgrå ullört är mycket lik klotullört Filago vulgaris, som den så sent som 1846 skildes ut från. Klotullört har smalare, spetsigare blad som oftast är vågiga, vanligen fler korgar per blomhuvud, stjälkblad som inte når över blomhuvudena och holkfjäll med gulaktiga spetsar. Våra övriga två Filago-arter, ullört Filago arvensis och spenslig ullört Filago minima, har högst 10 korgar per blomhuvud och trubbiga holkfjäll som är stjärnlikt utbredda i frukt.

Svensk förekomst Ej längre bofast, ej tillfälligt förekommande
Länsvis förekomst för gulgrå ullört

Länsvis förekomst och status för gulgrå ullört baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för gulgrå ullört

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Gulgrå ullört blev funnen på omkring 10 lokaler i södra och sydvästra Skåne under 1800-talet. Fram till 1927, eller möjligen något år senare, fanns arten kvar på en lokal vid Stenshuvud i Södra Mellby socken i sydöstra Skåne. Senare års efterforskningar har varit resultatlösa på denna sista kända svenska lokal. I Danmark är gulgrå ullört känd genom åtskilliga fynd, mest på öarna och av dessa främst Bornholm där den ansågs som allmän under mitten av 1800-talet. De flesta danska fynd är dock från 1800-talet och numera betraktas arten som mycket sällsynt och i försvinnande från landet. Gulgrå ullört är känd från spridda områden i centrala och södra Europa norrut till södra England och Sydskandinavien. Den finns även på Kanarieöarna och i de västra delarna av Nordafrika. Arten är ovanlig och förefaller vara på kraftig tillbakagång över större delen av sitt utbredningsområde.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Asterales - asterordningen 
  • Familj
    Asteraceae - korgblommiga 
  • Släkte
    Filago - ullörter 
  • Art
    Filago lutescensJord. - gulgrå ullört
    Synonymer
    Filago apiculata G. E. Sm. ex Bab.

Gulgrå ullört är en kulturgynnad art som växer på torr, sandig, kalkfattig mark. Det är en konkurrenssvag art som föredrar öppen mark där vegetationstäcket inte är slutet. Den uppträder ofta tillfälligt på växtplatserna och med växlande frekvens från år till år. I Skandinavien har gulgrå ullört främst påträffats på torra backar, slänter, gräshedar och i trädesåkrar.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
De ursprungliga skånska växtplatserna för gulgrå ullört är numera uppodlade, planterade eller igenvuxna. Försvinnandet kan knappast enbart bero på förstörda växtlokaler och brist på lämpliga biotoper. I Danmark anses arten som en med människans hjälp tidigt inkommen växt som endast delvis lyckats naturalisera sig. Bättre frörensning anges här som en bidragande orsak till försvinnandet. I Skåne har växten uppenbart haft svårt att föröka och sprida sig, vilket kan bero på att det är en sydlig växt som är dåligt anpassad till vårt klimat. Dess sporadiska uppträdande kan tyda på att den förts in i flera omgångar till vårt land, kanske som förorening i spannmål och gräsfrö. Bättre frörensning och upphörd import kan i så fall vara ytterligare en orsak till att gulgrå ullört försvunnit från vår flora.

Påverkan
  • Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Viss negativ effekt)
Gulgrå ullört har under 1900-talet endast blivit sedd på en lokal i Sverige och från denna är den försvunnen sedan lång tid tillbaka. I Danmark är arten utdöende och i åtminstone de norra delarna av sitt övriga utbredningsområde är den på stark tillbakagång. Möjligen kan tillfälliga adventivfynd göras av gulgrå ullört i framtiden, men i övrigt är ett återfynd av arten i vårt land mindre sannolikt.
Utländska namn – NO: Gulgrå ullurt, DK: Gulgrå Museurt, GB: Red-tipped Cudweed.

Jessen, K. & Lind, J. 1922–1923. Det Danske Markukrudts Historie. Det kgl. Danske Videnskabernes Selskabs Skrifter, naturv. og mathem. Afd. 8 Række. VIII. Köbenhavn.

Løjtnant, B. & Worsøe, E. 1993. Status over den danske flora 1993. G.E.C. Gads Forlag, Kopenhagen.

Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.Å. 1976: Projekt Linné rapporterar 14-28. Svensk Bot. Tidskr. 70: 211–224.

Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1985. Projekt Linné: slutrapport. Svensk Bot. Tidskr. 79: 319–328.

Pedersen, A. 1961. Kurvblomsternes udbredelse i Danmark (ekskl. Hieracium og Taraxacum). Bot. Tidsskr. 57: 81–289.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kjell-Arne Olsson 1995. ©ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Asterales - asterordningen 
  • Familj
    Asteraceae - korgblommiga 
  • Släkte
    Filago - ullörter 
  • Art
    Filago lutescens, Jord. - gulgrå ullört
    Synonymer
    Filago apiculata G. E. Sm. ex Bab.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Kjell-Arne Olsson 1995. ©ArtDatabanken, SLU 2006.