Sclerophora pallida
Gulvit blekspik
Lavar
- Ej bedömd NE
- Ej tillämplig NA
- Livskraftig LC
- Kunskapsbrist DD
- Nära hotad NT
- Sårbar VU
- Starkt hotad EN
- Akut hotad CR
- Nationellt utdöd RE
Klass Coniocybomycetes, Ordning Coniocybales, Familj Coniocybaceae, Släkte Sclerophora (blekspikar), Art Sclerophora pallida (Pers.) Y.J.Jao & Spooner - gulvit blekspik Synonymer Coniocybe nivea (Hoffm.) Arnold non Tuck. & Mont., Coniocybe curta H.Magn., Trichia nivea Hoffm., blekspik, Sclerophora nivea (Hoffm.) Tibell, Roesleria pallida (Pers.) Sacc., rotklubba
Kriterier A3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
-
2010 Livskraftig (LC)
-
2005 Livskraftig (LC)
Dokumentation Arten är fortfarande den vanligaste arten i släktet blekspikar Sclerophora. Arten växer på gamla ädellövträd i öppna och ofta svagt dammimpregnerade lägen. Omkring 60% av den svenska populationen växer på ask och 25% på alm varför askskottsjuka och almsjuka är hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 6000 (3000-9000). Antalet lokalområden i landet skattas till 2000 (1000-3000). Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 40 (30-50) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 40 (30-50) %. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A3c+4c).
Länsvis förekomst och status för gulvit blekspik baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.
Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.
Gulvit blekspik har en sydlig utbredning i Sverige och förekommer från Skåne till Gästrikland med enstaka utpostlokaler i Dalarna (Hermansson m.fl. 2008) och Hälsingland (Artportalen 2016). Gulvit blekspik är i södra delarna av Sverige den vanligaste arten av blekspikar Sclerophora. En minskning av populationen pågår och förväntas fortgå vad gäller antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Gulvit blekspik har rapporterats från Danmark, Norge och Finland. Den är rödlistad i Danmark (Regionalt utdöd RE, Wind & Pihl 2010), Norge (Nära hotad NT, Timdal 2015) och Finland (Sårbar VU, Jääskeläinen m.fl. 2010). Världsutbredningen omfattar Europa, Asien och Nordamerika (Tibell 1999).
-
RikeFungi - svampar
-
StamAscomycota - sporsäcksvampar
-
UnderstamPezizomycotina
-
KlassConiocybomycetes
-
OrdningConiocybales
-
FamiljConiocybaceae
-
SläkteSclerophora - blekspikar
-
ArtSclerophora pallida(Pers.) Y.J.Jao & Spooner - gulvit blekspikSynonymerConiocybe nivea (Hoffm.) Arnold non Tuck. & Mont.Coniocybe curta H.Magn.Trichia nivea Hoffm.blekspikSclerophora nivea (Hoffm.) TibellRoesleria pallida (Pers.) Sacc.rotklubba
Rikliga förekomster av gulvit blekspik finns främst på öppet stående, grova ädellövträd av framförallt ask och alm samt ibland även på lönn. Arten förekommer ofta i hagmarker, lövängar, parker och i alléer. Lokalerna är ofta påverkade av damm från omgivande åkrar och grusvägar. Alla blekspikar Sclerophora är utmärkta indikatorer på höga naturvärden och de är samtliga signalarter (Nitare 2000). Ibland förekommer flera blekspiksarter tillsammans i samma bestånd eller t.o.m. på samma träd. På träd och i bestånd där arten förekommer påträffas ofta en rad andra rödlistade eller ovanliga lavar, t.ex. andra blekspikar Sclerophora spp., almlav Gyalecta ulmi (rödlistad som Sårbar VU), skorpgelélav Rostania occultata (rödlistad som Nära hotad NT), grynig filtlav Peltigera collina (rödlistad som Nära hotad NT) samt flera arter av njurlavar Nephroma spp.
Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)
Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap
Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog, Urban miljö
Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Ädellövskog, Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö, Lövskog
Substrat/Föda:Påverkan
- Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
- Igenväxning (Stor negativ effekt)
- Avverkning (Viss negativ effekt)
- Minskning av relaterad art (Stor negativ effekt)
Artportalen. 2016. Rapportsystem för växter, djur och svampar. ArtDatabanken, SLU. [http://www.artportalen.se] [uttag 2016-10-08].
Hermansson, J., Bratt, L. & Oldhammer, B. 2008. Hotade och sällsynta växter i Dalarna, del 2 - lavar och mossor. Dalarnas Botaniska Förening.
Jääskeläinen, K., Pykälä, J. Rämä, H., Vitikainen, O., Haikonen, V., Högnabba, F., Lommi S. & Puolasmaa, A. 2010. Lichens. I: Rassi, P., Hyvärinen, E., Juslén, A. & Mannerkoski, I. (red.). The 2010 Red List of Finnish Species. Ympäristöministeriö & Suomen ympäristökeskus, Helsinki, sid. 278-310.
Nitare, J. 2000. Signalarter. Indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer. Skogsstyrelsen, Jönköping.
Tibell, L. 1999. Caliciales. Nordic Lichen Flora 1: 20-70. Uddevalla.
Timdal, E. 2015. Lav ('Lichenes'). Norsk rødliste for arter 2015. Artsdatabanken [[http://www.artsdatabanken.no/Rodliste/Artsgruppene/Lav]]. [uttag 2016-10-08].
Wind, P. & Pihl, S. (red.) 2010. Den danske rødliste. Danmarks Miljøundersøgelser, Aarhus Universitet [2004]-. redlist.dmu.dk [http://redlist.dmu.dk/] (opdatered april 2010) [uttag 2016-10-08]
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Svante Hultengren & Göran Thor
-
RikeFungi - svampar
-
StamAscomycota - sporsäcksvampar
-
UnderstamPezizomycotina
-
KlassConiocybomycetes
-
OrdningConiocybales
-
FamiljConiocybaceae
-
SläkteSclerophora - blekspikar
-
ArtSclerophora pallida, (Pers.) Y.J.Jao & Spooner - gulvit blekspikSynonymerConiocybe nivea (Hoffm.) Arnold non Tuck. & Mont.Coniocybe curta H.Magn.Trichia nivea Hoffm.blekspikSclerophora nivea (Hoffm.) TibellRoesleria pallida (Pers.) Sacc.rotklubba
Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.
Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Svante Hultengren & Göran Thor