Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  skuggnål

Organismgrupp Lavar Chaenotheca sphaerocephala
Skuggnål Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Bålen är tydlig och kornig (aldrig fjällig) med djupt grön färg utan blågrön ton. Bålen är Pd+ orange. Apothecierna är medellånga, 1–1,5 mm långa och tämligen kraftiga. De sitter tätt samman och bålen täcker stora ytor. Skaftet har nästan alltid en ganska tjock vit pruina. Sporsäckarna har oregelbunden form och de formas i långa rader. Bålen innehåller trebouxioida alger. Den liknar grå nållav Chaenotheca trichialis och luddnål Chaenotheca stemonea men dessa har Stichococcus-alger. Chaenotheca hygrophila vilken är känd från Norge, men ännu inte Sverige, är mycket lik men har cylindriska sporsäckar vilka formas en och en.
Utbredning
Länsvis förekomst för skuggnål Observationer i  Sverige för skuggnål
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige är arten känd från ett stort antal lokaler i västra Dalarna och ett fåtal från Gävleborg till Västerbotten. Sannolikt har skuggnålen en något suboceanisk utbredning i landet. Skuggnålen uppmärksammades i Sverige först på 1990-talet. Arten har sannolikt en cirkumboreal utbredning på norra halvklotet. På södra halvklotet förekommer den i tempererade områden.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
A2bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Ej bedömd (NE)
Arten är funnen på ett 50-tal lokaler från Dalarna till Lycksele Lappmark. Den har en suboceanisk utbredningstendens och är vanligast i västligaste Jämtland. Den växer främst vid basen av gamla grova granar i gamla boreala barrskogar med hög bonitet och mycket hög luftfuktighet. Antalet reproduktiva individer skattas till 3000 (300-6000). Antalet lokalområden i landet skattas till 500 (50-1000). Förekomstarean (AOO) skattas till 2000 (200-4000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 30 (20-50) % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 15 (10-25) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 30 (20-50) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A2bc+4bc).
Ekologi
Skuggnål växer på gran. Huvudsakligen påträffas arten mycket skuggigt långt ner mellan rotbenen på grova granar. Särskilt riklig blir förekomsterna om ett svagt ljus kan tränga ned vid något tillfälle under dagen. Bålen breder ut sig på lucker tunn bark närmast marken och ibland växer den även ut över förnan. Sällsynt påträffas den på ved av murkna granstubbar. Granskogarna är av högörtstyp eller fuktiga ris- och ormbunkstyper. Ofta är skogarna belägna i nord- eller ostsluttningar med gammal, hög, produktiv och grov granskog, där det finns rikligt med skrymslen mellan rotbenen. Sannolikt är skogarna oftast brandrefugier med lång trädkontinuitet. Biotopen måste ha en hög och jämn luftfuktighet, vilket är typiskt för nordvästra Dalarnas och Jämtlands fjällskogar. Biotopen som arten är knuten till är även viktig för andra rödlistade lavar, t.ex. smalskaftslav Chaenotheca gracilenta och mjölig dropplav Cliostomum leprosum.
Landskapstyper
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· gran
· gran
Levande träd
Levande träd
Dött träd
Dött träd
· gran
· gran
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Coniocybomycetes, Ordning Coniocybales, Familj Coniocybaceae, Släkte Chaenotheca (nållavar), Art Chaenotheca sphaerocephala Nádv. - skuggnål Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier A2bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Ej bedömd (NE)

Dokumentation Arten är funnen på ett 50-tal lokaler från Dalarna till Lycksele Lappmark. Den har en suboceanisk utbredningstendens och är vanligast i västligaste Jämtland. Den växer främst vid basen av gamla grova granar i gamla boreala barrskogar med hög bonitet och mycket hög luftfuktighet. Antalet reproduktiva individer skattas till 3000 (300-6000). Antalet lokalområden i landet skattas till 500 (50-1000). Förekomstarean (AOO) skattas till 2000 (200-4000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 30 (20-50) % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 15 (10-25) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 30 (20-50) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A2bc+4bc).
Bålen är tydlig och kornig (aldrig fjällig) med djupt grön färg utan blågrön ton. Bålen är Pd+ orange. Apothecierna är medellånga, 1–1,5 mm långa och tämligen kraftiga. De sitter tätt samman och bålen täcker stora ytor. Skaftet har nästan alltid en ganska tjock vit pruina. Sporsäckarna har oregelbunden form och de formas i långa rader. Bålen innehåller trebouxioida alger. Den liknar grå nållav Chaenotheca trichialis och luddnål Chaenotheca stemonea men dessa har Stichococcus-alger. Chaenotheca hygrophila vilken är känd från Norge, men ännu inte Sverige, är mycket lik men har cylindriska sporsäckar vilka formas en och en.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för skuggnål

Länsvis förekomst och status för skuggnål baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för skuggnål

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige är arten känd från ett stort antal lokaler i västra Dalarna och ett fåtal från Gävleborg till Västerbotten. Sannolikt har skuggnålen en något suboceanisk utbredning i landet. Skuggnålen uppmärksammades i Sverige först på 1990-talet. Arten har sannolikt en cirkumboreal utbredning på norra halvklotet. På södra halvklotet förekommer den i tempererade områden.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Coniocybomycetes  
  • Ordning
    Coniocybales  
  • Familj
    Coniocybaceae  
  • Släkte
    Chaenotheca - nållavar 
  • Art
    Chaenotheca sphaerocephalaNádv. - skuggnål

Skuggnål växer på gran. Huvudsakligen påträffas arten mycket skuggigt långt ner mellan rotbenen på grova granar. Särskilt riklig blir förekomsterna om ett svagt ljus kan tränga ned vid något tillfälle under dagen. Bålen breder ut sig på lucker tunn bark närmast marken och ibland växer den även ut över förnan. Sällsynt påträffas den på ved av murkna granstubbar. Granskogarna är av högörtstyp eller fuktiga ris- och ormbunkstyper. Ofta är skogarna belägna i nord- eller ostsluttningar med gammal, hög, produktiv och grov granskog, där det finns rikligt med skrymslen mellan rotbenen. Sannolikt är skogarna oftast brandrefugier med lång trädkontinuitet. Biotopen måste ha en hög och jämn luftfuktighet, vilket är typiskt för nordvästra Dalarnas och Jämtlands fjällskogar. Biotopen som arten är knuten till är även viktig för andra rödlistade lavar, t.ex. smalskaftslav Chaenotheca gracilenta och mjölig dropplav Cliostomum leprosum.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Våtmark, Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
Levande träd (Viktig)
Dött träd (Viktig)
· gran - Picea abies (Har betydelse)
Äldre bördiga granskogar har avverkats i mycket stor utsträckning. De som finns kvar nedanför det fjällnära området och höjdlägesskogarna är bara spillror och avverkningarna av sådana bestånd pågår fortfarande. Om skogen saknar signalarter eller strukturer är det stor risk att de inte bedöms som nyckelbiotoper.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
Ett starkt skydd av den fjällnära granskogen, särskilt den bördigaste typen skulle gynna arten. Detsamma kan sägas om höjdlägesgranskogarna utanför de fjällnära skogarna. Vid skogliga inventeringar är skuggnål en art som måste eftersökas och dess växtplatser ska bedömas som nyckelbiotoper.

Thor, G., Hermansson, J. & Koffman, A. 2004. Lavar. I: Bratt, L. (red.). Fulufjällets vegetation och flora, sid.

53-66, 134-181. Naturvårdsverket, Stockholm.

Tibell, L. 1999. Calicioid lichens and fungi. Nordic Lichen Flora 1: 20-94. Bohuslän 5, Uddevalla.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Janolof Hermansson 2005. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Coniocybomycetes  
  • Ordning
    Coniocybales  
  • Familj
    Coniocybaceae  
  • Släkte
    Chaenotheca - nållavar 
  • Art
    Chaenotheca sphaerocephala, Nádv. - skuggnål
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Janolof Hermansson 2005. © ArtDatabanken, SLU 2005.