Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  oxtungssvamp

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Fistulina hepatica
Oxtungssvamp Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Oxtungssvamp är en ettårig, hattbildande ticka vars fruktkroppar är mer eller mindre vidväxta eller har en kort, sidoställd fot och vanligen 10–30 cm breda. Hattens ovansida är orangeröd till mörkt rödbrun, först borstig eller med små papiller, senare slät och slemmig. Undersidan har tätt ställda, fria rör, först vitaktiga till blekt gulaktiga, senare brunröda till bruna. Som färsk är svampen köttig och saftig. Den utsöndrar vinröda, saftdroppar både på hattens ovan och undersida eller då man skär i den.
Utbredning
Länsvis förekomst för oxtungssvamp Observationer i  Sverige för oxtungssvamp
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
En sällsynt eller tämligen sällsynt art som dock lokalt kan vara något vanligare. Den uppträder inom hela ekens naturliga utbredningsområde i Sverige. Omkring 1 000 aktuella lokaler är kända i landet (2005). En väl känd och lätt igenkänd art. Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 10 000. Total population i landet bedöms ha minskat med över 15 % över de senaste 20 åren, p.g.a. att ekar avverkas, skuggas ihjäl eller dör (ekdöden). Minskningen bedöms pågå fortlöpande. I övriga Nordeuropa är arten känd från Danmark, Norge, Finland (rödlistad i de bägge senare länderna), Estland, Lettland och Litauen. Den är även rödlistad i Polen.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Nedbrytare till svaghetsparasit som växer på stambaser, stubbar och rötter av gamla levande ekar. Sällsynt funnen även på döda ekar och i Skåne ett fåtal udda fynd på bok och äkta kastanj. Påträffas i löv- och blandskog, allé, hagmark och park. En väl känd och lätt igenkänd art med lågt mörkertal. Total population i landet bedöms ha minskat de senaste 50 åren p.g.a. att ekar avverkas, skuggas ihjäl eller dör. Minskningen bedöms komma att fortsätta framöver men i mindre omfattning än tidigare. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (4000). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 4000 (840-8000). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten har uppgått till 15 % under de senaste 50 åren. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2c).
Ekologi
Oxtungssvamp är en svag parasit som växer på stambaser, stubbar och rötter av gamla levande ekar. Påträffas i löv- och blandskog, allé, hagmark och park. Fruktkroppar bildas ofta på trädets basala delar och grövre rötter men kan sitta betydligt högre upp på stam eller grova grenar. Svampen kan fortsätta att bilda fruktkroppar på fallna träd och stubbar. Svampen orsakar brunröta och anses tillsammans med svaveltickan (Laetiporus sulphureus) vara huvudorsaken till ihåliga ekstammar. I norra Europa är oxtungsvampen nästan uteslutande en eksvamp men i Central- och Sydeuropa är den ej ovanlig på äkta kastanj (Castanea sativa) och mycket sällsynt funnen på andra lövträd som al, björk, bok, hassel, lind och valnöt. Den uppträder som regel bara på någon enstaka till ett par ekar på varje lokal. Varje ek rymmer troligtvis bara en genetiskt unik svampindivid (genet). Fruktkropparna är kortlivade, men mycelets livslängd kan vara lång, potentiellt lika lång som eken finns kvar.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor, Parasit
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· skogsek
· skogsek
Levande träd
Levande träd
· skogsek
· skogsek
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Fistulinaceae, Släkte Fistulina, Art Fistulina hepatica (Schaeff.: Fr.) With. - oxtungssvamp Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Nedbrytare till svaghetsparasit som växer på stambaser, stubbar och rötter av gamla levande ekar. Sällsynt funnen även på döda ekar och i Skåne ett fåtal udda fynd på bok och äkta kastanj. Påträffas i löv- och blandskog, allé, hagmark och park. En väl känd och lätt igenkänd art med lågt mörkertal. Total population i landet bedöms ha minskat de senaste 50 åren p.g.a. att ekar avverkas, skuggas ihjäl eller dör. Minskningen bedöms komma att fortsätta framöver men i mindre omfattning än tidigare. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (4000). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 4000 (840-8000). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten har uppgått till 15 % under de senaste 50 åren. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2c).
Konventioner Skogsstyrelsens signalart
Oxtungssvamp är en ettårig, hattbildande ticka vars fruktkroppar är mer eller mindre vidväxta eller har en kort, sidoställd fot och vanligen 10–30 cm breda. Hattens ovansida är orangeröd till mörkt rödbrun, först borstig eller med små papiller, senare slät och slemmig. Undersidan har tätt ställda, fria rör, först vitaktiga till blekt gulaktiga, senare brunröda till bruna. Som färsk är svampen köttig och saftig. Den utsöndrar vinröda, saftdroppar både på hattens ovan och undersida eller då man skär i den.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för oxtungssvamp

Länsvis förekomst och status för oxtungssvamp baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för oxtungssvamp

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



En sällsynt eller tämligen sällsynt art som dock lokalt kan vara något vanligare. Den uppträder inom hela ekens naturliga utbredningsområde i Sverige. Omkring 1 000 aktuella lokaler är kända i landet (2005). En väl känd och lätt igenkänd art. Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 10 000. Total population i landet bedöms ha minskat med över 15 % över de senaste 20 åren, p.g.a. att ekar avverkas, skuggas ihjäl eller dör (ekdöden). Minskningen bedöms pågå fortlöpande. I övriga Nordeuropa är arten känd från Danmark, Norge, Finland (rödlistad i de bägge senare länderna), Estland, Lettland och Litauen. Den är även rödlistad i Polen.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Fistulinaceae  
  • Släkte
    Fistulina  
  • Art
    Fistulina hepatica(Schaeff.: Fr.) With. - oxtungssvamp

Oxtungssvamp är en svag parasit som växer på stambaser, stubbar och rötter av gamla levande ekar. Påträffas i löv- och blandskog, allé, hagmark och park. Fruktkroppar bildas ofta på trädets basala delar och grövre rötter men kan sitta betydligt högre upp på stam eller grova grenar. Svampen kan fortsätta att bilda fruktkroppar på fallna träd och stubbar. Svampen orsakar brunröta och anses tillsammans med svaveltickan (Laetiporus sulphureus) vara huvudorsaken till ihåliga ekstammar. I norra Europa är oxtungsvampen nästan uteslutande en eksvamp men i Central- och Sydeuropa är den ej ovanlig på äkta kastanj (Castanea sativa) och mycket sällsynt funnen på andra lövträd som al, björk, bok, hassel, lind och valnöt. Den uppträder som regel bara på någon enstaka till ett par ekar på varje lokal. Varje ek rymmer troligtvis bara en genetiskt unik svampindivid (genet). Fruktkropparna är kortlivade, men mycelets livslängd kan vara lång, potentiellt lika lång som eken finns kvar.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor, Parasit

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· skogsek - Quercus robur (Viktig)
Levande träd (Viktig)
· skogsek - Quercus robur (Viktig)
Dött träd (Har betydelse)
Arten hotas av avverkning av värdträd och passande värdträd runt fyndplatserna. Arten hotas på sikt av att olikåldriga bestånd med grov ek i hagmarks- och skogsmiljö avverkas.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Olikåldriga bestånd med grov ek i hagmarks- och skogsmiljö bör sparas. I andra bestånd bör artens värdträd och ett antal potentiella värdträd sparas.
Utländska namn – NO: Oksetungesopp, DK: Oksetungesvamp, FI: Härenkieli.

Jaederfeldt, K. 2003. Tickboken. Sveriges Mykologiska Förening. Stockholm.

Nitare J. 2000. Signalarter, indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer. Skogsstyrelsen. Jönköping

Ryvarden, L. & Gilbertson, R.L. 1993. European Polypores 1. Fungiflora, Oslo.

Sunhede, S. 1977. Något om ved- och barkbeboende eksvampar i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 71: 101–108.

Sunhede, S. 1993. Vedsvampar på ek. Ekbladet 8: 5–10.

Vesterholt J. 2004. Danmarks svampe. Gyldendal Fakta. Köpenhamn

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stellan Sunhede 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Fistulinaceae  
  • Släkte
    Fistulina  
  • Art
    Fistulina hepatica, (Schaeff.: Fr.) With. - oxtungssvamp
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stellan Sunhede 1997.