Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  rosenticka

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Fomitopsis rosea
Rosenticka Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Rosenticka är en hovformad ticka med små, 2–5 (–10) cm breda, fleråriga fruktkroppar. Porer och fnöskskikt är vackert rosenröda, kontrasterande mot den dystert svarta ovansidan.
Utbredning
Länsvis förekomst för rosenticka Observationer i  Sverige för rosenticka
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten förekommer sällsynt på enstaka lokaler i nordöstra Götaland och södra Svealand. Från mellersta Svealand och norrut är den vanligare. Söder om den biologiska norrlandsgränsen är den numera nästan enbart påträffad i skyddade områden. Omkring 3 000 kända aktuella lokaler i landet (2005). En väl känd art, noga eftersökt inte minst genom nyckelbiotopinventeringen. Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 6 000. Total population i landet bedöms ha minskat med över 15 % över de senaste 20 åren, p.g.a. slutavverkningar. Detta trots att arten är knuten till en skogstyp som varit i fokus för skogsnäringens naturvårdsarbete, och i viss utsträckning undantagits från produktionsskogsbruk. Minskningen bedöms pågå fortlöpande, om än i mer begränsad omfattning. Den finns i Norge och Finland och är funnen ett par gånger i Danmark. Utbredningen i övrigt omfattar Europa, norra och västra Asien samt Nordamerika. Även i Norge, Polen och Tyskland har man funnit anledning att rödlista arten.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Nedbrytare i liggande, grova stammar av gran, men sällsynt även på andra trädslag i gammal gran- och blandskog. En väl känd art, noga eftersökt inte minst genom nyckelbiotopinventeringen. Total population i landet bedöms ha minskat under de senaste 30 åren, p.g.a. slutavverkningar. Minskningen fortgår men med mindre hastighet, tack vare att arten är knuten till en skogstyp som varit i fokus för skogsnäringens naturvårdsarbete (generell hänsyn, nyckelbiotoper), och i viss utsträckning undantagits från produktionsskogsbruk (områdesskydd). Antalet reproduktiva individer skattas till 14000 (10000-20000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (2500). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 3500 (2500-5000). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten har uppgått till 15 % under de senaste 30 åren. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2c).
Ekologi
Rosentickan är nedbrytare i liggande stammar av gran, men sällsynt även tall, asp, björk och al, i gammal gran- och blandskog. Förekommer framförallt i olikåldriga, under lång tid orörda skogar på grova lågor av gran, som den behöver kontinuerlig tillgång till. Någon enstaka gång växer den på bearbetat granvirke, t.ex. på gamla lador. Normalt uppträder den bara på någon enstaka till ett par lågor på varje lokal. På rika lokaler med mycket död ved och en lång kontinuitet av död ved kan det finns stora ansamlingar av rosenticka med förekomster på mer än 30 lågor. Varje låga rymmer troligtvis bara en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan ha fragmenterats till ett par frilevande, men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är fleråriga, men mycelets livslängd kan vara lång, potentiellt lika lång som veden finns kvar.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· gran
· gran
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Polyporales, Familj Fomitopsidaceae, Släkte Fomitopsis, Art Fomitopsis rosea (Alb. & Schwein.:Fr.) P.Karst. - rosenticka Synonymer Boletus roseus Alb. & Schwein.:Fr., Polyporus roseus (Alb. & Schwein.:Fr.) Fr., Rhodofomes roseus (Alb. & Schwein.:Fr.) Kotl. & Pouzar, Trametes rosea (Alb. & Schwein.:Fr.) P.Karst.

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Nedbrytare i liggande, grova stammar av gran, men sällsynt även på andra trädslag i gammal gran- och blandskog. En väl känd art, noga eftersökt inte minst genom nyckelbiotopinventeringen. Total population i landet bedöms ha minskat under de senaste 30 åren, p.g.a. slutavverkningar. Minskningen fortgår men med mindre hastighet, tack vare att arten är knuten till en skogstyp som varit i fokus för skogsnäringens naturvårdsarbete (generell hänsyn, nyckelbiotoper), och i viss utsträckning undantagits från produktionsskogsbruk (områdesskydd). Antalet reproduktiva individer skattas till 14000 (10000-20000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (2500). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 3500 (2500-5000). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten har uppgått till 15 % under de senaste 30 åren. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2c).
Konventioner Typisk art i 9010 Taiga (Alpin region (ALP) och Boreal region (BOR)), Typisk art i 9050 Näringsrik granskog (Alpin region (ALP) och Boreal region (BOR)), Skogsstyrelsens signalart
Rosenticka är en hovformad ticka med små, 2–5 (–10) cm breda, fleråriga fruktkroppar. Porer och fnöskskikt är vackert rosenröda, kontrasterande mot den dystert svarta ovansidan.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för rosenticka

Länsvis förekomst och status för rosenticka baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för rosenticka

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten förekommer sällsynt på enstaka lokaler i nordöstra Götaland och södra Svealand. Från mellersta Svealand och norrut är den vanligare. Söder om den biologiska norrlandsgränsen är den numera nästan enbart påträffad i skyddade områden. Omkring 3 000 kända aktuella lokaler i landet (2005). En väl känd art, noga eftersökt inte minst genom nyckelbiotopinventeringen. Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 6 000. Total population i landet bedöms ha minskat med över 15 % över de senaste 20 åren, p.g.a. slutavverkningar. Detta trots att arten är knuten till en skogstyp som varit i fokus för skogsnäringens naturvårdsarbete, och i viss utsträckning undantagits från produktionsskogsbruk. Minskningen bedöms pågå fortlöpande, om än i mer begränsad omfattning. Den finns i Norge och Finland och är funnen ett par gånger i Danmark. Utbredningen i övrigt omfattar Europa, norra och västra Asien samt Nordamerika. Även i Norge, Polen och Tyskland har man funnit anledning att rödlista arten.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Polyporales  
  • Familj
    Fomitopsidaceae  
  • Släkte
    Fomitopsis  
  • Art
    Fomitopsis rosea(Alb. & Schwein.:Fr.) P.Karst. - rosenticka
    Synonymer
    Boletus roseus Alb. & Schwein.:Fr.
    Polyporus roseus (Alb. & Schwein.:Fr.) Fr.
    Rhodofomes roseus (Alb. & Schwein.:Fr.) Kotl. & Pouzar
    Trametes rosea (Alb. & Schwein.:Fr.) P.Karst.

Rosentickan är nedbrytare i liggande stammar av gran, men sällsynt även tall, asp, björk och al, i gammal gran- och blandskog. Förekommer framförallt i olikåldriga, under lång tid orörda skogar på grova lågor av gran, som den behöver kontinuerlig tillgång till. Någon enstaka gång växer den på bearbetat granvirke, t.ex. på gamla lador. Normalt uppträder den bara på någon enstaka till ett par lågor på varje lokal. På rika lokaler med mycket död ved och en lång kontinuitet av död ved kan det finns stora ansamlingar av rosenticka med förekomster på mer än 30 lågor. Varje låga rymmer troligtvis bara en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan ha fragmenterats till ett par frilevande, men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är fleråriga, men mycelets livslängd kan vara lång, potentiellt lika lång som veden finns kvar.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
Dött träd (Viktig)
Även om arten idag inte är direkt hotad så innebär artens beroende av grova granlågor att alla skogsskötselåtgärder på eller i omedelbar närhet av lokalerna är ett hot på lång sikt. Sporer hos de svenska populationerna tycks ha låg grobarhet i jämförelse med sporer från områden där arten inte har en fragmenterad utbredning, t.ex. i Ryssland. Detta skulle kunna tolkas som att de svenska populationerna är genetiskt utarmade. Arten är en av de viktigaste indikatorerna på äldre skogar med lång obruten kontinuitet och skvallrar om att även andra hotade vedsvampar kan finnas på samma plats.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Trots att arten har hittats på många platser i landet i samband med naturinventeringar tyder nya forskningsrön på att arten har svårigheter att sprida sig. Det är därför angeläget att populationerna inte ytterligare glesas ut och ett tillräckligt antal områden där arten nu finns måste därför sparas för framtiden.
Utländska namn – NO: Rosenkjuke, DK: Rosa hovporesvamp, FI: Rusokantokääpä.

Eriksson, J. 1958.Studies in the Heterobasidiomycetes and Homobasidiomycetes–Aphyllophorales of Muddus National Park in North Sweden. Symbolae Botanicae Upsaliensis 16(1).

Lange, L. 1974. The distribution of macromycetes in Europe. Dansk Botanisk Arkiv 30(1).

Nordin, I. 1969. Mykologiska notiser. Friesia 9: 180–192.

Nitare J. 2000. Signalarter, indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer. Skogsstyrelsen. Jönköping

Ryman, S. & Holmåsen, I. 1984, Svampar. En fälthandbok. Interpublishing, Stockholm.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Svengunnar Ryman 1984. Rev. Karl-Henrik Larsson 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Polyporales  
  • Familj
    Fomitopsidaceae  
  • Släkte
    Fomitopsis  
  • Art
    Fomitopsis rosea, (Alb. & Schwein.:Fr.) P.Karst. - rosenticka
    Synonymer
    Boletus roseus Alb. & Schwein.:Fr.
    Polyporus roseus (Alb. & Schwein.:Fr.) Fr.
    Rhodofomes roseus (Alb. & Schwein.:Fr.) Kotl. & Pouzar
    Trametes rosea (Alb. & Schwein.:Fr.) P.Karst.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Svengunnar Ryman 1984. Rev. Karl-Henrik Larsson 1997.