Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  hartsticka

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Ganoderma pfeifferi
Hartsticka Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Hartsticka är en hattbildande ticka. Fruktkroppen är flerårig, trähård, som ung kuddformad, senare konsolformad med brett vidväxt bas, upp till 30 cm bred och 10–15 cm tjock vid basen. Översidan är delvis lackartad, ljusare och/eller mörkare rödbrun, med varmt rödbrun–gulaktig kant. Den aktiva tillväxtzonen är vitaktig–beige. Hos gamla exemplar är översidan ofta söndersprucken, något zonerad och saknar hartsglans förutom kanten. Poryta i tillväxt är vitaktig, senare ockrafärgad till gul. Porerna är runda, 4–5/mm.
Utbredning
Länsvis förekomst för hartsticka Observationer i  Sverige för hartsticka
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige är arten sydlig och framförallt funnen i Skåne, men även i Blekinge och i Västergötland. Den är känd från 25 aktuella lokaler i landet (2005). Knuten till ett exklusivt substrat och noga eftersökt. Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 150, vilket motsvarar ungefär 250 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 500 individer enligt IUCN:s definitioner). Total population i landet bedöms ha minskat med mellan 5 och 15 % över de senaste 20 åren, huvudsakligen p.g.a. parkskötsel utan inriktning mot biologisk mångfald. Arten förekommer ganska sällsynt i Danmark men är inte funnen i Finland och Norge. I övriga Europa är den känd från Storbritannien, Portugal, Spanien och österut till f.d. Sovjetunionen. Arten är rödlistad i Tyskland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)
Nedbrytare i stammar och stambaser av grova levande eller nyligen döda bokar, i ängsbokskog och park. Ett fynd även på grov lönn. En sydlig art, knuten till ett exklusivt substrat och noga eftersökt. Total population i landet liten och med få mycel på varje lokal bedöms fortgående minska, huvudsakligen p.g.a. parkskötsel. Antalet reproduktiva individer skattas till 300 (128-600). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (75). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 75 (32-150). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 176 km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Starkt hotad (EN). (C2a(i)).
Ekologi
Hartstickan är svag parasit eller nedbrytare i stammar och stambaser av grova levande eller nyligen döda bokar, i ängsbokskog och park. Sverige är den funnen på gammal, levande bok. På senare år har arten även observerats på bokar av mindre dimensioner, vilka verkar vara utsatta för miljöstress. I Mellaneuropa växer den även på andra lövträd, t.ex. ek och hästkastanj. Den uppträder som regel bara på någon enstaka till ett par stammar på varje lokal. Varje stam rymmer troligtvis bara en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan ha fragmenterats till ett par frilevande, men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är fleråriga, men mycelets livslängd kan vara lång, potentiellt lika lång som veden finns kvar.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor, Parasit
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· bok
· bok
· skogslönn
· skogslönn
Levande träd
Levande träd
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Polyporales, Familj Polyporaceae, Släkte Ganoderma (lacktickor), Art Ganoderma pfeifferi Bres. - hartsticka Synonymer Ganoderma pfeifferi Bres. in Pat., Ganoderma cupreolaccatum (Kalchbr.) Z.Igmándy, Polyporus cupreolaccatus Kalchbr., Fomes laccatus Sacc., Ganoderma applanatum f. laccatum (Sacc.) Golovin, Ganoderma laccatum (Sacc.) Bourdot & Galzin

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Nedbrytare i stammar och stambaser av grova levande eller nyligen döda bokar, i ängsbokskog och park. Ett fynd även på grov lönn. En sydlig art, knuten till ett exklusivt substrat och noga eftersökt. Total population i landet liten och med få mycel på varje lokal bedöms fortgående minska, huvudsakligen p.g.a. parkskötsel. Antalet reproduktiva individer skattas till 300 (128-600). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (75). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 75 (32-150). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 176 km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Starkt hotad (EN). (C2a(i)).
Hartsticka är en hattbildande ticka. Fruktkroppen är flerårig, trähård, som ung kuddformad, senare konsolformad med brett vidväxt bas, upp till 30 cm bred och 10–15 cm tjock vid basen. Översidan är delvis lackartad, ljusare och/eller mörkare rödbrun, med varmt rödbrun–gulaktig kant. Den aktiva tillväxtzonen är vitaktig–beige. Hos gamla exemplar är översidan ofta söndersprucken, något zonerad och saknar hartsglans förutom kanten. Poryta i tillväxt är vitaktig, senare ockrafärgad till gul. Porerna är runda, 4–5/mm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för hartsticka

Länsvis förekomst och status för hartsticka baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för hartsticka

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige är arten sydlig och framförallt funnen i Skåne, men även i Blekinge och i Västergötland. Den är känd från 25 aktuella lokaler i landet (2005). Knuten till ett exklusivt substrat och noga eftersökt. Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 150, vilket motsvarar ungefär 250 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 500 individer enligt IUCN:s definitioner). Total population i landet bedöms ha minskat med mellan 5 och 15 % över de senaste 20 åren, huvudsakligen p.g.a. parkskötsel utan inriktning mot biologisk mångfald. Arten förekommer ganska sällsynt i Danmark men är inte funnen i Finland och Norge. I övriga Europa är den känd från Storbritannien, Portugal, Spanien och österut till f.d. Sovjetunionen. Arten är rödlistad i Tyskland.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Polyporales  
  • Familj
    Polyporaceae  
  • Släkte
    Ganoderma - lacktickor 
  • Art
    Ganoderma pfeifferiBres. - hartsticka
    Synonymer
    Ganoderma pfeifferi Bres. in Pat.
    Ganoderma cupreolaccatum (Kalchbr.) Z.Igmándy
    Polyporus cupreolaccatus Kalchbr.
    Fomes laccatus Sacc.
    Ganoderma applanatum f. laccatum (Sacc.) Golovin
    Ganoderma laccatum (Sacc.) Bourdot & Galzin

Hartstickan är svag parasit eller nedbrytare i stammar och stambaser av grova levande eller nyligen döda bokar, i ängsbokskog och park. Sverige är den funnen på gammal, levande bok. På senare år har arten även observerats på bokar av mindre dimensioner, vilka verkar vara utsatta för miljöstress. I Mellaneuropa växer den även på andra lövträd, t.ex. ek och hästkastanj. Den uppträder som regel bara på någon enstaka till ett par stammar på varje lokal. Varje stam rymmer troligtvis bara en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan ha fragmenterats till ett par frilevande, men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är fleråriga, men mycelets livslängd kan vara lång, potentiellt lika lång som veden finns kvar.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor, Parasit

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· bok - Fagus sylvatica (Viktig)
· skogslönn - Acer platanoides (Har betydelse)
Levande träd (Viktig)
Dött träd (Har betydelse)
Avverkning av värdträd och annan grov bok på fyndplatserna är ett hot. Arten hotas på lång sikt av att olikåldriga bestånd av bok avverkas och ersätts med likåldriga barr- eller lövbestånd.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Lokalerna måste skyddas och värdträd liksom annan grov bok på fyndplatserna sparas. Olikåldriga bestånd av bok måste bevaras i tillräcklig utsträckning.
Utländska namn – NO: Vokskjuke, DK: Kraftig poresvamp, FI: Paksulattakääpä.

Bohlin, K. 1971. Ganoderma pfeifferi Bres., ny art för Sverige. Göteborgs svampklubb Årsskrift 1971: 13–14.

Jaederfeldt, K. 2003. Tickboken. Sveriges Mykologiska Förening. Stockholm.

Jahn, H. 1963. Mitteleuropäische Porlinge (Polyporaceae s. lato) und ihr Vorkommen in Westfalen. Westfälische Pilzbriefe 4: 1–143.

Jahn, H. 1979. Pilze die an Holz wachsen. Herford.

Petersen, J. H. 1983. Lakporesvampene (Ganoderma) i Danmark og Europa. Svampe 7: 1–11.

Ryvarden, L. 1976. The Polyporaceae of North Europe 1. Fungiflora, Oslo.

Vesterholt J. 2004. Danmarks svampe. Gyldendal Fakta. Köpenhamn

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stellan Sunhede 1984. Rev. Stellan Sunhede och Sigvard Svensson 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Polyporales  
  • Familj
    Polyporaceae  
  • Släkte
    Ganoderma - lacktickor 
  • Art
    Ganoderma pfeifferi, Bres. - hartsticka
    Synonymer
    Ganoderma pfeifferi Bres. in Pat.
    Ganoderma cupreolaccatum (Kalchbr.) Z.Igmándy
    Polyporus cupreolaccatus Kalchbr.
    Fomes laccatus Sacc.
    Ganoderma applanatum f. laccatum (Sacc.) Golovin
    Ganoderma laccatum (Sacc.) Bourdot & Galzin
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stellan Sunhede 1984. Rev. Stellan Sunhede och Sigvard Svensson 1997.