Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  stäpptryffel

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Gastrosporium simplex
Stäpptryffel Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Stäpptryffelns fruktkroppar är rundade, 0,5–2,5 cm i diameter, och har en tydlig, vit mycelsträng. Svampens ytterhölje är slätt, i början kritvitt, senare gråvitt. Spormassan är hos unga fruktkroppar vit och fast men mörknar efter hand och är vid mognaden olivbrun, torr och pulverformad. Mogna sporer är sfäriska till brett ellipsoida och fint vårtiga. Kapillitium saknas. Fruktkropparna utvecklas på senvintern och våren De växer underjordiskt på någon eller några centimeters djup men kan efter kraftiga regn, som sköljer bort jorden, påträffas ovan jord.
Utbredning
Länsvis förekomst för stäpptryffel Observationer i  Sverige för stäpptryffel
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Stäpptryffel är känd från Skåne och Västergötland, men ej från de övriga nordiska länderna.Trots eftersök inte återfunnen i Västergötland. Endast känd från en aktuell lokal i landet (2005). Bildar underjordiska fruktkroppar, men är samtidigt en väl eftersökt art i exklusiv miljö. Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 10, vilket motsvarar ungefär mindre än 15 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 150 individer enligt IUCN:s definitioner). En fortlöpande minskning misstänks pågå, huvudsakligen p.g.a. försämrad hävd med påföljande igenväxning i torrängar. Omfattningen är dock svår att bedöma. Totalutbredningen är kontinental med fynd i Syd- och Centraleuropa, på stäpperna i Kazachstan samt vidare österut till Pakistan. De svenska lokalerna utgör nordliga utposter. Arten kan vara förbisedd genom sitt underjordiska växtsätt. Den är rödlistad i Polen och Tyskland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)
Nedbrytare som växer på sandig, kalkhaltig mark i stäppartad torräng. Endast känd från en aktuell lokal i landet med fem mycel (2014) inte observerad sedan 1997. Bildar underjordiska fruktkroppar, men är samtidigt en väl eftersökt art i exklusiv miljö. Värmekrävande stäppart på randen av sitt utbredningsområde. Generellt har arealen stäpp- och sandartade torräng minskat och försämrad hävd resulterat i sjunkande habitatkvaliteér. För denna mycket ovanliga art på få lokaler och sällan obseverad är det dock svårt att bedöma ev. populationsförändringar.. Antalet reproduktiva individer skattas till 75 (50-200). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (10). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (1-10). Förekomstarean (AOO) skattas till 20 (4-20) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).
Ekologi
En värmekrävande nedbrytare som växer på sandig, kalkhaltig mark i stäppartad torräng. I Skåne uppges den ha påträffats i sand. Lokalen i Västergötland utgörs av en sydvänd sluttning med delvis öppen vegetation i väl utbildad stäppartad torräng (ängshavresamhälle). Arten, som troligen är kalkgynnad, uppges av vissa författare parasitera på gräs och halvgräs (Stipa-, Festuca- och Carex-arter). Som regel uppträder de underjordiska fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par ställen på varje lokal. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, men markmycelet kan ha lång livslängd, flera decennier, eller mer.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Phallales, Familj Gastrosporiaceae (stäpptryfflar), Släkte Gastrosporium, Art Gastrosporium simplex Mattir. - stäpptryffel Synonymer

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Akut hotad (CR)

Dokumentation Nedbrytare som växer på sandig, kalkhaltig mark i stäppartad torräng. Endast känd från en aktuell lokal i landet med fem mycel (2014) inte observerad sedan 1997. Bildar underjordiska fruktkroppar, men är samtidigt en väl eftersökt art i exklusiv miljö. Värmekrävande stäppart på randen av sitt utbredningsområde. Generellt har arealen stäpp- och sandartade torräng minskat och försämrad hävd resulterat i sjunkande habitatkvaliteér. För denna mycket ovanliga art på få lokaler och sällan obseverad är det dock svårt att bedöma ev. populationsförändringar.. Antalet reproduktiva individer skattas till 75 (50-200). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (10). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (1-10). Förekomstarean (AOO) skattas till 20 (4-20) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).
Stäpptryffelns fruktkroppar är rundade, 0,5–2,5 cm i diameter, och har en tydlig, vit mycelsträng. Svampens ytterhölje är slätt, i början kritvitt, senare gråvitt. Spormassan är hos unga fruktkroppar vit och fast men mörknar efter hand och är vid mognaden olivbrun, torr och pulverformad. Mogna sporer är sfäriska till brett ellipsoida och fint vårtiga. Kapillitium saknas. Fruktkropparna utvecklas på senvintern och våren De växer underjordiskt på någon eller några centimeters djup men kan efter kraftiga regn, som sköljer bort jorden, påträffas ovan jord.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för stäpptryffel

Länsvis förekomst och status för stäpptryffel baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för stäpptryffel

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Stäpptryffel är känd från Skåne och Västergötland, men ej från de övriga nordiska länderna.Trots eftersök inte återfunnen i Västergötland. Endast känd från en aktuell lokal i landet (2005). Bildar underjordiska fruktkroppar, men är samtidigt en väl eftersökt art i exklusiv miljö. Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 10, vilket motsvarar ungefär mindre än 15 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 150 individer enligt IUCN:s definitioner). En fortlöpande minskning misstänks pågå, huvudsakligen p.g.a. försämrad hävd med påföljande igenväxning i torrängar. Omfattningen är dock svår att bedöma. Totalutbredningen är kontinental med fynd i Syd- och Centraleuropa, på stäpperna i Kazachstan samt vidare österut till Pakistan. De svenska lokalerna utgör nordliga utposter. Arten kan vara förbisedd genom sitt underjordiska växtsätt. Den är rödlistad i Polen och Tyskland.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Phallomycetidae  
  • Ordning
    Phallales  
  • Familj
    Gastrosporiaceae - stäpptryfflar 
  • Släkte
    Gastrosporium  
  • Art
    Gastrosporium simplexMattir. - stäpptryffel

En värmekrävande nedbrytare som växer på sandig, kalkhaltig mark i stäppartad torräng. I Skåne uppges den ha påträffats i sand. Lokalen i Västergötland utgörs av en sydvänd sluttning med delvis öppen vegetation i väl utbildad stäppartad torräng (ängshavresamhälle). Arten, som troligen är kalkgynnad, uppges av vissa författare parasitera på gräs och halvgräs (Stipa-, Festuca- och Carex-arter). Som regel uppträder de underjordiska fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par ställen på varje lokal. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, men markmycelet kan ha lång livslängd, flera decennier, eller mer.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Stäppartad torräng uppträder i Sverige i lokalt varma lägen, huvudsakligen i kalktrakter, och är vanligen kulturbetingad. Upphör betet växer lokalerna snabbt igen. Gödsling, uppodling och skogsplantering utgör andra hot mot biotopens och stäpptryffelns fortbestånd.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Viss negativ effekt)
Den ena av stäpptryffelns svenska lokaler är belägen inom ett naturreservat. Skötselplanen måste här anpassas till arten. Även den andra lokalen måste skyddas. Den stäppartade torrängen, som har en speciell svampflora, bör skyddas. Naturtypen hyser ett flertal värmeälskande svamparter, vilka här representeras av nordliga utpostlokaler och alltså även har ett stort vetenskapligt värde. Bete av häst eller nötkreatur är nödvändigt.

Dörfelt, H. 1974. Beiträge zur Pilzengeographie des hercynischen Gebietes 2. Hercynia NF 11: 405–431.

Kers, L.E. 1980. Fynd av Gastrosporium simplex och Cordyceps canadensis i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 74: 29–30.

Monthoux, P.O. & Röllin, O. 1976. La flore fongique des stations xériques de la région de Genève 3.

Gastrosporiaceae. Candollea 31: 119–125.

Pilát, A. 1934. Sur le genre Gastrosporium Mattirolo (Gasteromycetes). Bull. Soc. Myc. France 50: 37–49.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mikael Jeppson 1992.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Phallomycetidae  
  • Ordning
    Phallales  
  • Familj
    Gastrosporiaceae - stäpptryfflar 
  • Släkte
    Gastrosporium  
  • Art
    Gastrosporium simplex, Mattir. - stäpptryffel
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mikael Jeppson 1992.