Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  rulljordstjärna

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Geastrum corollinum
Rulljordstjärna Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Rulljordstjärna är en marklevande röksvamp. Den unga fruktkroppen är ovanjordisk, 1–2,5 cm bred, rundad, med en toppställd papill, eller lökformad, och dess yta är brun. Den mogna fruktkroppen består av en 2–4 cm bred, stjärnlikt uppsprucken del med 6–11 flikar (exoperidiet) och en m el m klotrund, oskaftad rökboll. Exoperidiet är i färskt eller uppvätt tillstånd ofta skålformat med utslagna flikar. I torrt tillstånd är flikarna tillbakaböjda och täcker oftast hela rökbollen. Det köttiga skiktet på exoperidiets insida är mycket motståndskraftigt, först beige till gråaktigt och senare mörkbrunt. Rökbollen är oftast 10–20 mm bred och har ett mestadels väl avgränsat, vårtformat, trådigt mynningsområde. Dess vägg är ej sträv och är brungrå till gråbrun. Arten är en sensommar- och höstsvamp.
Utbredning
Länsvis förekomst för rulljordstjärna Observationer i  Sverige för rulljordstjärna
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige är rulljordstjärna mycket sällsynt. Den är funnen i Skåne, på Öland och Gotland samt i Västergötland. 20 aktuella lokaler i landet (2005). Knuten till ett exklusivt substrat och väl eftersökt. Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 50, vilket motsvarar ungefär 80 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 800 individer enligt IUCN:s definitioner). Total population i landet bedöms ha minskat med mellan 20 och 30 % över de senaste 20 åren. En fortlöpande minskning misstänks pågå, huvudsakligen p.g.a. arten kräver en intermediär markstörning för att kunna leva kvar. Såväl exploateringar som helt utebliven hävd eller störning leder till lokalt utdöende. Arten är känd från några få lokaler i Danmark men ej från Norge eller Finland. Den är sällsynt i Tyskland. I övriga Europa är den funnen i flera länder men är ingenstans allmän. Arten är rödlistad i Danmark, Polen och Tyskland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Nedbrytare i förna under enbuskar, ofta i betad torräng, alvar- och enbuskmark på kalkrik mark. Knuten till ett exklusiva miljöer och väl eftersökt. Total population i landet bedöms ha minskat ochfortgående minska, huvudsakligen p.g.a. arten kräver en intermediär markstörning för att kunna leva kvar. Liten population. Såväl exploateringar som helt utebliven hävd eller störning kan leda till lokalt utdöende. Antalet reproduktiva individer skattas till 500 (260-1000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (20). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 25 (13-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 100 (68-100) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Starkt hotad (EN). (C2a(i)).
Ekologi
Nedbrytare i barrförna, under enbuskar, ofta i betad torräng och på enbuskmark på kalkrik mark. Värmegynnad. På Öland och Gotland är rulljordstjärnan funnen på öppen, solvarm, oftast betad mark med spridda enbuskar på kalkrik jord. Fruktkropparna växer här under eller i nära anslutning till enbuskarna. På den skånska lokalen är arten funnen under fläder och hagtorn. Som regel uppträder fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par ställen på varje lokal. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, men markmycelet kan ha lång livslängd, flera decennier, eller mer.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Buskmark
Buskmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Geastrales, Familj Geastraceae (jordstjärnor), Släkte Geastrum, Art Geastrum corollinum (Batsch) Hollós - rulljordstjärna Synonymer Geastrum recolligens (Woodw.) Desv., Geastrum mammosum Chev.

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Nedbrytare i förna under enbuskar, ofta i betad torräng, alvar- och enbuskmark på kalkrik mark. Knuten till ett exklusiva miljöer och väl eftersökt. Total population i landet bedöms ha minskat ochfortgående minska, huvudsakligen p.g.a. arten kräver en intermediär markstörning för att kunna leva kvar. Liten population. Såväl exploateringar som helt utebliven hävd eller störning kan leda till lokalt utdöende. Antalet reproduktiva individer skattas till 500 (260-1000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (20). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 25 (13-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 100 (68-100) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Starkt hotad (EN). (C2a(i)).
Rulljordstjärna är en marklevande röksvamp. Den unga fruktkroppen är ovanjordisk, 1–2,5 cm bred, rundad, med en toppställd papill, eller lökformad, och dess yta är brun. Den mogna fruktkroppen består av en 2–4 cm bred, stjärnlikt uppsprucken del med 6–11 flikar (exoperidiet) och en m el m klotrund, oskaftad rökboll. Exoperidiet är i färskt eller uppvätt tillstånd ofta skålformat med utslagna flikar. I torrt tillstånd är flikarna tillbakaböjda och täcker oftast hela rökbollen. Det köttiga skiktet på exoperidiets insida är mycket motståndskraftigt, först beige till gråaktigt och senare mörkbrunt. Rökbollen är oftast 10–20 mm bred och har ett mestadels väl avgränsat, vårtformat, trådigt mynningsområde. Dess vägg är ej sträv och är brungrå till gråbrun. Arten är en sensommar- och höstsvamp.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för rulljordstjärna

Länsvis förekomst och status för rulljordstjärna baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för rulljordstjärna

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige är rulljordstjärna mycket sällsynt. Den är funnen i Skåne, på Öland och Gotland samt i Västergötland. 20 aktuella lokaler i landet (2005). Knuten till ett exklusivt substrat och väl eftersökt. Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 50, vilket motsvarar ungefär 80 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 800 individer enligt IUCN:s definitioner). Total population i landet bedöms ha minskat med mellan 20 och 30 % över de senaste 20 åren. En fortlöpande minskning misstänks pågå, huvudsakligen p.g.a. arten kräver en intermediär markstörning för att kunna leva kvar. Såväl exploateringar som helt utebliven hävd eller störning leder till lokalt utdöende. Arten är känd från några få lokaler i Danmark men ej från Norge eller Finland. Den är sällsynt i Tyskland. I övriga Europa är den funnen i flera länder men är ingenstans allmän. Arten är rödlistad i Danmark, Polen och Tyskland.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Phallomycetidae  
  • Ordning
    Geastrales  
  • Familj
    Geastraceae - jordstjärnor 
  • Släkte
    Geastrum  
  • Art
    Geastrum corollinum(Batsch) Hollós - rulljordstjärna
    Synonymer
    Geastrum recolligens (Woodw.) Desv.
    Geastrum mammosum Chev.

Nedbrytare i barrförna, under enbuskar, ofta i betad torräng och på enbuskmark på kalkrik mark. Värmegynnad. På Öland och Gotland är rulljordstjärnan funnen på öppen, solvarm, oftast betad mark med spridda enbuskar på kalkrik jord. Fruktkropparna växer här under eller i nära anslutning till enbuskarna. På den skånska lokalen är arten funnen under fläder och hagtorn. Som regel uppträder fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par ställen på varje lokal. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, men markmycelet kan ha lång livslängd, flera decennier, eller mer.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Buskmark, Människoskapad miljö på land

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Rulljordstjärna hotas på Öland och Gotland av att växtplatserna växer igen t.ex. efter upphörande betesgång. Bortröjning av enbuskar under vilka svampen växer är också negativ. Avverkning av lövbuskage på den skånska lokalen utgör ett hot.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Den förnämsta lokalen med rulljordstjärna, vid Borgholms slottsruin, har redan ett visst skydd. Det är viktigt att skyddet förstärks och att bete får fortgå i tillräcklig omfattning. Övriga lokaler måste också skyddas. Buskage som hyser arten i sin förna får ej röjas bort.
Utländska namn – DK: Steppe-stjernebold, FI: Kerämaatähti.

Dissing, H. & Lange, M. 1962. Additional notes on the genus Geastrum in Denmark. Bot. Tidsskr. 58: 64–67.

Dörfelt, H., Kreisel, H. & Benkert, D. 1979. Die Erdsterne (Geastrales) der Deutschen Demokratischen Republik. Hercynia 16: 1–56.

Gross, G., Runge, A. & Winterhoff, W. 1980: Bauchpilze (Gasteromycetes s. l.) in der Bundesrepublik Deutschland und Westberlin. Zeitschrift für Mykologie, Beiheft 2.

Ryman, S. & Holmåsen, I. 1984. Svampar. En fälthandbok. Interpublishing, Stockholm.

Sunhede, S. 1990. Geastraceae (Basidiomycotina); morphology, ecology and systematics with special emphasis on the North Europaean species. Fungiflora, Oslo.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stellan Sunhede 1992. Rev. Stellan Sunhede 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Phallomycetidae  
  • Ordning
    Geastrales  
  • Familj
    Geastraceae - jordstjärnor 
  • Släkte
    Geastrum  
  • Art
    Geastrum corollinum, (Batsch) Hollós - rulljordstjärna
    Synonymer
    Geastrum recolligens (Woodw.) Desv.
    Geastrum mammosum Chev.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stellan Sunhede 1992. Rev. Stellan Sunhede 1997.