Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  dvärgjordstjärna

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Geastrum schmidelii
Dvärgjordstjärna Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Dvärgjordstjärna är en marklevande röksvamp. Den unga fruktkroppen är underjordisk, rundad, och dess yta är täckt av vidhäftad sand och humus. Den mogna fruktkroppen är ovanjordisk och består av en 1–3(–5) cm bred, stjärnlikt uppsprucken del med oftast 6–9 flikar (exoperidiet) och en kortskaftad rökboll som är fästad på exoperidiets mitt. Flikarna är utbredda på marken eller böjda så att endast spetsarna vidrör marken. Det köttiga skiktet på exoperidiets insida är först ljust, sedan brunt, med åldern avflagnande. Rökbollen är oftast 5–10(–15) mm bred och har ett mer eller mindre väl avgränsat, koniskt, veckat och toppställt mynningsområde. Dess vägg är slät, brungrå till gråbrun. Arten är en sensommar- och höstsvamp.
Utbredning
Länsvis förekomst för dvärgjordstjärna Observationer i  Sverige för dvärgjordstjärna
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige är dvärgjordstjärna sällsynt funnen från Skåne till Uppland. De flesta fynden är från östra Skåne, Öland och Gotland. 70 kända aktuella lokaler i landet (2005). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 400, vilket motsvarar ungefär 5 000 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 10 000 individer enligt IUCN:s definitioner). En fortlöpande minskning misstänks pågå, huvudsakligen p.g.a. upphörande bete och kreaturstramp med påföljande igenväxning. Omfattningen är dock svår att bedöma. Arten tål inte ett hög- och tätvuxet fältskikt, utan kräver en intermediär markstörning för att kunna leva kvar. Såväl exploateringar som helt utebliven hävd eller störning leder till lokalt utdöende.Arten är funnen på en växtplats i Norge och två i Finland, och den är känd från flera lokaler i Danmark. Svampen är känd från några få lokaler vardera i Estland, Lettland och Litauen. Den är funnen i flera europeiska länder men tycks ingenstans vara allmän. Den är rödlistad i Norge, Finland, Polen och Tyskland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A2c+3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Nedbrytare i kalkrik sand och förna i torräng, kustnära sandig betesmark och enbuskmark. Arten tål inte ett hög- och tätvuxet fältskikt. En fortlöpande minskning bedöms ha skett och fortgå , huvudsakligen p.g.a. upphörande bete och kreaturstramp med påföljande igenväxning och försämrad habitatkvalité. Såväl exploateringar som helt utebliven hävd eller störning kan leda till lokalt utdöende. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (400). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 400 (80-800). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1200 (588-1200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 15 % inom 20 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2c+3c+4c).
Ekologi
Nedbrytare i kalkrik sand och barrförna i torräng, betesmark och enbuskmark. Arten växer främst på öppen betad mark (ibland i barrförnan under spridda enbuskar) på m el m kalkrik sand, kalkrik morän eller kalksten. Ibland förekommer den även i relativt öppen, ofta betad barrskog på kalksten. Som regel uppträder fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par ställen på varje lokal. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, men markmycelet kan ha lång livslängd, flera decennier, eller mer.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Barrskog
Barrskog
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Geastrales, Familj Geastraceae (jordstjärnor), Släkte Geastrum, Art Geastrum schmidelii Vittad. - dvärgjordstjärna Synonymer fårad jordstjärna, Geastrum schmiedelii Vittad.

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A2c+3c+4c
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Nedbrytare i kalkrik sand och förna i torräng, kustnära sandig betesmark och enbuskmark. Arten tål inte ett hög- och tätvuxet fältskikt. En fortlöpande minskning bedöms ha skett och fortgå , huvudsakligen p.g.a. upphörande bete och kreaturstramp med påföljande igenväxning och försämrad habitatkvalité. Såväl exploateringar som helt utebliven hävd eller störning kan leda till lokalt utdöende. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (400). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 400 (80-800). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1200 (588-1200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 15 % inom 20 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A2c+3c+4c).
Dvärgjordstjärna är en marklevande röksvamp. Den unga fruktkroppen är underjordisk, rundad, och dess yta är täckt av vidhäftad sand och humus. Den mogna fruktkroppen är ovanjordisk och består av en 1–3(–5) cm bred, stjärnlikt uppsprucken del med oftast 6–9 flikar (exoperidiet) och en kortskaftad rökboll som är fästad på exoperidiets mitt. Flikarna är utbredda på marken eller böjda så att endast spetsarna vidrör marken. Det köttiga skiktet på exoperidiets insida är först ljust, sedan brunt, med åldern avflagnande. Rökbollen är oftast 5–10(–15) mm bred och har ett mer eller mindre väl avgränsat, koniskt, veckat och toppställt mynningsområde. Dess vägg är slät, brungrå till gråbrun. Arten är en sensommar- och höstsvamp.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för dvärgjordstjärna

Länsvis förekomst och status för dvärgjordstjärna baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för dvärgjordstjärna

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige är dvärgjordstjärna sällsynt funnen från Skåne till Uppland. De flesta fynden är från östra Skåne, Öland och Gotland. 70 kända aktuella lokaler i landet (2005). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 400, vilket motsvarar ungefär 5 000 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 10 000 individer enligt IUCN:s definitioner). En fortlöpande minskning misstänks pågå, huvudsakligen p.g.a. upphörande bete och kreaturstramp med påföljande igenväxning. Omfattningen är dock svår att bedöma. Arten tål inte ett hög- och tätvuxet fältskikt, utan kräver en intermediär markstörning för att kunna leva kvar. Såväl exploateringar som helt utebliven hävd eller störning leder till lokalt utdöende.Arten är funnen på en växtplats i Norge och två i Finland, och den är känd från flera lokaler i Danmark. Svampen är känd från några få lokaler vardera i Estland, Lettland och Litauen. Den är funnen i flera europeiska länder men tycks ingenstans vara allmän. Den är rödlistad i Norge, Finland, Polen och Tyskland.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Phallomycetidae  
  • Ordning
    Geastrales  
  • Familj
    Geastraceae - jordstjärnor 
  • Släkte
    Geastrum  
  • Art
    Geastrum schmideliiVittad. - dvärgjordstjärna
    Synonymer
    fårad jordstjärna
    Geastrum schmiedelii Vittad.

Nedbrytare i kalkrik sand och barrförna i torräng, betesmark och enbuskmark. Arten växer främst på öppen betad mark (ibland i barrförnan under spridda enbuskar) på m el m kalkrik sand, kalkrik morän eller kalksten. Ibland förekommer den även i relativt öppen, ofta betad barrskog på kalksten. Som regel uppträder fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par ställen på varje lokal. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, men markmycelet kan ha lång livslängd, flera decennier, eller mer.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppna strandbiotoper, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Barrskog, Blottad mark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Dvärgjordstjärna hotas främst av upphörande bete med påföljande igenväxning. Den tål ej ett hög- och tätvuxet fältskikt. Arten är funnen på rätt många lokaler i Sverige, men är hotad då många av dess växtplatser försvinner på grund av upphörande bete.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
En del av artens lokaler är skyddade. Det är viktigt att betet behålles i lämplig omfattning på dessa lokaler. Fler lokaler bör skyddas.
Utländska namn – NO: Dvergjordstjerne,DK: Dværg-stjernebold, FI: Pikkumaatähti.

Andersson, O. 1950. Larger fungi on sandy grass heaths and sand dunes in Scandinavia. Bot. Not., suppl. 2(2).

Dissing, H. & Lange, M. 1961. The genus Geastrum in Denmark. Bot. Tidsskr. 57: 1–27.

Eckblad, F.-E. 1955. The Gastromycetes of Norway. The epigean genera. Nytt Mag. Bot. 4: 19–86.

Hæggström, C.-A. 1979. Geastrum nanum found in Finland. Karstenia 19: 19–21.

Mazelaitis, J. 1982. Lietuvos TSR gasteromicetai. Vilnius.

Nitare, J. 1980. Jordstjärnor i Sverige. Fältbiologerna, Sollentuna.

Sunhede, S. 1990. Geastraceae (Basidiomycotina); morphology, ecology and systematics with special emphasis on the North Europaean species. Fungiflora, Oslo.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stellan Sunhede 1992. Rev. Stellan Sunhede 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Phallomycetidae  
  • Ordning
    Geastrales  
  • Familj
    Geastraceae - jordstjärnor 
  • Släkte
    Geastrum  
  • Art
    Geastrum schmidelii, Vittad. - dvärgjordstjärna
    Synonymer
    fårad jordstjärna
    Geastrum schmiedelii Vittad.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stellan Sunhede 1992. Rev. Stellan Sunhede 1997.