Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  hårginst

Organismgrupp Kärlväxter Genista pilosa
Hårginst Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Hårginst är en upp till 30 cm hög, tornlös ärtbuske med håriga blad och gula blommor. Blommorna sitter enstaka eller parvis i bladvecken. Blomningen pågår i maj till juni och kan ibland fortsättta in i juli. Den skiljer sig från färgginst Genista tinctoria genom att foder, köl och segel liksom baljorna är håriga.
Utbredning
Länsvis förekomst för hårginst Observationer i  Sverige för hårginst
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Hårginst förekommer i sydvästra Sverige i norra Skåne, västra Småland och södra Halland, varav flest lokaler finns i det sistnämnda landskapet. Den förekommer som adventiv i övriga delar av södra Sverige. Av de övriga nordiska länderna finns den i Danmark, framför allt i centrala och västra Jylland. Utbredningen i övrigt är europeisk och sträcker sig österut, från norra Spanien till Grekland. Några enstaka förekomster finns också i Storbritannien. I Polen och Tyskland har den under senare tid minskat och betraktas som sårbar eller hänsynskrävande. I takt med att utbredningen av ljunghedar i Sverige minskat har också antal förekomster av hårginst minskat. Många av förekomsterna i Sverige återfinns idag på vägslänter där det finns rester av ljunghedsvegetation.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Hårginst förekommer främst i Halland men även i Skåne och Småland. Tillfälliga/inkomna förekomster finns i Värmland (ingår ej i bedömningen). Hårginstens ursprungliga växtplats har varit ljunghedar på sandiga, torra och näringsfattiga marker. Idag återfinns den oftare på öppna sandiga banvallar och vägkanter. Ett av de största hoten är upphörd hävd med efterföljande igenväxning. Ett annat hot är vägkantslåtter före och under blomningen. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 200 (150-250). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1200 (1000-1500) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii,iv,v)).
Ekologi
De ursprungliga växtplatserna är ljunghedar på sandiga, torra, näringsfattiga marker. Idag återfinns hårginst oftast på öppna, sandiga banvallar och vägkanter som hyser rester av ljunghedsvegetation. Även täkter och betesmarker är viktiga livsmiljöer. Den är ljusberoende och frögroningen stimuleras troligen av bränning och måttlig markstörning. Spridning sker  i huvudsak genom frö. Arten gynnades av betet och av den återkommande röjning och bränning av ljunghedarna som utfördes för att hålla markerna öppna. Hårginst är en konkurrenssvag art, vilket innebär att om buskar och ljung breder ut sig allt för kraftigt minskar dess möjlighet att leva kvar. Hårginst är värdväxt för ett flertal rödlistade fjärilsarter.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Fabales (ärtordningen), Familj Fabaceae (ärtväxter), Släkte Genista (ginster), Art Genista pilosa L. - hårginst Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Hårginst förekommer främst i Halland men även i Skåne och Småland. Tillfälliga/inkomna förekomster finns i Värmland (ingår ej i bedömningen). Hårginstens ursprungliga växtplats har varit ljunghedar på sandiga, torra och näringsfattiga marker. Idag återfinns den oftare på öppna sandiga banvallar och vägkanter. Ett av de största hoten är upphörd hävd med efterföljande igenväxning. Ett annat hot är vägkantslåtter före och under blomningen. Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Antalet lokalområden i landet skattas till 200 (150-250). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1200 (1000-1500) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii,iv,v)).
Konventioner Typisk art i 4030 Torra hedar (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 5130 Enbuskmarker (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON))
Hårginst är en upp till 30 cm hög, tornlös ärtbuske med håriga blad och gula blommor. Blommorna sitter enstaka eller parvis i bladvecken. Blomningen pågår i maj till juni och kan ibland fortsättta in i juli. Den skiljer sig från färgginst Genista tinctoria genom att foder, köl och segel liksom baljorna är håriga.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för hårginst

Länsvis förekomst och status för hårginst baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för hårginst

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Hårginst förekommer i sydvästra Sverige i norra Skåne, västra Småland och södra Halland, varav flest lokaler finns i det sistnämnda landskapet. Den förekommer som adventiv i övriga delar av södra Sverige. Av de övriga nordiska länderna finns den i Danmark, framför allt i centrala och västra Jylland. Utbredningen i övrigt är europeisk och sträcker sig österut, från norra Spanien till Grekland. Några enstaka förekomster finns också i Storbritannien. I Polen och Tyskland har den under senare tid minskat och betraktas som sårbar eller hänsynskrävande. I takt med att utbredningen av ljunghedar i Sverige minskat har också antal förekomster av hårginst minskat. Många av förekomsterna i Sverige återfinns idag på vägslänter där det finns rester av ljunghedsvegetation.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Fabales - ärtordningen 
  • Familj
    Fabaceae - ärtväxter 
  • Släkte
    Genista - ginster 
  • Art
    Genista pilosaL. - hårginst

De ursprungliga växtplatserna är ljunghedar på sandiga, torra, näringsfattiga marker. Idag återfinns hårginst oftast på öppna, sandiga banvallar och vägkanter som hyser rester av ljunghedsvegetation. Även täkter och betesmarker är viktiga livsmiljöer. Den är ljusberoende och frögroningen stimuleras troligen av bränning och måttlig markstörning. Spridning sker  i huvudsak genom frö. Arten gynnades av betet och av den återkommande röjning och bränning av ljunghedarna som utfördes för att hålla markerna öppna. Hårginst är en konkurrenssvag art, vilket innebär att om buskar och ljung breder ut sig allt för kraftigt minskar dess möjlighet att leva kvar. Hårginst är värdväxt för ett flertal rödlistade fjärilsarter.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Människoskapad miljö på land, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Genom att ljunghedsbruket sedan 1800-talet minskat drastiskt och idag nästan helt upphört har även utbredningen av hårginst minskat. De flesta ljunghedar har planterats igen eller spontant växt igen. De lokaler som har försvunnit mellan 1998 och 2008 har framför allt gjort det på grund av exploatering eller odling. Idag finns aktiv hävd genom bete, bränning och röjning kvar endast i ett fåtal naturreservat, varav Mästocka i Halland är ett av de största områdena. Ett av de största hoten är upphörd hävd med efterföljande igenväxning. Förbuskning av vägslänter kan också innebära ett hot.


Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
  • Bekämpningsmedel (Viss negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
De gamla hävdformerna med röjning, bete samt bränning vart 4–5 år måste bibehållas i de reservat där dessa skötselåtgärder utförs. Önskvärt är också att avsätta ytterligare reservat med denna typ av skötsel. Den slåtter och buskröjning som utförs på vägkanter vidmakthåller en öppen och ljus miljö för hårginsten, men denna bör inte ske före och under blomning. I vissa lämpliga vägslänter bör också bränning införas. Hårginst har visat sig återkomma snabbt till lokaler som restaurerats genom maskinell grävning. Genom att sköta nedlagda täkter med återkommande grävningar har lämpliga miljöer för arten skapats. Att sköta sandiga områden med enbart återkommande bränning, som ibland sker på skjutfält, är också mycket gynnsamt för arten.
Utländska namn – NO: Hårginst, DK: Håret Visse, GB: Hairy Greenweed.

Bekele, Y.T. 2011. GIS-Based Factor Identification for the Change in Occurrence of Genista pilosa: a Case Study in Southern Sweden. Examensarbete Högskolan i Gävle.

Georgson, K. m.fl. 1997. Hallands flora. Lund.

Gustafsson, M. 1996. Kulturlandskap och Flora på Bjärehalvön. Lund.

Jessen, K. 1931. The Distribution within Denmark of the higher plants II. The distribution of the Papionaceæ within Danmark. Kgl. Dan. Vid. Selsk. Skr. Nat. Math. afd. 9 raekke III.2.

Larsson, K. 2017. Ginstheden – en hotspot för hotade arter. Svensk Bot. Tidskr. 111: 68–80.

Persson, T.S. 1995. Management of roadside verges – vegetation changes and species diversity. Institutionen för ekologi och miljövård, Sveriges lantbruksuniversitet, Rapport 82.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Torbjörn Persson 1996. Rev. Anna Stenström 2018. ©ArtDatabanken, SLU 2018.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Fabales - ärtordningen 
  • Familj
    Fabaceae - ärtväxter 
  • Släkte
    Genista - ginster 
  • Art
    Genista pilosa, L. - hårginst
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Torbjörn Persson 1996. Rev. Anna Stenström 2018. ©ArtDatabanken, SLU 2018.