Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  färgginst

Organismgrupp Kärlväxter Genista tinctoria
Färgginst Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Färgginst är en upp till 50 cm hög, tagglös buske med upprätt växtsätt och gröna kvistar. De gula blommorna sitter i klasar i grentopparna. Blomningen sker i juni–juli men kan ibland utsträckas över längre tid. Arten sprids i huvudsak med frö. De odlade typerna av färgginst avviker i flera avseenden från de vilda, bl.a. är de vanligen mer högvuxna och har en mer utsträckt blomningstid. De förvildade exemplar som av och till anträffas ansluter sig ofta till de odlade typerna.
Utbredning
Länsvis förekomst för färgginst Observationer i  Sverige för färgginst
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Den svenska utbredningen är idag inskränkt till nordöstra Västergötland och har sitt centrum i Lyrestads socken, där lokalerna är talrika. Tidigare förekom arten också i södra Halland i Halmstadstrakten, men den var troligen ingen karaktärsart för ginsthedarna där. I detta område finns också aktuella lokaler på nyare vägslänter, men växten är här troligen spridd från odling. Färgginst förekommer inte sällan som prydnadsväxt i trädgårdar. Fynd av arten, oftast förvildade exemplar eller kvarstående från odling, har under 2000-talets gjorts i samtliga län från Uppsala och söderut, förutom Gotland och Kronobergs län. I nordöstra Västergötland förefaller färgginst ha stabila populationer och expandera, även om enstaka lokaler har skadats. I Halmstadstrakten försvann växten som spontan i början av 1900-talet på grund av anläggningsverksamhet och igenväxning. I västra Danmark är färgginst ganska allmän och inte hotad. Växten har en eurasiatisk utbredning och är införd i Nordamerika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B1b(iii,iv,v)+2b(iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Förekommer främst i Västergötland, enstaka förekomster i Värmland. Endast inhemska förekomster ingår i bedömningen. Växer främst längs grusiga vägkanter, i grustag och liknande miljöer, men det finns även förekomster i naturlig, ogödslad, hedartad gräsmark. Vägkantsslåtter före och under blomningen är ett hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 2000 (1000-5000). Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (20-40). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 388 km² och förekomstarean (AOO) till 168 (100-200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B1b(iii,iv,v)+2b(iii,iv,v)).
Ekologi
Växtplatserna i Lyrestadsområdet utgörs mest av grusiga vägkanter, grustag och liknande. Arten förekommer även i naturliga, ogödslade, hedartade gräsmarker, varav en lokal är känd sedan början av 1800-talet. I Halmstadsområdet däremot växte färgginst i bergbranter, på grusåsar och i gles hedskog. Växten gynnas av kulturingrepp och är konkurrenskänslig. Det har diskuterats om förekomsterna i Västergötland är ursprungliga eller av sekundär natur. Inget har dock framkommit, men växtplatserna och den snabba spridningen tyder på att växten inte skulle vara ursprunglig.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Fabales (ärtordningen), Familj Fabaceae (ärtväxter), Släkte Genista (ginster), Art Genista tinctoria L. - färgginst Synonymer liten färgginst

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B1b(iii,iv,v)+2b(iii,iv,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Förekommer främst i Västergötland, enstaka förekomster i Värmland. Endast inhemska förekomster ingår i bedömningen. Växer främst längs grusiga vägkanter, i grustag och liknande miljöer, men det finns även förekomster i naturlig, ogödslad, hedartad gräsmark. Vägkantsslåtter före och under blomningen är ett hot. Antalet reproduktiva individer skattas till 2000 (1000-5000). Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (20-40). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 388 km² och förekomstarean (AOO) till 168 (100-200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B1b(iii,iv,v)+2b(iii,iv,v)).
Färgginst är en upp till 50 cm hög, tagglös buske med upprätt växtsätt och gröna kvistar. De gula blommorna sitter i klasar i grentopparna. Blomningen sker i juni–juli men kan ibland utsträckas över längre tid. Arten sprids i huvudsak med frö. De odlade typerna av färgginst avviker i flera avseenden från de vilda, bl.a. är de vanligen mer högvuxna och har en mer utsträckt blomningstid. De förvildade exemplar som av och till anträffas ansluter sig ofta till de odlade typerna.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för färgginst

Länsvis förekomst och status för färgginst baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för färgginst

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Den svenska utbredningen är idag inskränkt till nordöstra Västergötland och har sitt centrum i Lyrestads socken, där lokalerna är talrika. Tidigare förekom arten också i södra Halland i Halmstadstrakten, men den var troligen ingen karaktärsart för ginsthedarna där. I detta område finns också aktuella lokaler på nyare vägslänter, men växten är här troligen spridd från odling. Färgginst förekommer inte sällan som prydnadsväxt i trädgårdar. Fynd av arten, oftast förvildade exemplar eller kvarstående från odling, har under 2000-talets gjorts i samtliga län från Uppsala och söderut, förutom Gotland och Kronobergs län. I nordöstra Västergötland förefaller färgginst ha stabila populationer och expandera, även om enstaka lokaler har skadats. I Halmstadstrakten försvann växten som spontan i början av 1900-talet på grund av anläggningsverksamhet och igenväxning. I västra Danmark är färgginst ganska allmän och inte hotad. Växten har en eurasiatisk utbredning och är införd i Nordamerika.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Fabales - ärtordningen 
  • Familj
    Fabaceae - ärtväxter 
  • Släkte
    Genista - ginster 
  • Art
    Genista tinctoriaL. - färgginst
    Synonymer
    liten färgginst

Växtplatserna i Lyrestadsområdet utgörs mest av grusiga vägkanter, grustag och liknande. Arten förekommer även i naturliga, ogödslade, hedartade gräsmarker, varav en lokal är känd sedan början av 1800-talet. I Halmstadsområdet däremot växte färgginst i bergbranter, på grusåsar och i gles hedskog. Växten gynnas av kulturingrepp och är konkurrenskänslig. Det har diskuterats om förekomsterna i Västergötland är ursprungliga eller av sekundär natur. Inget har dock framkommit, men växtplatserna och den snabba spridningen tyder på att växten inte skulle vara ursprunglig.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Människoskapad miljö på land, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Besprutning med ogräsmedel och vägkantsslåtter före och under blomningen är ett hot mot färgginsten. Stundom förstörs lokaler genom olika ingrepp, t.ex. i samband med vägrenarnas skötsel, men samtidigt kan nya lokaler då skapas.


Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Bekämpningsmedel (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
Genom avtal med Trafikverket och vägföreningar i Västergötland bör merparten av färgginstens förekomster ges en skötsel som gynnar växten. Besprutning med ogräsmedel och vägkantsslåtter före och under blomningen bör undvikas. En del av lokalerna är utpekade som ”Artrika vägkanter” av Trafikverket.
Utländska namn – NO: Fargeginst, DK: Farve-Visse, FI: Pensasväriherne, GB: Dyer´s Greenweed.

Antonsson, K. 1997. Hotade kärlväxter i Östergötland. Information från länsstyrelsen i Östergötlands län 1997:4.

Bertilsson, A. m.fl. 2002. Västergötland flora. Lund.

Fægri, K. 1960. Maps of Distribution of Norwegian Plants. I. Costal Plants. Universitet i Bergen Skrifter Nr. 26.

Georgson, K. m.fl. 1997. Hallands flora. Lund.

Jessen, K. 1931. The Distribution within Denmark of the higher plants II. The distribution of the Papilionaceæ within Danmark. Kgl. Dan. Vid. Selsk. Skr. Nat. Math. afd. 9 raekke III.2.

Larsson, K. 2017. Ginstheden – en hotspot för hotade arter. Svensk Bot. Tidskr. 111: 68-80.

Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1978. Projekt Linné rapporterar 80–92. Svensk Bot. Tidskr. 72: 189–203.

Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1985. Projekt Linné: slutrapport. Svensk Bot. Tidskr. 79: 319–328.

Sjögren A. 1995. Kärlväxtfloran i Hova socken. Gullspång.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Örjan Nilsson 1992. Rev. Anna Stenström 2018. ©ArtDatabanken, SLU 2018.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Fabales - ärtordningen 
  • Familj
    Fabaceae - ärtväxter 
  • Släkte
    Genista - ginster 
  • Art
    Genista tinctoria, L. - färgginst
    Synonymer
    liten färgginst
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Örjan Nilsson 1992. Rev. Anna Stenström 2018. ©ArtDatabanken, SLU 2018.