Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  baggsöta

Organismgrupp Kärlväxter Gentiana purpurea
Baggsöta Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Baggsöta är en flerårig ört med tjock ibland förgrenad jordstam, som kryper nära markytan. Rosettbladen är flera, kort skaftade, 10–25 cm långa, lansettlika med mest fem tydliga, bågformiga nerver. Stjälken är styvt upprätt, 20–50 cm hög med 2–4 par motsatta, oskaftade blad. Blommorna är få och sitter tätt samlade i stjälktoppen eller vid de övre bladverken. Fodret är hinnlikt och djupt uppslitsat på en sida. Kronan är klocklik, stor, 17–25 mm med fem större flikar, djupt purpurbrun (sällan gulgrön i Sverige), med ofta sammanstående flikar. Frukten är en mångfröig kapsel som omsluts av hyllerester men sällan hinner komma till mognad på den svenska lokalen. Baggsötan blommar sent, i augusti.
Utbredning
Länsvis förekomst för baggsöta Observationer i  Sverige för baggsöta
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Baggsöta är i Sverige endast känd från en begränsad lokal i nordvästra Härjedalen, i Tännäs. Där upptäcktes arten så sent som 1972. Beståndet är fördelat på ett mindre antal grupper och uppgår till drygt 1000 ex/bladrosetter.. Ingen märkbar ökning eller minskning av beståndet har observerats sedan upptäckten. I Norge är växten vanligare främst i det sydligaste fjällområdet, men når nära den svenska förekomsten i Sör-Tröndelag. Under årens lopp har den dock utrotats från flera lokaler. Vanlig är den fortfarande i delar av Centraleuropas bergsområden.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Akut hotad (CR)
Kriterier
D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Sårbar (VU)
Känd från 1 lokal i Härjedalen, med cirka 1000 bladrosetter, troligen fördelade på ett fåtal kloner. Endast ett fåtal plantor är reproduktiva årligen. Växer i den övre subalpina regionen på fuktig hedartad mark mest i anslutning till mindre vattendrag och i kärrkanter. Antalet reproduktiva individer skattas till 20 (5-25). Antalet lokalområden i landet skattas till 1. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4 km² och förekomstarean (AOO) till 4 km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (D).
Ekologi
Växten är kalkskyende och växer i Sverige i den övre subalpina regionen. På växtplatsen i Härjedalen varierar marken från fuktig myrkant, frisk mark med Salix-arter till torr stenig hedmark.
Landskapstyper
Fjäll
Fjäll
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Gentianales (gentianaordningen), Familj Gentianaceae (gentianaväxter), Släkte Gentiana (gentianor), Art Gentiana purpurea L. - baggsöta Synonymer Purpurgentiana

Kategori Akut hotad (CR)
Kriterier D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Akut hotad (CR)
  • 2005 Akut hotad (CR)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Känd från 1 lokal i Härjedalen, med cirka 1000 bladrosetter, troligen fördelade på ett fåtal kloner. Endast ett fåtal plantor är reproduktiva årligen. Växer i den övre subalpina regionen på fuktig hedartad mark mest i anslutning till mindre vattendrag och i kärrkanter. Antalet reproduktiva individer skattas till 20 (5-25). Antalet lokalområden i landet skattas till 1. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 4 km² och förekomstarean (AOO) till 4 km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Akut hotad (CR). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Akut hotad (CR) enligt D-kriteriet. (D).

Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 8. Bestämmelsen gäller hela landet
Baggsöta är en flerårig ört med tjock ibland förgrenad jordstam, som kryper nära markytan. Rosettbladen är flera, kort skaftade, 10–25 cm långa, lansettlika med mest fem tydliga, bågformiga nerver. Stjälken är styvt upprätt, 20–50 cm hög med 2–4 par motsatta, oskaftade blad. Blommorna är få och sitter tätt samlade i stjälktoppen eller vid de övre bladverken. Fodret är hinnlikt och djupt uppslitsat på en sida. Kronan är klocklik, stor, 17–25 mm med fem större flikar, djupt purpurbrun (sällan gulgrön i Sverige), med ofta sammanstående flikar. Frukten är en mångfröig kapsel som omsluts av hyllerester men sällan hinner komma till mognad på den svenska lokalen. Baggsötan blommar sent, i augusti.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för baggsöta

Länsvis förekomst och status för baggsöta baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för baggsöta

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Baggsöta är i Sverige endast känd från en begränsad lokal i nordvästra Härjedalen, i Tännäs. Där upptäcktes arten så sent som 1972. Beståndet är fördelat på ett mindre antal grupper och uppgår till drygt 1000 ex/bladrosetter.. Ingen märkbar ökning eller minskning av beståndet har observerats sedan upptäckten. I Norge är växten vanligare främst i det sydligaste fjällområdet, men når nära den svenska förekomsten i Sör-Tröndelag. Under årens lopp har den dock utrotats från flera lokaler. Vanlig är den fortfarande i delar av Centraleuropas bergsområden.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Gentianales - gentianaordningen 
  • Familj
    Gentianaceae - gentianaväxter 
  • Släkte
    Gentiana - gentianor 
  • Art
    Gentiana purpureaL. - baggsöta
    Synonymer
    Purpurgentiana

Växten är kalkskyende och växer i Sverige i den övre subalpina regionen. På växtplatsen i Härjedalen varierar marken från fuktig myrkant, frisk mark med Salix-arter till torr stenig hedmark.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Fjäll, Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Fjällbiotoper, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Har betydelse)
Utöver att arten är mycket sällsynt och således känslig för otillåten insamling förefaller inget direkt hot föreligga. Växtplatsen är avskilt belägen. Terrängkörning kan skada den känsliga biotopen. Baggsötans spridnings- och förökningspotential är begränsad. Tidigare grävdes dess jordstammar upp i stor omfattning för medicinska ändamål, vilket är orsaken till att växten utrotats på flera norska lokaler.

Påverkan
  • Jakt/insamling (Viss negativ effekt)
  • Mänsklig störning av art (Viss negativ effekt)
Växtplatsen kräver ingen vård men viss övervakning av floraväktare.
Baggsöta är fridlyst. Antalet blommande exemplar är ofta litet, sällan mer än 5 % av räknade rosetter. Mogna frökapslar har ej iakttagits. Växten är förhållandevis svårodlad och kräver speciella betingelser. Utländska namn – NO: Söterot, DK: Purpur-Ensian, FI: Punakatkero, GB: Purple Gentian.

Danielsson, B. 1994. Härjedalens flora. Lund.

Gjærevoll, O. 1990. Maps of Distribution of Norwegian Vascular Plants. II. Alpine Plants. Trondheim.

Lid, J. & Lid, D. T. 1994. Norsk flora. 6. utgåve ved Reidar Elven. Oslo.

Nilsson, Ö. 1974. Purpurgentiana (Gentiana purpurea L.) - en ny svensk växt. Lunds Botaniska Förening. Medlemsblad 1974(2): 12–16.

Nilsson, Ö. 1987. Nordisk fjällflora. andra uppl. Bonniers.

Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1976. Projekt Linné rapporterar 14–28. Svensk Bot. Tidskr. 70: 211–224.

Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1985. Projekt Linné: slutrapport. Svensk Bot. Tidskr. 79: 319–328.

Petterson, B. 1998. Floraväktarverksamheten i Jämtlands län. Rödbläran 10 (1): 3–63.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Örjan Nilsson 1995. ©ArtDatabanken, SLU 2006.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Gentianales - gentianaordningen 
  • Familj
    Gentianaceae - gentianaväxter 
  • Släkte
    Gentiana - gentianor 
  • Art
    Gentiana purpurea, L. - baggsöta
    Synonymer
    Purpurgentiana
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Örjan Nilsson 1995. ©ArtDatabanken, SLU 2006.