Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  blekgentiana

Organismgrupp Kärlväxter Gentianella aurea
Blekgentiana Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Blekgentiana är en i regel tvåårig, vårgroende ört, som första året bildar en bladrosett. Vanligen blommar den i juli-augusti andra sommaren, normalt 5–10 cm hög och med 8–20 blekblå blommor i en eller flera huvudlika samlingar. Varje samling har ett par breda stödblad. Plantan dör efter blomningen. Blommorna är fyr- eller femflikiga, och saknar den krans av fransar runt kronöppningen, som är typisk för andra arter inom släktet. Hela örten är fullständigt kal. Blekgentianan är starkt självpollinerande, men kan också pollineras av flera arter av humlor. Frukten är en kapsel som öppnar sig i toppen.
Utbredning
Länsvis förekomst för blekgentiana Observationer i  Sverige för blekgentiana
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige förekommer blekgentianan vid Tjårgesvare i Lule Lappmark, där den upptäcktes 1929 samt vid Björkliden och Abisko i Torne Lappmark. På den förstnämnda lokalen är spontan, medan den torde vara införd spontan på de sistnämnda lokalerna. Artens huvudsakliga utbredning är Norska atlant- och ishavskusten från Møre og Romsdal till östra Finnmark; vidare Kolahalvön samt kusttrakter på Island och södra Grönland. Förutom de svenska Lule lappmarks-lokalerna finns i Skandinavien endast få förekomster utanför kusttrakterna (i Nordland och Troms). Blekgentianan förekommer också på en lokal i norra Finland (Kilpisjärvi). Mycket närstående och oklart avgränsade taxa förekommer på Aleuterna (G. aleutica Cham. & Schlecht), på Elburz i norra Iran och i Kaukasus (G. umbellata M. a Bieb.), samt i Himalaya och i Kansu-området i Kina. Arten är troligen stabil på sina svenska lokaler men samtliga populationer är små och begränsade geografiskt.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B1ac(iv)+2ac(iv); D1+2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Förekommer dels naturligt på ett fjäll i Lule lappmark, dels sedan länge inkommen på två lokaler i Torne lappmark. En ny, riklig lokal hittades vid Kiruna flygplats under sommaren 2014. Antalet reproduktiva individer skattas till 500 (100-1000). Antalet lokalområden i landet skattas till 3. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 360 (360-400) km² och förekomstarean (AOO) till 16 km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och extrema fluktuationer förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. Utbredningen är så kraftigt begränsad att gränsvärdet för Sårbar (VU) uppfylls enligt D-kriteriet. (B1ac(iv)+2ac(iv); D1+2).
Ekologi
Blekgentianan förekommer på sina kustlokaler i gräsrika sluttningar, i torra kustängar på sand eller skalgrus, öppet skalgrus eller sand. I Abisko och Björkliden förekommer den i vägkanter och på gräsmarker (gräsmatta, slåtteräng). Lokalerna kan ligger normalt på upp till 210 m.ö.h. (Tysfjord i Norge), eller på Grönland något högre. Tjårgesvarelokalerna ligger på 650–700 m ö h och beskrevs av Björkman: ”Den ena lokalen är belägen i en nedre, helt stabiliserad del av en ackumulationskägla och utgöres av ett klippblock (sannolikt av kalksten) på vars plana, starkt vittrade översida arten växte i enstaka ex. i kolonivegetation. Den andra lokalen är belägen högre upp i översta delen av en ackumulationskägla och utgöres av ett starkt sluttande halvstabilt parti av kalkgrus, bevuxet med gles Carex rupestris- soc...”. Beskrivningen gäller endast delvis idag, dels är förekomsten mer spridd än vad Björkman angav och vegetationen mer sluten där merparten av blekgentian växer. År 2000 inventerades lokalen (Strid, Laantee) och totalt noterades arten på 15 dellokaler inom Tjårgesvare med sammanlagt 440 ex. Lokalerna låg mellan nivåerna 698-744 möh. Förutom de habitatbeskrivningar som Björkmann angav noterades arten då även i mel stabiliserad mark med halvhög örtvegetation tillsammans med bl a brudsporre, ormrot, slåtterblomma, liten blåklocka, gullris, gullbräcka, dryas, klippveronika, vanlig kattfot, vanlig låsbräken Trots sin inlandskaraktär ligger lokalerna endast drygt 30 km från närmaste norska fjord och kan därmed betraktas som utlöpare från huvudutbredningen. På lokalerna förekommer även andra västliga kärlväxtarter. Blekgentianan är liksom andra gentianor under groddplantstadiet känslig för tjock förna, och gynnas av att vegetationen på växtplatserna störs av vind- och vattenerosion, jordflytning eller tramp från betesdjur. I jämförelse med andra gentianor har den en snabb och kraftig tillväxt av hjärtblad och rosettblad efter groningen, vilket möjligen kan göra den något tåligare under etableringsfasen. I odling har arten visat sig vara rätt känslig för låga vintertemperaturer, och den torde därför kräva ett oceaniskt klimat eller skyddande snötäcke.
Landskapstyper
Fjäll
Fjäll
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Magnoliopsida (tvåhjärtbladiga blomväxter), Ordning Gentianales (gentianaordningen), Familj Gentianaceae (gentianaväxter), Släkte Gentianella (gentianellor), Art Gentianella aurea (L.) Harry Sm. - blekgentiana Synonymer Gentiana aurea L., Gentiana involucrata, Ishavsgentiana

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B1ac(iv)+2ac(iv); D1+2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Förekommer dels naturligt på ett fjäll i Lule lappmark, dels sedan länge inkommen på två lokaler i Torne lappmark. En ny, riklig lokal hittades vid Kiruna flygplats under sommaren 2014. Antalet reproduktiva individer skattas till 500 (100-1000). Antalet lokalområden i landet skattas till 3. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 360 (360-400) km² och förekomstarean (AOO) till 16 km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och extrema fluktuationer förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. Utbredningen är så kraftigt begränsad att gränsvärdet för Sårbar (VU) uppfylls enligt D-kriteriet. (B1ac(iv)+2ac(iv); D1+2).

Fridlysning Fridlyst enligt Artskyddsförordningen (SFS 2007:845), enligt paragraf: 8. Bestämmelsen gäller hela landet
Blekgentiana är en i regel tvåårig, vårgroende ört, som första året bildar en bladrosett. Vanligen blommar den i juli-augusti andra sommaren, normalt 5–10 cm hög och med 8–20 blekblå blommor i en eller flera huvudlika samlingar. Varje samling har ett par breda stödblad. Plantan dör efter blomningen. Blommorna är fyr- eller femflikiga, och saknar den krans av fransar runt kronöppningen, som är typisk för andra arter inom släktet. Hela örten är fullständigt kal. Blekgentianan är starkt självpollinerande, men kan också pollineras av flera arter av humlor. Frukten är en kapsel som öppnar sig i toppen.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för blekgentiana

Länsvis förekomst och status för blekgentiana baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för blekgentiana

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige förekommer blekgentianan vid Tjårgesvare i Lule Lappmark, där den upptäcktes 1929 samt vid Björkliden och Abisko i Torne Lappmark. På den förstnämnda lokalen är spontan, medan den torde vara införd spontan på de sistnämnda lokalerna. Artens huvudsakliga utbredning är Norska atlant- och ishavskusten från Møre og Romsdal till östra Finnmark; vidare Kolahalvön samt kusttrakter på Island och södra Grönland. Förutom de svenska Lule lappmarks-lokalerna finns i Skandinavien endast få förekomster utanför kusttrakterna (i Nordland och Troms). Blekgentianan förekommer också på en lokal i norra Finland (Kilpisjärvi). Mycket närstående och oklart avgränsade taxa förekommer på Aleuterna (G. aleutica Cham. & Schlecht), på Elburz i norra Iran och i Kaukasus (G. umbellata M. a Bieb.), samt i Himalaya och i Kansu-området i Kina. Arten är troligen stabil på sina svenska lokaler men samtliga populationer är små och begränsade geografiskt.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Gentianales - gentianaordningen 
  • Familj
    Gentianaceae - gentianaväxter 
  • Släkte
    Gentianella - gentianellor 
  • Art
    Gentianella aurea(L.) Harry Sm. - blekgentiana
    Synonymer
    Gentiana aurea L.
    Gentiana involucrata
    Ishavsgentiana

Blekgentianan förekommer på sina kustlokaler i gräsrika sluttningar, i torra kustängar på sand eller skalgrus, öppet skalgrus eller sand. I Abisko och Björkliden förekommer den i vägkanter och på gräsmarker (gräsmatta, slåtteräng). Lokalerna kan ligger normalt på upp till 210 m.ö.h. (Tysfjord i Norge), eller på Grönland något högre. Tjårgesvarelokalerna ligger på 650–700 m ö h och beskrevs av Björkman: ”Den ena lokalen är belägen i en nedre, helt stabiliserad del av en ackumulationskägla och utgöres av ett klippblock (sannolikt av kalksten) på vars plana, starkt vittrade översida arten växte i enstaka ex. i kolonivegetation. Den andra lokalen är belägen högre upp i översta delen av en ackumulationskägla och utgöres av ett starkt sluttande halvstabilt parti av kalkgrus, bevuxet med gles Carex rupestris- soc...”. Beskrivningen gäller endast delvis idag, dels är förekomsten mer spridd än vad Björkman angav och vegetationen mer sluten där merparten av blekgentian växer. År 2000 inventerades lokalen (Strid, Laantee) och totalt noterades arten på 15 dellokaler inom Tjårgesvare med sammanlagt 440 ex. Lokalerna låg mellan nivåerna 698-744 möh. Förutom de habitatbeskrivningar som Björkmann angav noterades arten då även i mel stabiliserad mark med halvhög örtvegetation tillsammans med bl a brudsporre, ormrot, slåtterblomma, liten blåklocka, gullris, gullbräcka, dryas, klippveronika, vanlig kattfot, vanlig låsbräken Trots sin inlandskaraktär ligger lokalerna endast drygt 30 km från närmaste norska fjord och kan därmed betraktas som utlöpare från huvudutbredningen. På lokalerna förekommer även andra västliga kärlväxtarter. Blekgentianan är liksom andra gentianor under groddplantstadiet känslig för tjock förna, och gynnas av att vegetationen på växtplatserna störs av vind- och vattenerosion, jordflytning eller tramp från betesdjur. I jämförelse med andra gentianor har den en snabb och kraftig tillväxt av hjärtblad och rosettblad efter groningen, vilket möjligen kan göra den något tåligare under etableringsfasen. I odling har arten visat sig vara rätt känslig för låga vintertemperaturer, och den torde därför kräva ett oceaniskt klimat eller skyddande snötäcke.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Fjäll

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Fjällbiotoper, Öppen fastmark, Blottad mark, Människoskapad miljö på land

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Har betydelse)
De gräsmarker vid kusten där blekgentianan förekommer anses ofta naturliga. De är dock ofta betade, och det är möjligt att många förekomster i själva verket är mer eller mindre hävdberoende. De svenska lokalerna är knappast hotade av igenväxning. En art med endast en spontan förekomst i landet är givetvis mycket känslig i ett svenskt perspektiv. Som alla små och isolerade populationer kan de slås ut av slumpmässiga faktorer i omgivningen, t.ex. skred, för mycket eller för lite snö, eller alltför hårt renbete. För Tjårgesvare är dock knappast renbete ett problem eftersom lokalen huvudsakligen ligger i rasmark och på klippavsattser där renar knappt kan ta sig. Blekgentianans genetiska variation är inte känd, men andra svenska Gentianella-arter är mycket genetiskt homogena. För dessa tycks ingen uppenbar risk för inavelseffekter föreligga och det är möjligt att det gäller även för blekgentianan.
Bevarandeintresset torde i första hand gälla för de spontana populationerna. Dessas nuvarande status bör utvärderas och deras utveckling följas. Om det finns lämpliga åtgärder för att gynna spridning och utveckling av större populationer, bör sådana övervägas.
Blekgentiana är fridlyst. Utländska namn – NO: Bleiksøte, DK: Bleg Ensian, FI: Kehtokatkero, IS: Gullvöndur.

Björkman, G. 1939. Kärlväxtfloran inom Stora Sjöfallets Nationalpark jämte angränsande delar av norra Lule Lappmark. Kungl. Svenska Vetenskapsakademiens avhandlingar i naturskyddsärenden, No 2.

Böcher, T. W. 1938. Biological distribution types in the flora of Greenland. Medd. om Grønl. 106:2.

Gillett, J. M. 1957. A revision of the North American species of Gentianella Moench. Ann. Miss. Bot. Gard. 44:3.

Gröntved, J. 1942. The pteridophyta and spermatophyta of Iceland. I: Gröntved, J., Paulsen, O., Sørensen, T: (red.). The Botany of Iceland, Vol. IV, part I. Köpenhamn, London.

Hultén, E. 1958. The amphi-atlantic plants. - Kungl. Svenska Vetenskapsakademiens Handlingar 7:1.

Hultén, E. & Fries, M. 1986. Atlas of North European Vascular Plants North of the Tropic of Cancer. Königstein.

Komarov, V. L. et al. (red). 1934–64. FpOPA CCCP. Moskva och Leningrad.

Kristínsson, H. 1987. A guide to Flowering plants and ferns of Iceland. Trondheim.

Lennartsson, T. & Svensson, R. 1996. Patterns in the decline of three species of Gentianella in Sweden illustrating the deterioration of semi-natural grasslands. Symb. Bot. Ups. 31:3.

Lid, J. & Lid, D. T. 1994. Norsk Flora. 6. utgåve ved Reidar Elven. Oslo.

Norman, J. M. 1894–1900. Norges arktiske flora I-II. Kristiania.

Selander, S. 1950. Floristic Phytogeography of South Western Lule Lappmark. Acta Phytogeogr. Suec. 27–28.

Strid, T & Laantee, T Opublicerad inventeringsrapport..

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Tommy Lennartsson 1996. Rev. Thomas Strid 2007. ©ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Magnoliopsida - tvåhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Gentianales - gentianaordningen 
  • Familj
    Gentianaceae - gentianaväxter 
  • Släkte
    Gentianella - gentianellor 
  • Art
    Gentianella aurea, (L.) Harry Sm. - blekgentiana
    Synonymer
    Gentiana aurea L.
    Gentiana involucrata
    Ishavsgentiana
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Tommy Lennartsson 1996. Rev. Thomas Strid 2007. ©ArtDatabanken, SLU 2007.