Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  borsttagging

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Gloiodon strigosus
Borsttagging Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Bortstagging är en vidväxt eller tickformad taggsvamp med ofta tegellagda, 1–3 cm breda, ettåriga fruktkroppar. Översidan är brunt borsthårig med något ljusare kant. Taggarna är 5–10 mm långa, i början smutsvita–ljusbruna, senare grålila till brunlila. Köttet är löst och tunt, och begränsat mot översidans bruna borstfilt genom en mörk zon. I fruktkroppen finns skeletthyfer och cystider som färgas blåsvarta i sulfovanillin. Sporerna är tämligen runda, vårtiga och färgas blå i Melzers lösning. Fruktkropparna bildas på hösten, men övervintrande exemplar kan hittas även på våren. Borsttagging kan inte förväxlas med någon annan svamp.
Utbredning
Länsvis förekomst för borsttagging Observationer i  Sverige för borsttagging
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
En sällsynt art, som i Sverige är känd från ca 100 aktuella lokaler från Skåne till Torne lappmark. Tyngdpunkten i artens utbredningen ligger i Svealand. Den är också funnen i Norge och Finland och där rödlistad men ej påträffad i Danmark. I övrigt är den känd från Europa och Nordamerika. Den är klassad som försvunnen i Polen.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Nedbrytare i lågor och torrakor av asp och sälg, mer sällan även al och alm. Även funnen på stamskador i levande träd. Påträffas på fuktiga platser i löv- och blandskog, i bäckraviner och strandskog. En iögonfallande men liten art. En fortlöpande minskning bedöms pågå, huvudsakligen p.g.a. försämrad tillgång till substrat. Omfattningen är dock svår att bedöma. Antalet reproduktiva individer skattas till 3500 (600-7000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (350). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 350 (60-700). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1500 (240-3000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (C2a(i)).
Ekologi
Borsttaggingen växer på såväl levande som döda stammar av lövträd, mest asp och sälg, mer sällan även av al och alm. Fruktkropparna visar sig ofta i stamskador och träden är ofta gamla. Den förekommer i både löv- och barrträdsdominerad skog. Lokalerna skall helst ha hög luftfuktighet, t.ex. löv- och blandbestånd längs stränder, i sumpskog och i bäckraviner.
Landskapstyper
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· asp
· asp
· klibbal
· klibbal
· skogsalm
· skogsalm
· sälg
· sälg
· vanlig sälg
· vanlig sälg
Levande träd
Levande träd
· asp
· asp
· sälg
· sälg
Dött träd
Dött träd
· asp
· asp
· sälg
· sälg
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Russulales, Familj Auriscalpiaceae, Släkte Gloiodon, Art Gloiodon strigosus (Schwein. : Fr.) P. Karst. - borsttagging Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Nedbrytare i lågor och torrakor av asp och sälg, mer sällan även al och alm. Även funnen på stamskador i levande träd. Påträffas på fuktiga platser i löv- och blandskog, i bäckraviner och strandskog. En iögonfallande men liten art. En fortlöpande minskning bedöms pågå, huvudsakligen p.g.a. försämrad tillgång till substrat. Omfattningen är dock svår att bedöma. Antalet reproduktiva individer skattas till 3500 (600-7000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (350). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 350 (60-700). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1500 (240-3000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (C2a(i)).
Konventioner Skogsstyrelsens signalart
Bortstagging är en vidväxt eller tickformad taggsvamp med ofta tegellagda, 1–3 cm breda, ettåriga fruktkroppar. Översidan är brunt borsthårig med något ljusare kant. Taggarna är 5–10 mm långa, i början smutsvita–ljusbruna, senare grålila till brunlila. Köttet är löst och tunt, och begränsat mot översidans bruna borstfilt genom en mörk zon. I fruktkroppen finns skeletthyfer och cystider som färgas blåsvarta i sulfovanillin. Sporerna är tämligen runda, vårtiga och färgas blå i Melzers lösning. Fruktkropparna bildas på hösten, men övervintrande exemplar kan hittas även på våren. Borsttagging kan inte förväxlas med någon annan svamp.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för borsttagging

Länsvis förekomst och status för borsttagging baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för borsttagging

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



En sällsynt art, som i Sverige är känd från ca 100 aktuella lokaler från Skåne till Torne lappmark. Tyngdpunkten i artens utbredningen ligger i Svealand. Den är också funnen i Norge och Finland och där rödlistad men ej påträffad i Danmark. I övrigt är den känd från Europa och Nordamerika. Den är klassad som försvunnen i Polen.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Russulales  
  • Familj
    Auriscalpiaceae  
  • Släkte
    Gloiodon  
  • Art
    Gloiodon strigosus(Schwein. : Fr.) P. Karst. - borsttagging

Borsttaggingen växer på såväl levande som döda stammar av lövträd, mest asp och sälg, mer sällan även av al och alm. Fruktkropparna visar sig ofta i stamskador och träden är ofta gamla. Den förekommer i både löv- och barrträdsdominerad skog. Lokalerna skall helst ha hög luftfuktighet, t.ex. löv- och blandbestånd längs stränder, i sumpskog och i bäckraviner.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Löv-/barrblandskog, Lövskog, Triviallövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Ädellövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· asp - Populus tremula (Viktig)
· klibbal - Alnus glutinosa (Har betydelse)
· skogsalm - Ulmus glabra (Har betydelse)
· sälg - Salix caprea (Viktig)
· vanlig sälg - Salix caprea subsp. caprea (Viktig)
Levande träd (Har betydelse)
· asp - Populus tremula (Har betydelse)
· sälg - Salix caprea (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
· asp - Populus tremula (Viktig)
· sälg - Salix caprea (Viktig)
Avverkning av lövbestånd längs stränder och i bäckraviner liksom borttagning av asp och sälg i barrdominerade bestånd utgör främsta hoten. Dikning av sumpskog och åtgärder som påverkar mikroklimatet är också negativa för arten.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
De kända lokalerna bör kunna undantas från rationell skogsskötsel bara genom att följa gällande rekommendationer om naturvårdshänsyn. Asp och sälg utgör värdefulla inslag i skogsbestånden och bör tillåtas vara kvar. Barrsumpskogar med sälg bör skyddas i större utsträckning.
Utländska namn – NO: Skorpepiggsopp, FI: Harjasorakas.

Jahn, H. 1979. Pilze die an Holz wachsen. Herford.

Koski-Kotiranta, S. & Niemelä, T. 1988. Hydnaceous fungi of the Hericiaceae, Auriscalpiaceae and Climacodontaceae in northwestern Europe. Karstenia 27: 43–70.

Kotiranta, K. & Niemelä, T. 1996. Uhanalaiset käävät Suomessa (Threatened polypores in Finland). Oy Edita AB, Helsinki.

Ryvarden, L. 1971. Studies in the Aphyllophorales of Finnmark, Northern Norway. Rep. Kevo Subarctic Res. Stat. 8: 148–154.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Svengunnar Ryman 1984. Rev. Karl-Henrik Larsson 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Russulales  
  • Familj
    Auriscalpiaceae  
  • Släkte
    Gloiodon  
  • Art
    Gloiodon strigosus, (Schwein. : Fr.) P. Karst. - borsttagging
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Svengunnar Ryman 1984. Rev. Karl-Henrik Larsson 1997.