Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  tätnate

Organismgrupp Kärlväxter Groenlandia densa
Tätnate Kärlväxter

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Tätnate utgår från en i bottnarna krypande jordstam. Stjälken blir 3–6 dm lång och är tätt besatt av motsatta blad eller blad i tretaliga kransar. Örten är vintergrön och vanligen helt nedsänkt i vatten. Den utbildar ej särskilda övervintringsknoppar utan tillväxer kontinuerligt. Inom lokalerna förökar den sig huvudsakligen vegetativt genom fragmentation och bildar kloner. Bladen är tunna men styva, smalt ovala och trubbiga, nedböjda, upp till 3 cm långa med en fintandad kant, brungröna, mest femnerviga. Bladen saknar stipelslida. Blommorna sitter få i kortskaftade ax, som kröks ned vid fruktmognaden. Frukterna blir ca 3 mm långa, är tunnväggiga och har en kort näbb.
Utbredning
Länsvis förekomst för tätnate Observationer i  Sverige för tätnate
Svensk förekomst
Ej längre bofast, ej tillfälligt förekommande
Enda tidigare kända förekomsten av tätnate i Sverige har varit Söndrum (Möllegård) i Halland. Där upptäcktes växten 1874 och insamlades senaste gången 1881. Därefter har den ej observerats. Möjligen kan förekomsten ha varit tillfällig. Detsamma gäller dess förekomst i Östfold i Norge. Avsevärt mera stationär har arten varit i Danmark, främst i västra Jylland, där den dock på flera platser är utgången och nu är betraktad som hotad. Den är även uppgiven från Bornholm. Dess vidare utbredning omfattar delar av Västeuropa, västra Asien och Nordafrika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nationellt utdöd (RE)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
  • 2005 Nationellt utdöd (RE)
  • 2000 Nationellt utdöd (RE)
Enda kända förekomsten av tätnate i landet har varit i Halland. Senast noterad 1881. Orsaken till försvinnandet okänd. Arten rödlistas som Nationellt utdöd (RE) eftersom det bedömts som sannolikt att den upphört att regelbundet reproducera sig inom landet. Den påträffades senast år 1881.
Ekologi
Tätnate växer i grunt, näringsfattigt sötvatten vanligen nära kusten. Ofta i åar eller bäckar men även i mera stillastående vatten t ex i märgelgravar eller dammar och diken.
Landskapstyper
Sötvatten
Sötvatten
Förekommer
Viktig
Biotoper
Vattendrag
Vattendrag
Småvatten
Småvatten
Vattenmassa
Vattenmassa
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Liliopsida (enhjärtbladiga blomväxter), Ordning Alismatales (svaltingordningen), Familj Potamogetonaceae (nateväxter), Släkte Groenlandia (tätnatar), Art Groenlandia densa (L.) Fourr. - tätnate Synonymer Potamogeton densus L., Dvärgnate

Kategori Nationellt utdöd (RE)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nationellt utdöd (RE)
  • 2005 Nationellt utdöd (RE)
  • 2000 Nationellt utdöd (RE)

Dokumentation Enda kända förekomsten av tätnate i landet har varit i Halland. Senast noterad 1881. Orsaken till försvinnandet okänd. Arten rödlistas som Nationellt utdöd (RE) eftersom det bedömts som sannolikt att den upphört att regelbundet reproducera sig inom landet. Den påträffades senast år 1881.
Tätnate utgår från en i bottnarna krypande jordstam. Stjälken blir 3–6 dm lång och är tätt besatt av motsatta blad eller blad i tretaliga kransar. Örten är vintergrön och vanligen helt nedsänkt i vatten. Den utbildar ej särskilda övervintringsknoppar utan tillväxer kontinuerligt. Inom lokalerna förökar den sig huvudsakligen vegetativt genom fragmentation och bildar kloner. Bladen är tunna men styva, smalt ovala och trubbiga, nedböjda, upp till 3 cm långa med en fintandad kant, brungröna, mest femnerviga. Bladen saknar stipelslida. Blommorna sitter få i kortskaftade ax, som kröks ned vid fruktmognaden. Frukterna blir ca 3 mm långa, är tunnväggiga och har en kort näbb.

Svensk förekomst Ej längre bofast, ej tillfälligt förekommande
Länsvis förekomst för tätnate

Länsvis förekomst och status för tätnate baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för tätnate

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Enda tidigare kända förekomsten av tätnate i Sverige har varit Söndrum (Möllegård) i Halland. Där upptäcktes växten 1874 och insamlades senaste gången 1881. Därefter har den ej observerats. Möjligen kan förekomsten ha varit tillfällig. Detsamma gäller dess förekomst i Östfold i Norge. Avsevärt mera stationär har arten varit i Danmark, främst i västra Jylland, där den dock på flera platser är utgången och nu är betraktad som hotad. Den är även uppgiven från Bornholm. Dess vidare utbredning omfattar delar av Västeuropa, västra Asien och Nordafrika.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Alismatales - svaltingordningen 
  • Familj
    Potamogetonaceae - nateväxter 
  • Släkte
    Groenlandia - tätnatar 
  • Art
    Groenlandia densa(L.) Fourr. - tätnate
    Synonymer
    Potamogeton densus L.
    Dvärgnate

Tätnate växer i grunt, näringsfattigt sötvatten vanligen nära kusten. Ofta i åar eller bäckar men även i mera stillastående vatten t ex i märgelgravar eller dammar och diken.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Sötvatten

Biotoper som är viktiga för arten: Vattendrag, Småvatten, Vattenmassa

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Skälet till att växten försvann i Sverige är ej känt. I Danmark uppges att många lokaler förstörts genom dränering, utfyllnad eller eutrofiering.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
Svenskt material finns ej i odling. Växten uppges vara svårodlad. Väl etablerad kan den bilda täta, omfattande bestånd huvudsakligen vegetativt. Utländska namn – NO: Krans tjønnaks, DK: Taet Vandaks, GB: Opposite-leaved Pondweed.

Ahlfvengren, F. 1924. Hallands växter. Lund.

Georgson, K. m fl 1997. Hallands flora. Lund.

Løjtnant, B. & Worsøe, E. 1993. Status over den danske flora 1993. G.E.C. Gads Forlag, Kopenhagen.

Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1977. Projekt Linné rapporterar 29–48. Svensk Bot. Tidskr. 71: 3–22.

Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1985. Projekt Linné: slutrapport. Svensk Bot. Tidskr. 79: 319–328.

Sylvén, N. 1937. Några särdrag i Hallandsfloran. Hallands Natur 1.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Örjan Nilsson 1995.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Tracheophyta - kärlväxter 
  • Understam
    Euphyllophytina - eufyllofyter 
  • Infrastam
    Spermatophytae - fröväxter 
  • Överklass
    Angiospermae - blomväxter 
  • Klass
    Liliopsida - enhjärtbladiga blomväxter 
  • Ordning
    Alismatales - svaltingordningen 
  • Familj
    Potamogetonaceae - nateväxter 
  • Släkte
    Groenlandia - tätnatar 
  • Art
    Groenlandia densa, (L.) Fourr. - tätnate
    Synonymer
    Potamogeton densus L.
    Dvärgnate
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Örjan Nilsson 1995.