Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  blek kraterlav

Organismgrupp Lavar Gyalecta flotowii
Blek kraterlav Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Blek kraterlav har en mycket tunn, grå till grågrön bål. Apothecier är urnformiga, mer eller mindre insänkta i substratet och 0,2–0,4 mm breda. Disken är konkav, ljusgul (ibland mörkbrun) och kanten är slät, tjock och har samma färg som disken eller är ljusare. Sporerna är klotformiga eller brett ellipsoida, murformiga och med tämligen få och snett ställda tvärväggar. I mikroskop kan man hos sporerna se sex eller färre celler i fokus samtidigt.
Utbredning
Länsvis förekomst för blek kraterlav Observationer i  Sverige för blek kraterlav
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten förekommer spridd från Skåne till Uppland. En stor mängd nya lokaler har upptäckts de senaste åren och totalt är nu ca 400 lokaler funna. Utanför Sverige är laven känd från Danmark (rödlistad), Norge, södra och mellersta Europa, England, Ryssland och Nordamerika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
A3bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Omkring 400 lokaler i södra och mellersta Sverige. Växer på grova ädellövträd (till mer än 80% på ask och alm men någon gång på ek och lönn) i gamla skogar, öppna lövängar, alléer och kyrkogårdar. Igenväxning av öppna ädelövskogar, avverkning av alléer, almsjuka och askskottsjuka är hot varför arter flyttas från NT till VU. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (4000-16000). Antalet lokalområden i landet skattas till 1000 (400-1600). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 15 (10-25) % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 45 (40-90) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 45 (40-80) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A3bc+4bc).
Ekologi
Merparten av förekomsterna är på stammen av gamla grova hamlade askar, antingen solitära, eller i lövängar och lövängsrester. Arten växer både vid basen och högre upp på stammen, men oftast på stammens skuggsida och inne i barkens springor. På skuggiga och fuktiga lokaler kan den även förekomma på barkens åsar. Även gammal bok, alm, ek, lind och ask i fuktig och skuggig lövskog, gärna i sluttningar, utgör lämpliga substrat. Arten förekommer på lokaler med lång trädkontinuitet, ofta tillsammans med den rödlistade almlav Gyalecta ulmi. Arealen lämplig gammal ädellövskog har också minskat.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· almar
· almar
· ask
· ask
· bok
· bok
· skogsalm
· skogsalm
· skogsek
· skogsek
· skogslind
· skogslind
· skogslönn
· skogslönn
Levande träd
Levande träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Ostropales, Familj Gyalectaceae, Släkte Gyalecta (kraterlavar), Art Gyalecta flotowii Körb. - blek kraterlav Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier A3bc+4bc
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Omkring 400 lokaler i södra och mellersta Sverige. Växer på grova ädellövträd (till mer än 80% på ask och alm men någon gång på ek och lönn) i gamla skogar, öppna lövängar, alléer och kyrkogårdar. Igenväxning av öppna ädelövskogar, avverkning av alléer, almsjuka och askskottsjuka är hot varför arter flyttas från NT till VU. Antalet reproduktiva individer skattas till 10000 (4000-16000). Antalet lokalområden i landet skattas till 1000 (400-1600). Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten har uppgått till 15 (10-25) % under de senaste 50 åren. Under de kommande 50 åren förväntas minskningstakten uppgå till 45 (40-90) %. Under en tidsperiod om 50 år, som sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, så bedöms minskningstakten uppgå till 45 (40-80) %. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. (A3bc+4bc).
Konventioner Typisk art i 6530 Lövängar (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON))
Blek kraterlav har en mycket tunn, grå till grågrön bål. Apothecier är urnformiga, mer eller mindre insänkta i substratet och 0,2–0,4 mm breda. Disken är konkav, ljusgul (ibland mörkbrun) och kanten är slät, tjock och har samma färg som disken eller är ljusare. Sporerna är klotformiga eller brett ellipsoida, murformiga och med tämligen få och snett ställda tvärväggar. I mikroskop kan man hos sporerna se sex eller färre celler i fokus samtidigt.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för blek kraterlav

Länsvis förekomst och status för blek kraterlav baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för blek kraterlav

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten förekommer spridd från Skåne till Uppland. En stor mängd nya lokaler har upptäckts de senaste åren och totalt är nu ca 400 lokaler funna. Utanför Sverige är laven känd från Danmark (rödlistad), Norge, södra och mellersta Europa, England, Ryssland och Nordamerika.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Ostropomycetidae  
  • Ordning
    Ostropales  
  • Familj
    Gyalectaceae  
  • Släkte
    Gyalecta - kraterlavar 
  • Art
    Gyalecta flotowiiKörb. - blek kraterlav

Merparten av förekomsterna är på stammen av gamla grova hamlade askar, antingen solitära, eller i lövängar och lövängsrester. Arten växer både vid basen och högre upp på stammen, men oftast på stammens skuggsida och inne i barkens springor. På skuggiga och fuktiga lokaler kan den även förekomma på barkens åsar. Även gammal bok, alm, ek, lind och ask i fuktig och skuggig lövskog, gärna i sluttningar, utgör lämpliga substrat. Arten förekommer på lokaler med lång trädkontinuitet, ofta tillsammans med den rödlistade almlav Gyalecta ulmi. Arealen lämplig gammal ädellövskog har också minskat.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Människoskapad miljö på land

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· almar - Ulmus (Viktig)
· ask - Fraxinus excelsior (Viktig)
· bok - Fagus sylvatica (Har betydelse)
· skogsalm - Ulmus glabra (Viktig)
· skogsek - Quercus robur (Har betydelse)
· skogslind - Tilia cordata (Har betydelse)
· skogslönn - Acer platanoides (Har betydelse)
Levande träd (Viktig)
Alléer och hamlade träd har minskat med 50% de senaste 50 åren och en del av populationsminskningen kan kopplas till detta. Arealen lämplig gammal ädellövskog har också minskat då lövängar och hagmarker växer igen.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
  • Minskning av relaterad art (Stor negativ effekt)
Parklandskap, hagmarker, lövängar och äldre lövskog bör hållas öppna. Barrskogsplantering bör undvikas på lövskogsdominerade marker, särskilt i randzoner mot bergssidor.

Almborn, O. 1948. Distribution and ecology of some south Scandinavian lichens. Bot. Not. suppl. 1(2).

Arup, U. & Ekman, S. 1997. Presentation av arterna. I: Arup, U., Ekman, S., Kärnefelt, I. & Mattsson, J.-E.

(red.), Skyddsvärda lavar i sydvästra Sverige. SBF-förlaget, Lund.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Lars Arvidsson 1984. Rev. Ulf Arup 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Ostropomycetidae  
  • Ordning
    Ostropales  
  • Familj
    Gyalectaceae  
  • Släkte
    Gyalecta - kraterlavar 
  • Art
    Gyalecta flotowii, Körb. - blek kraterlav
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Lars Arvidsson 1984. Rev. Ulf Arup 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.